Edebys historia - Gårdarna

Har du gamla fotografier eller andra dokument som beskriver hur det var förr?
I så fall bör du kontakta mig
Besök länken Okända fotografier för att se om du känner igen någon person.
Här kan du själv lägga ut dina okända kort och hoppas på att någon i byn kan hjälpa till med identifikation.
Upptäcker du att uppgifter är felaktiga eller om du vill komplettera beskrivningen - vänligen hör av dig.
Författare och sammanställare av allt material på denna hemsida är Rolf Schillén, som även fotograferat alla nutida bilder.

DEL 1. BYKÄRNAN

Edeby 1:13 Wilhelm Anders´ gård
13/128 mtl
Var ligger gården? nr 1 på kartan

Den här gården och intilliggande Edeby 1:6 (Nockens) utgjorde från laga skiftet samma hemman. Det var Anders Ersson, gift med Catharina Andersdotter, som tilldelats nr 1 1/4 mantal och som 1856 resp. 1865 överlät hemmanet till sina söner Eric och Anders. Anders erhöll Edeby 1:6 med det stora bostadshuset där föräldrarna bodde kvar och Eric detta hemman Edeby 1:13.
Eric som var född 20 juli 1824 gifte sig med Anna Andersdotter född 20 juli 1832 som växte upp i Kista tillsammans med fyra systrar. Eric växte upp med brodern Anders och systrarna Cathrina och Anna.
Eric och Anna Andersdotter gifte sig 12 oktober 1855. I kyrkböckerna står han som skeppare. Efter giftermålet flyttade de till gården i Edeby som han fick som gåva året efter där de blev bönder. De fick sju barn varav den äldsta fick namnet Anna Katrina som kom att bli mor till Theodor Jonasson som kom att få en stor familj i södra Edeby. (Se annan verksamhet).

I mars 1879 sålde Eric och Anna gården i Edeby och flyttade med sin stora familj till Senneby 1880. De hade bott i Senneby mindre än ett år då Eric avled 12 nov 1880.
Försäljningspriset var på 6 000 kr och köpare bondsonen Anders Gustaf Mattsson f. 1854 och hans hustru Anna Andersdotter. Förutom köpeavtalet lämnades följande handling in till tinget Väddö/Häverö härad där Anders Gustafs far var tolvman:
"Wid försäljningen denna nedanskrivna dag af vårt egande 5/16 dels mantal kronoskatte Nr 1, 3 och 6 i Edeby till bondsonen Anders Gustaf Mattsson och dess hustru Anna Andersdotter i Tomta har jag Eric Andersson och hustru Anna Andersdotter i Edeby förbehållit oss i vår begges lifstid Tvenne åkerbitar i hörnet på södra lidan af den s.k. Rörängen närmast byns---plats att der få bygga och bo, begagna och besitta i begges vår lifstid, samt rättigheter att få taga stör, gårdsel och stängselfång på hemmanets skog tillräckligt att instänga omnämnde undantagna jordlägenhet. Äfven förbehåller vi oss vid denna försäljning hälften av den lilla stugan som är uppsatt vid Ålands haf på fiskeplatsen samt rättighet att få bo i 2 år i den lilla stugan på gården eller till den sista april 1881. Ovannämnda stängselfång får inte mer än för en gång tagas och på egen bekostnad framskaffa och uppstänga.
Med förestående undantagsförmåner förklar vi oss nöjda och tillåter säljare Eric Andersson och dess hustru Anna Andersdotter utan vårt vidare hörande få söka och vinna Laga inteckning i vårt egande 5/16 mantal nr 1,3 o 6 Edeby som försäkras af Tomta den 28 mars 1879" A.G. Mattsson och Anna Andersdotter i Tomta.

Mattssons kom att äga 1/8 mtl nr 1 och 1/8 mtl nr 3 och 1/16 nr 6. Det förstnämnda mantalet utgjorde ett skogsskifte ner mot Skottviken på 42 ha inom vilket byallmänningen s:12 låg. Förutom tomtskiftet (Edeby 1:13) ingick ett hemskifte mellan landsvägen och Ortalaviken, strax norr om ångbåtsbryggan.

I september 1904 flyttade hemmansägaren Ernst Waldemar Pettersson hit från Ununge med hustrun Lydia Karolina Jansson. De hade gift sig samma dag som de skrev sig på gården. Hon var född 1885 i Väddö och han 1877 i Edebo. 6 juni 1905 gjordes en hemmansdelning som ledde till att Anders Mattsson styckade av västra delen av hemskiftet med beteckning Edeby 1:14, 3/128 mtl nr 1. Bara två veckor tidigare hade en 17-årig son till Anders avlidit. Han hade även barnen Elin (g. Thorén) och Denis Andersson som återkommer i samband med Edeby 1:24 och 1:14 nedan.
I oktober 1906 flyttade Ernst och Lydia till Häverö.

Jan Erik Lindkvist, född på Singö 1872, köpte 1906 hemmanet som då utgjordes av 1/8 mantal nr 3 och 13/128 mtl nr 1 samt 1/16 nr 6. Köpesumman var 2000 kr som enligt skuldebrev 27 mars 1906 skulle ske genom avbetalning med hemmanet som säkerhet och till 5% årlig ränta. I oktober 1907 avbetalades de första 150 kronorna, därefter 100 kr, 500 kr samt slutligen 1250 kr. 15 mars 1916 och då till Anna Mattsson som blivit änka.

Familjen Lindkvist flyttade hit i november 1906. Hustrun var Ulrika Josefina Nilsson f. 1878 och de hade en son född 1899 i Häverö men som avled 1909. Året därpå föddes dottern Edit Linnéa i Edeby. I augusti 1916 avled hustrun och Lindqvist gjorde sig av med gården. Han flyttade till Älmsta och gifte om sig 1918 med Elin Maria Janson.
Bilden ovan är tagen i maj 1949. Burells arkiv.

Gustaf Emil Gustafsson blev nästa ägare. Han var född 1884 i Väddö och gifte sig 1914 med Anna Lindström f. -90. En dotter Eva Linnéa föddes 1915 i Häverö, varifrån de året därpå flyttade till Edeby. Tvillingsöner föddes 1918 varav en dog vid födseln. De flyttade till Ortala.

Enligt köpebrev 13/8 1918 var det Walfrid Emanuel Larsson som sålde detta hemman till Erik Wilhelm Andersson (1881 - 1960).
Larsson hade tydligen köpt, men ej tillträtt. Han hade en affär i Tomta och sålde kläder. Det var senare Wilhelm Mobergs hus som brann ner vintern 2009/10.

Redan 1915 hade Erik Wilhelm Andersson köpt ett annat hemman, Edeby 1:9, av sin farbror Gustaf Wilhelm som bodde vid nuvarande Ekners. Denne behöll 11/64 av detta hemman för egen del och som innehöll bostaden. Men första världskriget pågick och Erik Wilhelm var inkallad och mobilicerad till Grisslehamn. När sedan kriget var slut måste han och familjen ha en egen bostad och det var då han köpte den här gården av Larsson.
Hittills hade familjen bott hos Erik Wilhelms föräldrar och hjälpt till att bruka deras relativt stora gård, Ol-Micksgården, med byggnader där nuvarande Christers bilverkstad ligger. Se Edeby 2:4 nedan.
Wilhelms hustru var Ida, född 1888 i Senneby. Hon var syster till Theodor Jonasson vars släktgren växte sig stark i Edeby.
Bilden t.v. visar Wille och Ida. Fotografier ur familjealbum.

I Ol-Micksgården föddes halva syskonskaran Andersson: Edvin, Linnea, Maj, Sven och Axel. Resten av syskonen, Ture, Göran, Bertil och Solveig föddes i den nyköpta gården. Edvin hjälpte till hemma tills han köpte egen gård 1938 och var den ende som blev byn trogen. Göran köpte efter en tids arrende en gård i Veda på Väddö. Bertil arrenderade av Edvin på 1950-talet då denne övergick till tomtexploatering.
Om familjen Andersson, som kom från Edebo och hamnade i Edeby via Mälby och Östernäs, finns här en utförligare beskrivning: Willes familj samt en nutida beskrivning av hur det var att vara ung på 20- och 30-talen i Edeby:   Sven Holvanders berättelse
1923 renoverades bostaden. Gården, som fick namnet Wilhelm Anders´, brukades av Wilhelm till 1940 då den såldes till Lantbruksnämnden. En konditor från Lidingö köpte gården och utarrenderade den till den jaktintresserade Filip Karlsson f. 1906 i Roslagsbro. Hustrun hette Rut och de hade två barn födda 1929 och 1931 med efternamnet Filipsson. De kom i mars 1941 från Häverö till Edeby där de under resten av året arrenderade av Konrad Andersson i Edeby 6:22. Från början av 1942 stannade de här och när de i mars 1947 lämnade gården hade sonen Hans fötts 1943. De flyttade till Vellingsö gård i Malsta.

1947 köpte Joel Burell fastigheten och sonen Sven Burell kan berätta mer om hur han upplevde övertagandet av gården: En jordnära historia
Joel Burell var den siste jordbrukaren på gården och var kvar till början av 1960-talet då bostaden styckades av och blev Edeby 1:53 och som köptes av Torsten Andersson som fritidshus. Mantalen till ursprungliga Edeby 1:13 med tillhörande Edeby 6:16 och Edeby 3:8 (skogs- och åkermark) kom att senare ingå i Edeby 4:44. Se avsnittet om "hemman - mantal" på förstasidan om Edebys historia. Nu bor där Torstens dotter Birgitta med make Karl Henrik Ström.



1949 sålde Wilhelm och Ida ett markområde 11/512 av 1:9 till Burell för 3000 kr.
Burells köpebrev 1949
Detta är samma område som betalades av Karl Enman och som delvis kom att utgöra dennes bostad intill Edebyvägen, därefter ägt av Olle Östergren och nu på 2000-talet köpts av Tor Fransson som renoverat byggnaderna. Se Edeby 1:55.




Då jag (Rolf) i september -08 tog med Sven Holvander (Edvins bror) på en åktur runt i Edeby, stannande till vid grinden utanför nuvarande Ströms bostad, kunde han berätta om hur det såg ut på 1920-talet. Vägen går utmed gärdesgården. "Det stora trädet står kvar. Uthuset har kortats av. Det gick ända fram till vägen då". Plus en massa andra saker som är intressanta.
Bilden t.v. är troligen från sommaren 1919. Kriget hade tagit slut och de kunde flytta hit från föräldragården (Ol-Micksgården).
Klicka på bilden för förstoring. Fotografi ur familjealbum.
I nedre raden sitter i mitten Ida och Wilhelm med barnen Axel (f. i nov 1918) resp. 2-årige Sven i knä. Den sittande gossen är Edvin 10 år medan flickorna som står är Linnea och Maj, 6 resp 4 år. Längst t.v. sitter Anna-Karin (Ersdotter) och Sven Jonasson, föräldrar till Ida. Anneli Lennartssons (f. Jonasson) utmärkta krönika över släkten Jonasson har starkt bidragit till att öka klarheten i vissa släktförhållanden. Mannen längst ut t.h. var drängen Stor-Sven. Kvinnorna i bakre raden var Sven och Anna-Karins fosterdotter Olga Andersson, 14 år t.v. och Idas syster Hilda, 27 år. Gossen som står mellan Ida och Wilhelm sätter vi ett frågetecken för. Sven Jonasson avled 1922 och Anna-Karin 1921. De bodde nere vid Väddöviken som de kallade "utjorda". Det var Edebys s.k. utjord och där byggde Sven ett boningshus och ladugård på ofri grund och de kom att bli grannar med Albert Eriksson och med Sven och Sally (Albertsson). Sven och Anna-Karin tog under några år hand om barnbarnet Sven, numera med efternamnet Holvander. Ida avled 1956 och Wille några år senare, 79 år gammal. Olga Linnea Andersson flyttade till Kumla 29 dec. 1923. Hilda var 27 år då kortet togs och var gift med Eliad, sjökapten och son till den relativt förmögne hemmansägaren Carl Erik Andersson, Willes farbror. Troligen var Eliad till sjöss då kortet togs. De bodde vid lgh Karlsberg, på andra sidan vägen vid Klockars. Hilda dog i lungsot 1926, 35 år gammal och barnlös. Eliad byggde vid den tiden Solbacka det gula huset mitt emot Lundins affär. En något yngre Eliard ser vi på fotot t.h. Fotografi ur familjealbum. Fotot var taget i Rendsburg, Tyskland.
Efter att ha sålt gården bodde Wille och Ida i Solbacka, huset som Eliard byggt, åren 1941 - 1943 med de två yngsta barnen Bertil och Solveig. Därefter flyttade de till Gåsvik 1944.
Eliard överlät det nybyggda Solbacka till sin kusin Erik Wilhelm och bosatte sig hos sin mor i Karlsberg inne i bykärnan. Modern avled i maj 1938 varefter Eliard bodde kvar. Huset revs så småningom och tomten bebyggdes av Bo Meurling.






Flygfoto från 1936
Längst ner i bilden i söder finns lägenheten Vreten (Edeby 4:14) där Matilda Mattsson bodde vid denna tid. Senare bodde här Georg Nyströms dotter Harriet.
Den mindre vägen hitom Vreten är Sandtäktsvägen som blev en samfälld väg 1977. Se under "Vägföreningar".
På andra sidan Vreten leder en mindre väg upp till Mattiasberg, Edeby 4:22, en avstyckning från Edeby 4:10 där Anna-Lisa och Hans Rigelius senare bodde. Sonen Maths tog över nästa gård efter Nisse Mattsson, Edeby 4:10 med det vita huset i dungen. Stugan närmast vägen, Johannesberg, revs när landsvägen drogs fram här på 1950-talet.
Bakom Rigelius hus skymtar Charlottenro som senare kom att ägas av byggmästaren Einar Mattsson efter det att föräldrarna lämnat Trumpetarbostället och bosatte sig här en kort tid.
Trumpetarbostället ligger närmast i dungen där vägarna skiljes. Uthusen kan ses i vänster bildkant, en vinkelbyggnad. Där ses också en mindre byggnad som var garage på 50-talet och som revs i samband med vägbygget. Se nästa bild.



















Edeby 8:2 Edvins, trumpetarbostället
31/64 mtl
Var ligger gården? nr 2 på kartan
Kortet är taget i början av 1950-talet. Fotografi i familjealbum. Fotograf okänd. Jämför med flygfotot från 1936:

Den närmaste gården med uthusen på hitsidan om landsvägen (på flygfotot 1936 syns resten av uthusen) ägdes då av Edvin Andersson (1909 - 1985) med hustru Elsa f. Joelsson (1915 - 1964). Familjen hade ägt gården även åren 1938 - 1945 men flyttade tillbaka 1950. Andersson köpte 1938 av dir. Axel Norman som ägt gården sedan 1925 , styckat av och bebyggt en tomt nere vid Väddöviken, Edeby 8:11 samt därefter arrenderat ut gården till Axel Mattsson, far till de senare kända storbyggmästarna Einar och John Mattsson som alltså växte upp på denna gård.
Åren 1945 - 1950 ägdes gården av dr. Bodström vars arrendator Ernst Sandin (f. 1894) renoverade huset 1947. Bodström själv bodde i Ol-Micksgården, vars bostad skymtar i övre högra hörnet på fotot, fram till sommaren 1948 då han avled.

Det närmaste uthuset revs då landsvägen drog förbi här. Den nya asfaltsvägen kom att bli ca 1 meter högre än planerat och kom att skilja av bostaden från uthusen på ett ofördelaktigt sätt.














Ernsts hushåll var stort. I mars 1945 flyttade familjen hit från Söderbykarl.
Förutom hustrun Nanny f. 1899 ingick barnen Sixten f.1922, Stig f. 1923, Endis f. 1927, Sten f. 1929, Ulla Britt f. 1932, Sture f.1934, Lillemor f.1938, Rigmor f.1940. Familjen flyttade till Herräng i mars 1950. Dock hade Endis och Edvins bror Göran blivit ett par och stannade på Väddö. Äldsta dottern Eivor var gift och bodde inte i Edeby.
Till vänster på lilla kortet (kan förstoras) syns Hagtorp och längst bort utmed vägen Hjalmar Olssons verkstad i kurvan.
Kortet är taget i slutet av 40-talet då Sandins arrenderade Trumpeterbostället och Edvin med familj bodde nere vid Ortalaviken i lgh Fridhem. Nr 1 och 3 från vänster är Lillemor resp. Rigmor Sandin och nr 2 resp 4 är Anette och Barbro Andersson.
Gruvhålet, som överbyggdes med pumphus och 1953 - 1954 den nya landsvägen, syns inte på fotot. Även uthuset med tillbyggt garage åkte all världens väg i samband med vägbygget.
Efter Edvins död 1985 togs fastigheten Edeby 16:1 över av dottern Anette med make Rolf Schillén. Se här Anettes antavla: Antavla

Endis och Göran hamnade så småningom i Veda. Stig Sandin bodde i södra Edeby och var snickare, murare och husbyggare. På senare år hade han en snickarbod på gården där man kunde beställa det mesta i snickeriväg. Han avled 2010.





Fastighetens tidigare historia förtäljer att det var Trumpetarbostället vid Roslags Kompani av Roslags Lifregemente. En av trumpetarna på 1700-talet hette Lars Magnus Lallerstedt enligt protokoll från den tiden. Vilken militär grad han hade står inte. Han kan knappast ha varit menig soldat eftersom han innehade ett så stort boställe. Trumpetarbostället omfattade nämligen ett halvt mantal ( No 8). Edvin Gustavsson skriver i sin bok "Väddö socken" - finns på biblioteket vid Folkhögskolan - om alla trumpetare under 1700-talet fram till senare hälften av 1800-talet då bostället drogs in. I Erik A Sundins sparade dokument kan man följa den regelbundna ekonomiska besiktningen av Trumpetarbostället (vart 5:e år). Det var ryttmästarna som var förrättare med biträde av fanjunkare samt två nämndemän från närliggande byar. Även boställets innehavare deltog. 1856 och 1861 tex. var trumpetaren J P Öberg närvarande. 1861 års besiktning beskriver att boningshuset tidigare intygats vara "odugligt till reparation" varför nybyggnad av detsamma är påbörjad och under arbete och består av kök med 2 rum på nedre botten och 2 rum på övre botten med mått som överensstämmer med det befintliga huset nu på 2000-talet. Nybyggnaden skulle stå klar under nästkommande sommar (1862) med full inredning.
Läs vidare om syneförrättningarna å trumpetarbostället: Syneförrättningar Det indragna trumpetarbostället övertogs 1870 på arrende av Erik August Sundin från Malsta, född 1840. Denne var tex. med vid besiktningen år 1884 men då utfördes besiktningen av en domänintendent med biträde av en häradsdomare och en nämndeman från Hammarby. I besiktningsprotokollet kan man se att boningshuset var av timmer under tak av tegel på bräder. Under dr Bodströms ägo blev takbeläggningen ersatt med eternitplattor, som i dag är täckta av lertegel (lagt 2001).
Alla uthus inspekterades och här kan man följa förändringen av byggnaderna. Somliga revs eller flyttades, ombyggda på annan plats. Vi har alla levt i en föränderlig värld, men här kan man följa förändringen i detalj vart 5e år under en mycket lång period. Källare med svale däremot är ganska beständig. Den var murad av gråsten, 26 fot lång, bredd 20 fot, murning omkring 3 fot ovan jord, i gott skick. Precis som idag.
För den skogsintresserade finns här en beskrivning av den tillhörande skogen som var på 315 qvref produktiv skogsmark år 1882. Gården var på totalt 545 qvref. Hur många hektar motsvarar detta? Svar

Under ofredstider var de militära innehavarna, trumpetarna, de som bebodde stället som namnet antyder. Däremot kom under 1800-talet dessa att endast ha ansvaret för gården och bodde på annat håll. Så tex. från slutet av 1820-talet fanns här landbonden Jan Jansson f. 1784 med jämngamla hustrun Maja Ersdotter, två söner och två döttrar (tvillingar). De kom från Lohärad och var verksamma till 1846 då de avlöstes av dagsverkaren Matts Hansson med hustru och två söner. Jan och Maja var kvar som fattighjon. 1849 kom landbonden Jan Jansson, hustru Carin Ersdotter och deras tre barn hit från Söderby via Ortala. De brukade gården under 15 år och flyttade därefter till Vätö.
Brukspatron J F Wellander i Ortala arrenderade fr.om. våren 1865 ut Trumpetarbostället till dagkarlen Carl Theodor Carlssons familj som flyttade hit från Häverö. Några år senare flyttade de vidare till Prästgården. Den som därefter blev arrendator på Kronans gård var alltså Erik Sundin.

1892 köpte Sundin f.d. trumpetarbostället av kronan för 8000 kr. Då hade han 17 år tidigare köpt f.d. bergbomska hemmanet- se nedan.
Sundin avyttrade 1917 nästan all sin mark till Wäddö gruvaktiebolag, som i sin tur sålde vidare genom avstyckningar, bl.a. mantalet Edeby 8:2 med mark mellan landsvägen och Väddöviken till Lars Erik Eklund som kom att äga nästan ett helt mantal av de 7 mantal som byn utgjordes av. Eklund flyttade i juli 1918 till Edeby från Valbo med sin hustru Maria Kristina (båda f. 1865 och gifta 1888) och sju barn födda 1890 - 1909. Ungdomarna i byn hade 1919 ansökt om att få bygga en dansbana på Eklunds mark ner mot södra bysplatsen, på höger sida då man passerat nuvarande sågen och där det nu finns fritidstomter. Eklund kom inom endast ett år i byn att ingå i femmannastyrelsen för byn åren 1919 - 1921. Han kom sedan på obestånd och familjen flyttade i juni 1923 till Folkärna Krylbo. Genom exekutiv auktion 1925 övergick Eklunds ägor till dir. Axel Norman, Stockholm. På kortet t.h. ser vi Axel Norman på sin 60-årsdag 1941. Han köpte även skogsmark av J A Sandberg 1935 som kom att bli Flisbergens tomtområde. All mark sålde han senare till Edvin Andersson, liksom Trumpetarbostället.
Auktionen ägde rum 1925 men redan året innen hade familjen Axel Mattsson flyttat in från Massum.
Vissa av följande uppgifter är hämtade från boken "Byggmästarns resa..., porträtt av en Stockholmsbyggare", ISBN 91-631-5548-6, dvs om Einar Mattsson:
Trumpetarbostället var nedslitet och i sämre skick på alla sätt. Åkrarna var fulla av vitrot och i boningshuset fanns det löss. Det tog tid att rusta upp och få ordning på hela gården och markerna. Som tur var hade sönerna hunnit växa upp och kunde hjälpa föräldrarna. Modern Augusta kom aldrig över att behöva lämna sin fädernegård och bo och arbeta på en arrendegård. Orsaken var att fadern Axel var levnadsglad och fryntlig och det blev för mycket festande. Han förstod sig heller inte på ekonomi utan lånade pengar och skrev på växlar för att få loss pengar. Detta ledde till att de måste sälja den välbeställda arvegården i Massum.
Som arrendator kunde inte Axel delta i Edeby bys angelägenheter men representerade genom fullmakt ägaren, dir. Norman, vid ett par tillfällen i mitten av 30-talet. Norman själv deltog aldrig i något byalagsmöte utan bodde på sin fritid i den avstyckade fastigheten.
Axel Mattsson hade tagit sig samman och med hjälp av sönerna lyckats klara familjens försörjning och reparera huset till en fungerande bostad.
Den äldsta sonen Einar var född 1904 och därefter följde Karl, Nils, systern Linnea, Erik och John. Einar och John blev båda kända byggmästare. Nils och Erik återvände efter olika arbetserfarenheter till byn och blev jordbrukare. Bl.a. var de med på Einars första bygge i egen regi på Ängbyhöjden i Stockholm 1935.
Föräldrarna bodde ensamma kvar på Trumpetarbostället ända fram till 1937. Einar, som hade fått bättre ekonomiska möjligheter, köpte fastigheten Charlottero för 3000 kr. där föräldrarna bodde till fadern avled 1946. På äldre dar bodde Augusta mest hos dottern Linnea.

Edvin Andersson köpte i början på 1950-talet ytterligare två gårdar genom Lantbruksnämnden. Bostadshuset till en av dem - Edeby 2:4 - syns överst t.h. och beskrivs nedan. En annan gård var Vårgården (se nedan) vars avstyckade tomt och bostadshus såldes till Åke o Sonja Krogh.
Även Edeby 2:20 här nedan kom att ägas av Edvin och utgjorde bostad tll brodern Bertil somm arrenderade jordbruket då Edvin själv ägnade sig åt tomtexploatering.

Edeby 2:20
1/64 mtl
Mangårdsbyggnaden med uthus överst t.v. tillhör Edeby 2:20. Här bodde Anders Petter Norman (1857 - 1936) från Frötuna under tidigt 1900-tal. Hustrun sedan 1888 hette Emma Augusta f. Pettersson från Vätö. Norman hade två döttrar från 1:a giftet, Kristina Elisabeth f. 1883 i Rådmansö och Hilma Maria f. 1885 i Vätö. Anders Petter och Emma fick sedan gemensamt Petrus 1889, Andreas 1894, båda födda på Vätö, samt Georg 1901 i Edeby som nyinflyttade i byn. Fram till 1901 bodde familjen i Husinge.
Kristina gifte sig med Erik Valfrid Eriksson 28 dec 1905 och Hilma 1912 med Joel Andersson som kom från "Klockars" en bit därifrån. Emma avled 1918. Georg flyttade hemifrån i november 1920 till Kristinehamn men återvände vid årsskiftet 1921/1922 och avled strax efter sin 21-årsdag.


Nedan beskrivs hemmanets tidigare historia. Johan Karlsson var ägare vid sekelskiftet då han sålde till grannen Erik Sundin. Då hade redan familjen Norman flyttat hit och köpte ganska omgående av Sundin hemmanet omfattande 1/2 mantal med stora markområden. I samband med överlåtelsen avstyckades 1904 lägenheten Svaneberg (2:7) och 1905 skedde den första hemmansklyvningen genom att sjömannen Mathias Mattsson fick köpa Edeby 2:10 med 1/64 mantal. Avstyckningshemmanet om 31/64 mantal fick då beteckningen Edeby 2:9.
Norman hade en bror som var byggmästare. Till denne avstyckades 1906 lägenheten Fridhem (2:11) nere vid Ortalaviken. Avsöndringarna fortsatte med
Hagalund, Edeby 2:14 i norra byn till dottern Kristina Elisabeth 1908
Sjövik, Edeby 2:15 åkermark vid Rörängen till handlaren Emil Andersson 1909
Johannesberg, Edeby 2:16 vid Södergärdet till byggmästare Wahlberg 1910

Anders Johansson var 24 år då han i september 1918 flyttade med hustru och två döttrar från Gävle till Edeby. Anders köpte en stor del av mantalet nr 2 av A P Norman och redan året därpå, 8 augusti, avstyckade han mark och sålde till Nils Karlsen. Det var en del av gärdet mot viken samt ett skogsskifte vid Havsängsvägen, Hagaström Edeby 2:17. Resten sålde han till Elmsta Ångsågs ägare Pettersson/Jansson. Familjen Johanssons vistelse i Edeby blev inte långvarig. Den 18 november 1919 flyttade de tillbaka till Gävle. Det verkar ha varit en driftig 25-åring som under ett år köpt en stor gård och därpå styckat av den till personer som inte var jordbrukare.

1921 delades 31/64 nr 2 officiellt upp i tre delar:
26/64 nr 2 köptes av Carl Zetterström i Mälby med beteckningen Edeby 2:18. Efter att ha styckat av ca 7 ha, Edeby 2:24 Norrgärdet om 3/32 mtl till Verner Eriksson (Vasta-Verner) 1924 sålde Zetterström året därpå sitt kvarvarande hemman Edeby 2:23 om 5/16 mtl till Lennart Jansson i Ol-Micksgården.
4/64 nr 2 köptes av Nils Karlsén med beteckningen Edeby 2:19 (Ekbacken)
1/64 nr 2 (2:20 med bostadshus) köptes av Edvard Lennartsson, Lennart Janssons son, men som såldes vidare till ångsågsägarna Pettersson o Jansson. Hur turerna gick är svårt att veta men Norman bodde kvar och hade nog ett finger med i spelet, liksom sonen Andreas

Efter att ha avverkat skogen avstyckade ångsågsägarna Edeby 2:20 som 1923 såldes till Beda Maria Borg (f. 1879). Hon hade i september 1922 flyttat till Edeby från Åsbo i Östergötland och blev hushållerska hos Norman. Året innan hade Normans son Andreas med hustru Hedvig och tre barn flyttat till Stockholm. Andreas hade 1919 köpt 15/32 nr 2 av Erik Viktor Andersson, dvs. Ol-Micksgården som senare köptes av Lennart Jansson på exekutiv auktion. Se nedan.
1919 innehade Andreas med hustru och två småbarn lanthandeln i Marielund, Mälby, där de också bodde innan de flyttade till Ol-Micksgården. Hedvig flyttade till Roslagsbro ( Anderssvedja) 1924 och återvände året därpå till Edeby med fyra barn. Andreas hade under dessa år i Edeby enligt vissa personer "fifflat" och flyttat till New York. I september 1928 flyttade Hedvig och de fyra barnen efter till N.Y.
A P Norman var känd som "en klok gubbe som botade djur och folk", dvs kotknackare och behjälplig då kor skulle kalva mm. I församlingsboken är inskrivet: "Riksbekant för sin förmåga att vrida rätt leder och kotor som kommit ur läge. Ingen kvacksalvare."
Det är troligt att han bodde kvar på gården under tiden Beda ägde den. Han dog 1936 och samma år flyttade nygifta paret Edvard och Rut Lennartsson in efter att ha köpt Edeby 2:20 av Beda Borg som 1937 flyttade tillbaka till Skaraborg. Rut, f. Andersson 1913, hade tidigare varit jungfru hos Jerk-Anders och även arbetat i Steneborgs trädgård. Edvard flyttade rakt över vägen från föräldragården (Ol-Micksgården) och deltog i byns möten som ägare till Edeby 2:20. Familjen med tre barn födda -37, -40 och 1944 flyttade till Huddinge 29 dec. 1947. Under 1940-talet rustade Edvard upp bostadshuset. När sedan Edvin Andersson köpte gården (genom Lantbruksnämnden) användes huset av Edvins bror Bertil Andersson som arrendatorsbostad. Bertil arrenderade jordbruket till den nybildade fastigheten Edeby 16:1 fram till 1989.

Tidigare:
Föregående ägare var Johan (Jan) Karlsson som var född 1822 i Malsta och gift med Johanna Andersdotter f. 1819 i Söderbykarl. Båda barnen, Karl Johan f. 1847 och Brita f. 1851, var döva. Familjen flyttade till Edeby 1863 och då följde Jans far, f. bonden Karl Mattsson (1799 - 1889) med. De ägde gården i norr före Lindstedts som köpte 1877. 1878 flyttade de till Massum men återvände hit året därpå. Brita gick på Manillaskolan. Hon gifte sig 1888 med sjömannen Theodard Eriksson f. 1867 i Häverö och de fick barnen Gustaf 1889 och Hilda 1891. Gården var stor med flera lägenheter. Jan Karlsson var alltså ägare vid sekelskiftet och sålde då han var i 80-årsåldern till grannen, nämndemannen Erik Sundin 16 feb 1903. I samband med försäljningen undantog han ett jordområde som gränsade i söder till köparnas rågång (se undantagsbrev) och som på säljarnas bekostnad skulle avsöndras och lagfaras som Hagtorp. Han dog 1904 men hade troligen flyttat ner till Hagtorp på andra sidan landsvägen. Hagtorp kom att ägas av sonsonen Gustaf. Där bodde sedan Johanna, Gustaf, Karl Johan och Brita. Britas make, sjömannen Theodard, rapporterades "obefintlig" år 1900 men när Brita dog 1913 lär han ha bott i Hummerbostrand. Karl Johan dog 1910. Hilda blev sömmerska och flyttade till Oskars fs. i Stockholm 1917.
Som ägare till hemmanet löste Karlsson av Pehr Olsson (1815 - 1888) och dennes hustru Brita Ersdotter. Dessa hade ägt hemmanet ända sedan laga skiftet då de tog över efter Pehrs far Olof Pehrsson i slutet av 1850-talet. På den tiden bestod hemmanet av Nr 2 1/2 mantal med mark utmed Havsängsvägen ner till havet vid Södra Havsängen, ett skifte ner mot Väddöviken (Ekbacken) samt ett skifte i norr som numera (2009 - 2010) är föremål för avstyckning till tomter, Edeby 2:24.
1870 kom familjen Frans Johan Gustaf Jansson från Söderbykarl som kom att stå som brukare av gården fram till 1879 då familjen Karlsson kom. Familjen Jansson flyttade till Södersund. Pehr och Brita bodde kvar tills de avled 1888 resp. 1899. Pehr och Brita hade också en son Per Erik f. 1858 som var sjöman. 1885 rapporterades att han varit borta sju år utan att höra av sig.

Huset t.v. Carlsro, Edeby 2:22 med vit veranda, var ingen jordbruksfastighet. Beda Borg som ägde stamfastigheten Edeby 2:20 styckade av 2948 kvm i februari 1924 och sålde till Amanda Karolina Norman för 500 kr. I november samma år flyttade hon och maken Karl Herman, som var byggmästare, till USA. Okänt är om Karl Herman Norman byggde huset. Karl Herman var bror till Anders Petter, född 1861 i Frötuna. Med hustrun Carolina hade han sonen Carl Gottfrid f-90 och dottern Svea Ruth f-94. Carolina avled i november 1905 varefter Karl Herman gifte om sig med Amanda Karolina i juni året därpå. Då hade han åkt över till Philadelphia med barnen i maj månad. Efter att ha varit i Edeby från oktober 1923 till november 1924 återvände makarna Norman till USA.

Margit Meurling, dotter till konstnären Carl Meurling, kom hit 1933 tillsammans med maken Karl Hugo Eriksson efter att ha gift sig i maj 1929. Dottern Solbritt föddes 1930. De hyrde här till november 1933 då de flyttade till Gransäter i södra byn. Därefter blev här trädgårdsmästeri. Man kan på fotografiet skymta gaveln till ett av växthusen. Trädgårdsmästaren var Knut Sjölin. Sonen Börje f. 1932 var 6 år då mamman dog. Knut hade växthuset (ett av dem brann) kvar till 1945 då han gifte om sig och flyttade till Stockholm med Anna Stina f. 1916. Börje avled 2007 och hade varit på besök i Edeby på senare tid.

Efter 1945 var det tydligen stor omsättning av folk. Trädg.mästare Karl Erik Andersson kom i mars med hustru Mary. I augusti året därpå var det Gösta Krook, även han trädg-mästare, i 20-årsåldern som bodde i lägenheten. I november 1947 kom en trädgårdmästare Andersson från Danderyd. Det funkade tydligen inte för bara ett par veckor senare kom en ny vid namn Segerström. Fram till februari 1950 ägdes Edeby 2:22 av Oskar Ferd. Segerström f.1891 och jämnåriga Elvira Matilda . Deras dotter Margit Ingrid Elis. Falk f. 1921 flyttade samtidigt med föräldrarna och sonen Björn Peter f. 1941 till Katarina fs.
Fastigheten ägdes därefter av fiskaren Tore Jonasson samt ännu senare av rektor Karl-Erik Lindqvist.

1921 sålde Viktor gården till Andreas Norman. Barnen fick då 4000 kr var. Erik Wilhelm som hade köpt sin gård, Edeby 1:13, se ovan, kunde då renovera den och dessutom bygga ny lagård och stall.
Ol-Micksgården arrenderades ut till Axel och Ida Jansson. De hade tre barn, Hjalmar, Gösta och Gullan som Erik Wilhelms yngsta barn Sven och Axel lekte med. När familjen flyttade till Tomta 1924 hade de totalt 6 barn. Axel Jansson blev senare torpare på Prästgården 1930 och familjernas barn fortsatte bekantskapen i och med att de blev klasskamrater när de började skolan.
Själv bodde Viktor kvar i sin stuga på gården till sin död 1933.

Lennart Fredrik Jansson (1873-1931) kom från Harg (Lagga) till Fjäll nr 4 som arrendator i mitten av 1910-talet med hustru Selma och fyra söner. De fortsatte till Norrbyle nr 1 och var där arrendator. Den femte sonen, Torsten, föddes under den tiden. 1923 köpte han Edeby 2:4 - utgörande stort skogsskifte ner mot Havsängen, där nuvarande jaktstugan ligger - på exekutiv auktion. Andreas Norman hade skulder till Edeby by i samband med vägbyggen inom byn och som skulle bevakas för indrivning i samband med konkursen.
Lennart köpte även Edeby 2:23, också det ner mot Havsängen och Rörmossen, av Carl Zetterström o.h.h. år 1925. Lennart deltog fr.o.m. 1924 och resten av 20-talet på byalagsmöten men avled 1931, 58 år gammal. Under 30-och 40-talet var det sönerna Edvard (f. 1906) och Josef som alternerade med deltagandet. Efter Lennarts död innehade Selma gården med hjälp av sönerna. Edvard köpte Edeby 2:20 medan hans tvillingbror Evald flyttade till New York i mars 1929. Övriga bröder var Bror (f. 1908), Josef ("Gunnar" f. 1916) samt Torsten (f. 1920).
Bilden t.h. visar Bror, Edvard och mamma Selma.
Den som sitter vid flaggstången på bilden t.v. är Lennarts mor som bodde i köket i stora huset och blev över 100 år.
Fler bilder


1942 sålde Selma gården till dr. Bodström efter att några år tidigare ha köpt ett ställe vid Södergärdet i södra delen av byn och som senare gick under namnet "Bror Lennartssons".

Bertil Vilhelm Bodström (1891 - 1948) konverterade 1914 till katolicismen enl. uppgift från Katolska biskopsämbetet och var son till Olle Vilh. Bodström, kyrkoherde och prost i Turinge Strängnäs. Själv var Bertil ogift fil.mag., teol. kand. och rektor vid Stockholms Handelsinstitut. Under tiden i Edeby kom katolska ungdomar på besök. Efter Bodströms död köptes sedan marken av Edvin Andersson genom Lantbruksnämnden varvid tomten med bostadshuset avstyckades och såldes till Toivo Nordberg 2 maj 1950 för 20 000 kr.
Var ligger gården? nr 9 på kartan



Ol-Micksgården har varit benämningen på Edeby 2:4 efter riksdagsmannen Olof Mickelsson (död 1755, 95 år) och lever nu vidare som namn på fastigheten Edeby 2:28, eller som vi säger i dagligt tal, Christers.
Toivo Nordberg (f.1917) kom från Söder i Stockholm 1944 med hustru Iris (f.1918), barnen Anita (f.1941) och nyfödda Christer och flyttade in hos Iris´ far Teodor Jonasson i södra Edeby. Iris hade efter giftermålet flyttat till Stockholm i sept. 1939. Åren 1948 - 1950 bodde familjen hos Hjalmar Lindfors i Norrbyle och fick då kontakt med Edvin Andersson som höll på att avstycka flera ställen i byn, bl.a. 2:28, som de då kunde köpa den 1 maj 1950. Det var i Lundins affär som Edvin och Toivo träffades och Toivo berättade att han köpt en tomt i Norrbyle. Men de ville hellre bo i Edeby varför planerna ändrades.
I februari 1953 flyttade familjen tillbaka till Stockholm och Bagarmossen och hyrde då ut sin fastighet i Edeby till bagare Samuelsson med familj och tre barn och som ville ha ett ställe att bo på medan han byggde eget. På övervåningen hyrde dessutom en dr. Andersson med sin engelska hustru.
Familjen flyttade tillbaka 1957 då Toivo - och även de övriga i familjen - hade BP-macken i Älmsta till 1966. Man styckade även av tomten i hörnan mellan Havsängsvägen och byvägen ( Edeby 2:36).

Vi ska inte gå tillbaka så långt som till Mickelssons tid. Berättelsen om gårdarna ska hålla sig från senare delen av 1800-talet. Vilka bodde här innan Anders Viktor kom över Edeby 1/2 mantal nr.2 ?

Tidigare:
Följande sammanfaller delvis med Edeby 1:9 Gustaf Wilhelm´s pga. släktskap och köp. Redan på 1840-talet fanns här på Ol-Micksgården bonden Olof Jansson och hustrun Anna Brita Olsdotter som fick 10 barn. Vid laga skiftet tilldelades de Nr 2 1/2 mantal med mark, förutom vid gården utmed Havsängsvägen, ner mot södra Havsängen. Dottern Anna Cajsa gifte sig på 1860-talet med Eric Mattsson, son till Matts Ersson som lät klyva sitt stora hemman till parets fördel varefter de flyttade ifrån Anna Cajsas föräldragård. Denna gård togs alltmer över av Olofs och Anna Britas son Anders Olsson f. 1843, gift med jämnåriga Maria Lovisa. De fick två söner. Olof Jansson dog 1867. Anna Brita och Anders med familj, liksom hemmavarande syskon till Anders, skötte gården. Om vi betänker att Anders hemman och svågern Eric Mattssons (senare Fredrikssons) var granngårdar är det lätt att tänka sig att familjerna hjälpte varandra. Anders Olssons familj flyttade 1871 till södra Edeby, den lägenhet som senare kallades Sigfridslund, antagligen efter en av sönerna. Anders var då bara 28 år. Fädernesgården brukades vidare. 1876 kom en arbetskarl Carl Jansson med familj. Samma år kom nygifta Gustaf Wilhelm Andersson f. 1851 med hustru Henrika Wilhelmina från Edebo. Han var bror till Carl Eric Andersson som hade gift sig med Anders yngsta syster, Maria f. 1855. De bosatte sig vid nuvarande Meurlings lägenhet i bykärnan, benämnd Karlsberg. (se under sjöfart/ sjömanshus i Edeby). Karl Eric var fartygsmäklare och ganska förmögen vilket gjorde att han köpte in mer mark i närheten, bl.a nr 1 1/8 mtl i nordöstra bykärnan. Gustaf Wilhelm köpte i sin tur av brodern. Exempelvis avstyckades Modins pensionat med tomt ( lgh Marieberg) från Gustaf Wilhelms mark. Se under "Annan verksamhet". Det är oklart av vilken av bröderna Anders Viktor köpte den här gården då han kom från Östernäs år 1900. Det kan även vara så att Carl Erics svärmor och barn fortfarande ägde den. Se även Edeby 1:9 nedan
Läs även Berättelse från 1870-talet i vilken Anders Olssons son skriver om sin ungdom.

Den vänstra bilden visar Vårgården från söder och den högra bilden från norr. Observera att Christers bilverkstad ser helt annorlunda ut. Om det nu var någon verkstad där? Den som kan berätta mer om Vårgården är Sven Holvander:
"Vi kallade den Gustav Ers´. Där bodde Per Johan och Selma som när de blev äldre byggde ett hus i norra Edeby, mitt emot Steneborg, som kallades Strömbacken. Dottern Signe och mågen Georg Forslund byggde sedan söder om ångbåtsbryggan.
När Per Johan flyttade köpte våran skollärarinna fröken Hulander Vårgården ihop med en ung dam, fröken Lindenstein, och hade två kor och några höns. Man hade bara lyktor på den tiden, ingen el i slutet av 20-talet. Min syster Linnea jobbade där och min bror Axel och jag fick gå dit efter skolan och mjölka. För de var inte av så´n börd, de där, att dom kunde mjölka och mocka lagårn." Köpekontraktet upprättades 6 april 1926 i vilket Per Johan och Selma sålde hemmanet 5/16 mtl nr 3 till folksollär. Berta Hulander i Norrbyle och fröken Sigrid Lindenstein i Hammarby för 8000 kr. varav 300 kr för ett tröskverk. Samtidigt avstyckades 1,014 ha av marken vid Strömbacken. Köparna hade också att respektera det av säljarna och arrendatorn Leonard Janssons upprättade arrendekontraktet av den 18 mars 1926.
På gården bodde från 24 maj 1927 Mångs Erik Larsson som var vigd med folksk.lär. Agnes Sofia Hulander 1912. Med sig hade han en son född 1915 men som flyttade tillbaka till Grytnäs i Dalarna i oktober 1927. Tydligen var det Berta Hulanders svåger som bodde här tills även han flyttade till Grytnäs i juni 1928. Berta har under vintern 1928/29 en fosterdotter från Stockholm som var 6 år då hon kom hit i november 1928.
Sigrid Lindenstein deltog på åtminstone ett byamöte 1928. Efter att ha sålt gården 1929 flyttade frk Lindenstein till Bromma i januari 1930. Berta Hulander bodde i Norrbyle skola.
Det var Karl Gustaf Gustafsson som köpte gården 1929. Gustafsson var född 1881 i Österhaninge och gift med Anna Augusta från Östra Ryd. De hade två barn, Lennart f. 1919 och Sally f. 1925 i Gustavsberg. Gustavsson deltog på byalagsmöten mellan 1930 och 1940. Han var också slaktare.

Under större delen av 1940-talet ägdes Vårgården av Bertil Bodström som var bosatt i Stockholm men fritidsboende i närliggande Ol-Micksgården (se ovan) som han även ägde. Bodström var rektor för Stockholms Handelsinstitut. Han avled 1948. Efter ett par år köpte Edvin hemmandet genom Lantbruksnämnden och i början av 50-talet styckade han av tomten med bostadshusen som fick beteckningen Edeby 3:24. Köpekontraktet på 10 000 kr skrevs 28 april 1951. Köpare var disponent Åke Krogh med hustru Sonja. Hon kallades även Maj och kom senare att gifta sig med Edvin Andersson som då ägnade sig åt avstyckningar och försäljningar av tomtområden i större skala. Maj hjälpte Edvin i firma Väddötomter ända till 1985 då Edvin avled. Maj hade två söner med Åke Krogh varav den ene, Claes Krogh, kom att äga Edeby 3:24 efter arvsskifte. Claes sålde vid millenieskiftet till Anders Eneroth.

Tillbaka till Per Johan.
Per Johan Gustavsson var var med på alla bystämmor åren 1918 - 1926. Före 1918 har vi inga protokoll. Per Johan föddes 1866 i Häverö. Fadern hette Gustaf Ersson, f. 1837 i Edebo och flyttade till Edeby 14 april 1894 med hustru och son. 1896 föddes Hilda och två år senare Signe. De hade även en syster, Anna Linnéa som föddes 1903. Hilda gifte sig senare Lundin medan Signe gifte sig med Georg Forslund. Då fadern avled 1916 ärvde Per Johan. Gustafs hustru Anna Margareta hade avlidit några veckor före sin 50-årsdag år 1910.
På bilden till höger ser vi Signe t.v. och Hilda.

Det var 1926 som Per Johan byggde huset vid Strömbacken, Edeby 3:19.
Då Per Johan dog 1947 bodde Selma kvar tills hon sålde till Kärnek 1958 och flyttade ner till dottern Signe och mågen Georg vid Solbacken.
Här ser vi Selma vid Strömbacken. Fotot tillhör Bengt Lundh vars morföräldrar var Georg och Signe Forslund, dvs. Selma var Bengts mormorsmor. Bengt har fastigheten Gerdalund där hans morfars far Aug. Forslund var båtsman Rith. Se under "sjöfart".

Tidigare:
I början av 1800-talet fanns i byn Mats Larsson f. 1780 som gifte sig med Carin Andersdotter f. 1783, bonddotter i Edeby. De ägde detta hemman och fick två döttrar. Den äldsta, Cathrina, föddes 1816 och gifte sig 1834 med Per Persson f. 1807 i Norrbyle och det var dom som vid laga skiftet kom att bygga upp en ny gård i norra delen av byn, nuvarande Sofielund. Mats Larsson och Carin ägde alltså Vårgården under lång tid på 1800-talet första hälft. 1841 gifte sig den andra dottern, Maja Greta f. 1820 med Erik Persson som flyttade hit från Häverö. I oktober 1845 dog Erik och Maja Greta födde 3 månader senare en dotter. Nu råkade Maja Gretas far avlida två år senare så att mor och dotter blev inom kort tid änkor med en liten flicka, också hon döpt till Maja Greta. De blev tvingade att sälja hemmanet.

Bonden Eric Olsson f. 1805 med hustru Carin Pehrsdotter f. 1806 och två döttrar kom från Norrbyle 1848 och tog över hemmanet som också bestod av nr 4 1/24 uppe i norr samt nr 6 1/48 längre söderut som senare blev Frans Ohlssons och ännu senare Manfred Ohlssons. Dottern Anna Cajsa f.1834 ärvde hemmanet. Hon och maken Eric Larsson sålde 1887 Vårgården ( nr 3 5/16) till Anders August Eriksson och dennes hustru Anna Margareta Andersdotter och som kom från Senneby. Sonen Albert Eriksson var nyfödd. Läs om Albert Eriksson under kapitlet sjöfart. De i sin tur sålde hemmanet till Gustaf Ersson och hustrun Margareta Persdotter 7 jan. 1894. Mantalet i norr nr 4 1/24 avyttrades runt 1910 till J E Sennström och hustrun Karolina Kristina Hagström som hade en gård i Norrbyle. De sålde detta mantal 1923 till sonen Sigfrid Sennström.

Strömsbro
På Vårgårdens ägor, mot Klockars, finns om man tittar riktigt noga en stuga bland buskarna. Den byggdes av Erik Ersson f. 1816 gift med Gustava Mattsdotter f. 1824. Sonen Erik Eriksson föddes 1852. Fadern dog 1870 och modern 1895.
Erik Eriksson gifte sig 1889 med Engla Berglöf som var 20 år yngre. Dottern Elin föddes 1892 och Astrid 1898. Erik var skomakare och jobbade även i Mälby gruvor. Han hörde illa hela livet och noterades som döv då han dog 1918. Engla gifte om sig med fiskaren Karl Enman och när hon dog 1939 kom Astrid att hushålla för Karl. Astrid och sjömannen Erik Edvin Karlsson var föräldrar till Olle Östergren som tillsammans med sin syster ägde fastigheten som har beteckningen 3:21. Olle avled i början av 2010-talet.Se Edeby 1:55 Enmans.
Elin gifte sig 1909 med en timmarman från Ununge, Verner Jansson. De fick sonen Elis 1910 och familjen flyttade året därpå från byn men återkom och bosatte sig i södra byn 1919.

Petter Andersson deltog i byalaget t.o.m 1920-talet och sålde fastigheten 1930 till sönerna Petrus och Einar, men även deras systrar Marie och Lisa kom att bo på gården.
Brodern Joel var den enda som flyttade och gifte sig. Hustrun Hilma (f. 1885) var dotter till kotknackaren A P Norman i Edeby 2:20. De gifte sig 1912 och flyttade med dottern Eva i november 1916 till Edebo och åter i juni året därpå. Rut föddes i september. Familjen kom att bo i norra Edeby. 1930 var Joel verksam som byggnadsarbetare. Eva gifte sig med Tore Jonasson och de bodde på vinden hos Joel och Hilma tills Tore köpte granngården av Bernhard Forslund. Se Norra Edeby.

Joel Anderssons lägenhet Hagalund ses här t.h. fotograferad vid infarten till "Julias tä" som är den väg, Slumpvägen, som leder österut från gamla landsvägen . Hagalund hade tillhört A P Norman o.h.h. Emma Augusta och såldes 5 aug. 1908 till dottern Kristina Elisabet med maken G W Eriksson för 300 kr. Arean var 4260 kvm.

Petrus var den som deltog i byalaget fram till mötet 1955 då han valdes till ålderman. Det blev dock inga byalagsmöten förrän 1965. När sedan Petrus och Einar avled blev Lisa kvar ensam och då hon vid 87 års ålder hamnade på sjukhus ville hon testamentera gården till sjukhuset. Dock fanns släktingar och med hjälp av Evas man Tore och Carl Lundins son Bengt lyckades gården bli kvar i släkten. I slutet av 70-talet representerade Tore J. "Klockars" men bodde aldrig där själv. Det gjorde Tores son Per med familj och Per deltog under 80-talet som delägare i gården på byalagsmöten. Fr.om. 1992 tog Pers son Benny över som ägare.

Var ligger gården? nr 13 på kartan

Bonden Johan Petter Persson f. 1830 i Söderbykarl kom med hustru Charlotta Uppgren f.Jansson 1828 och dottern Emma Kristina f. 1866 hit till Edeby 1889 från Häverö. Efter två år gifte sig Emma Kristina med Enoch som flyttade till Edeby i maj 1891 från Salnö. Johans far, Erik Jansson, som var bonde där, hade avlidit 1889. Tidigare hade han gift om sig. Den nya hustrun hade med sig många egna barn, medan Erik endast hade sonen Enoch.
11 februari 1893 skrevs ett lagansbrev lydande: Vid idag skedd försäljning av vårt ägande 5/16 mantal nr 1, 3 och 6 till vår måg och dotter Enoch Eriksson och hans hustru Emma Kristina Eriksson, född Pettersson, haver jag Johan Petter Persson och min hustru Charlotta Jansson förbehållit oss ett årligt lagan bestående av.../lång förteckning följer/. Som laganstagarnas bostad upplåtes kammaren o andel i bod och källare. Fullständigt lagansbrev finns hos nuvarande ägaren till "Nockens Gård".

Vi ser också ovan t.v. på fotot Edeby 1:13 som tillsammans med 1:6 ingick i samma hemman, nämligen 1/4 mantal nr 1 och som delades lika av två bröder och som genom klyvningar och försäljningar splittrades. Ingen av fastigheterna är numera jordbruksfastigheter. Flygfotot är från 1966.








Mellan åren 1924 och 1945 var det sonen Johan ("Enochas Johan") som var aktiv i byalaget. Han gifte sig aldrig men bodde tillsammans med brodern Karl och dennes hustru Ida f. Bylén från Malmköping och deras son Rune. Karl tog över alltmer vid krigsåren och deltog åtminstone fram till 1954. På bilden t.v. ser vi Karl och t.h. med Ida då de har besök av "Norre" Norrbelius, konstnär vid Nothamn, stående.

Bilden under visar Karl med sonen Rune.















Här ser vi Karl som filar klingan vid sågverket på gårdsplan.
















Först 1970 kom Rune in som representant för gården, som även inkluderade fastighetsbeteckningarna 6:15 och 3:7. Rune deltog sporadiskt fram till sin död 1987. Han testamenterade hemmanet till Folkhögskolan som i slutet av 1980-talet sålde all mark till Edeby 19:1. Bostadstomten såldes separat. Ny ägare påbörjade reparationen av huset som senare försåldes på exekutiv auktion till Hans Lifsten.

Tidigare:
Vid tiden för laga skiftet fick detta hemman tilldelningen Nr 1 1/4 mtl, Nr 3 1/4 mtl och Nr 6 1/8 mtl. Då var ägaren bonden Anders Ersson f. 1794 och hans hustru Carin Andersdotter f. 1797. Dessa överlämnade 20 feb. 1856 hälften av hemmanet till sonen Eric f. 1824 och dennes hustru Anna Andersdotter. Sonen Anders f. 1837 hade blivit skeppare och gift sig med Lovisa Gullberg f. 1844 från Sundsvall. De fick den andra halvan av hemmanet 2 maj 1865. Föräldrarna hade förbehåll på 50 resp 41 år gällande den s.k. Norrbyle utjord som tillhörde hemmanen att använda enligt eget gottfinnande. Bröderna Erik och Anders Andersson hade en syster, Anna Andersdotter, som brukade bägge utjordsdelarna från tiden av affärerna och intill sin död 1903. Hon hushållade för dragon Olof Björk vilken enligt testamente efterträdde henne å utjorden. Norrbyle utjord har en särskild historia som jag hänvisar till:   Norrbyle utjord
Åren 1872-73 genomfördes en hemmansklyvning å ägorna till 5/8 mtl. nr 1, 3 och 6 som då ägdes till lika delar av Erik Andersson och handlaren C. Pira. Anders Andersson hade sålt hela sitt gåvohemman till Pira som ej var bosatt i byn. Det stora bostadshuset var alltså ledigt varför han kunde ha arrendator på gården. Det var bonden Johan Andersson med hustru Maria Örn från Häverö med 6 barn, tre döttrar och tre söner. De var kvar till 1876 då de flyttade tillbaka till Ununge. Pira sålde då till bonden Per Persson f. 1827 med hustrun Greta Cajsa Mattsdotter f. 1835. De flyttade till Edeby 1876 från Wahlö, Frösåker. De fick två söner och fyra döttrar mellan 1856 och 1869. Den äldste sonen, Johan Pettersson gifte sig 1883 med Ulrika Almgren och de fick sex barn 1883 - 1897. Johan var sjöman och de bosatte sig först på båtsmanstorp nr 65 men flyttade till Senneby 1898.

För att skilja på de båda gårdarna som bröderna Erik och Anders erhöll 1856 resp. 1865 så var Eriks del den som på 1900-talet fick beteckningen Edeby 1:13, den gård som beskrivs överst på denna sida och som ses längst bort på flygfotot ovan. Av dessa 1/4 mantal nr 1 sålde Erik 1879 sitt 1/8 mtl till Anders Gustaf Mattsson. Erik och Anna A köpte ett hemman i Senneby, inte långt från Annas föräldrahem i Kista. Mattsson sålde i sin tur 1905 till G Wilhelm Andersson efter att ha styckat av 3/128 mtl till sin egen bostad vid ångbåtsbryggan.

Den andra delen, som syns närmast på flygfotot, ägdes av Per Persson och därefter Jan Petter Persson som genom mågen Enoch kom att bli "Nockens", dvs Edeby 1:6. Per Persson och Greta bosatte sig i en lägenhet på gården, dock ej synlig på fotot. Även sonen August bodde där då han inte var sjöman. Per Persson avled år 1900 och Greta Cajsa 1911.



Vad hände då med styrman Anders Andersson som sålde sitt hemman till handlare Pira?
Enligt länken ovan hade makarna Andersson byggt på Norrbyle utjord 1877. Eftersom Anders var styrman var han nog mera intresserad av sjöfart än jordbruk, vilket motiverade hans val att sälja gården till Pira. Lovisa hade redan en dotter då de gifte sig. 1878 fick de en gemensam dotter som flyttade till Stockholm 1899, fick barn och återvände hem 1901, lämnade dottern hos föräldrarna 1904 och flyttade tillbaka till Stockholm. Efter makens död 1906 bodde Lovisa kvar i stugan på "utjorda" 1922 då förrättning genomfördes.

Flygfotot är från 50-talet (AB Stockholms Aero) och avfotograferat ett kort som tillhör Olle Östergren liksom det t.h.som visar Karl Enman.


Anton Enman var mönstrad på Maria Charlotta under seglationsåret 1889 men hade onda aningar varför han ville mönstra av i Grisslehamn och ta ett annat fartyg. Kapten Mattsson i Mälby var en hygglig befälhavare och föräldrarna tyckte att sonen svek. De tvingade Anton att gå tillbaka till Mattssons fartyg som gick ut från Grisslehamn pingstaftonen 1890 trots att det var hårt väder. Det blev storm och Maria Charlotta förliste utanför roslagskusten med man och allt. Detta har skildrats i Rospiggen årgång 1959/60 av f.d. edebyborna Erik Viktorin och Manfred Ohlson. Trots att den två år äldre brodern Anton hade förolyckats gick Lars till sjöss och i maj 1895 mönstrade han på skeppet Vänskapen i Grisslehamn, då som lättmatros. Redare var F J Edström i Fredrikslund.

Karl kom att bo vid Nothamn och så småningom även här inne i byn. Huset var först en torpstuga från tidigt 1800-tal. Karl till- och påbyggde det med en våning 1917. Uthuset blev tillbyggt på 1930-talet.

Engla, f. 1873, var mormor till ägaren Olle Östergren (Olle avled på 2010-talet) och gifte sig med Karl efter att ha blivit änka 1918. När Engla dog 1939 hushållade Olles mor Astrid hos Kalle varför Olle kom att bo här. Fadern Erik Edvin (Karlsson) Östergren var sjöman, i maskin.
Fiskaren Karl Enman (1867-1952) beskrivs ingående i Rospiggen 1945. På somrarna hyrde de ut huset till Ragnhild Modins pensionat tvärs över vägen och bodde själva vid Nothamn. På 1940-talet avstyckades tomten och fastigheten fick beteckningen Edeby 1:55.

Olle köpte fastigheten 1983 varvid han löste ut syster och bror. Bilen på bilden var en Chevrolet -47 som ägdes av svågern.

Gustaf Wilhelm Andersson som ägde 1/8 mtl nr 1 hade köpt detta av sin bror Carl Erik Andersson 1879. Se köpebrev
1915 sålde han en del av hemmanet till brorsonen Erik Wilhelm. Den andra delen utgörande 11/512 mtl. behöll han för eget bruk. På 1940-talet sålde han gården till Karl Enman som styckade av Sten Ekners tomt runt 1950 och sin egen fastighet, som behöll mantalet. Dessa 11/512 mtl nr 1 "försvann" från byalagets listor för att åter komma i dagen vid förrättning 1989, utgörande 0,42 % av byns samfälligheter.
se taxeringsbevis för Enman

En båtsman Bergbom f. 1722 avled 1789. Änkan Karin blev 80 år. Sonen Anders Andersson Bergbom f. 1748 tog över gården som bonde tillsammans med hustrun Anna Greta f. 1752 och sonen Matts f. 1778. Man kallade helt enkelt gården efter ägaren, därav Bergbomstomten, Bergbomsgärdet och Bergbomsskogen. Namnet Anders Andersson kunde följa far/son under lång tid, liksom att Anna och Greta var vanliga namn.
Matts gifte sig med jämnåriga Brita Nilsdotter från Tomta. De fick döttrarna Anna Greta 1809 och Catharina 1811. Sedan Matts avlidigt i unga år och även hans mor, var Brita ensam med döttrarna. Dock kom en annan Anders Andersson f. 1802 in i bilden och gifte sig med Britas dotter Anna Greta. Svärfadern som alltså var änkling var kvar på gården till 1830 då han avled. Därmed försvann namnet Bergbom som ägare. Även Brita som var änka efter Matts bodde kvar och dog 1850.

Vid tiden för laga skiftet på 1850-talet ägde Anders Andersson (1802 - 1869) o.h.h. Anna Greta Mattsdotter (1809 - 1873) hemmanet Edeby Nr 7 1/2 mantal. De förblev barnlösa De hade som vanligt piga och dräng. Efter Anders´ död flyttade Anna Gretas syster Catharina Mattsdotter f. 1811 med make bonden Erik Andersson hit från Söderbykarl. Catharina ärvde hemmanet efter systerns död 1873. Då hade hemmanet gått i släkten sedan minst ett sekel. Hon och maken Eric sålde året därpå till Erik August Sundin o.h.h. Johanna Sundin för 4000 kr. enligt köpebrev 1874 och lagfartsbevis 1876. Sundin var arrendator på Trumpetarbostället sedan 1870 och hade kommit från Norrtälje där fadern Erik Sundin var arrendator på kvartermästarebostället Lundby 1 mantal i mitten av 1850-talet.



Efter Sundins köp kom fastigheten att användas som koloni.( Kontrakt sommaren 1894). Åren 1910 - 1915 var här småskola, lärare Elfrida Sjöström. 1917 avstyckades tomten på bilden (Bergbomstomten) med tillhörande åker till Sundins och fick beteckningen Edeby 7:4, men inget mantal. Detta skedde i samband med att hemmanet 7:1 samt 31/64 av mantal nr 8 såldes till Wäddö gruvaktiebolag.
Sonen Ludvig med hustru Ragnhild flyttade in 1918. Ludvig hade då bott hos föräldrarna i granngården)

Sundin avled 1919 och då hustrun Johanna avled 1933 ärvde sonen Ludvig fastigheten Edeby 7:4.
Dottern Anna Lovisa var gift med sjökapten Wilhelm Wickström medan en annan dotter Matilda Margareta, gift med Edvard Eriksson i Norrbyle, hade avlidit 1922. Ludvig Sundin hade jordbruk med 3-4 kor och någon häst. Ludvig avled efter att ha fallit genom isen i gruvan öster om Vårgården vintern 1941. Arvsskiftet ägde rum i februari 1942 då hustrun Ragnhild fick lagfart på Bergbomstomten. Vissa uthus revs under 30-talet. Ragnhild bodde kvar tillsammans med sonen Nils (f. 1920) sedan döttrarna Greta och Marianne lämnat hemmet genom giftermål.

Erik A Sundin var tolvman o nämndeman under många år. Han blev vald till suppleant i Stockholms läns landsting för 2 år 1909 som representant för Väddö och Häverö skeppslag. Fotot till höger bör vara från den tiden. Sundin bodde då som nämnts i granngården Trumpetarbostället. Fler bilder

Från november 1917 och en del av 1918 bodde på fastigheten en trävaruhandlare Gösta Rönner f. 1888 och hustrun Anna Elisabeth f. 1886, båda från Uppsala.
Lars Erik Eklund ägde mantalet Edeby 7:1 (med undantag av tomten) från 1918 fram till 1925 då det försåldes på exekutiv auktion till dir. Axel Norman, Stockholm. Från april 1923 och ett framåt hade Eklund - som flyttade 1923 - gården utarrenderad till familjen Karlsson från Skepptuna. De hade fem barn varav två söner i 20-årsåldern var jordbruksarbetare. Familjen flyttade till Häverö.
Numera finns inget kvar av mantal nr 7. Marken ingår, efter Normans försäljning, i Edeby 16:1.







Bilden t.v. visar Bergbomstomten i maj 2009 sedd från landsvägen.

Karl träffade under gruvdriften i Edeby Fredrika Eklund från Dalarna, som liksom flera dalkullor arbetade med skiljningen av fältspaten och kvarts. De kom att bli föräldrar till Doris som gifte sig med Henry Hansson från Stabby (1919 - 1987). Kalle och Fredrika ser vi på bilden ovan t.h.
Karl var mycket aktiv i byalaget 1924 - 1950 och Henry deltog 1965 - 1987. Gården brukas sedan 1988 av Roine Hansson. Staketet är borta och huset är tillbyggt.
Var ligger gården? nr 14 på kartan



Här ser vi Karl Alfred med sonen Karl Josef - Kalle - i mitten och mågen/svågern Bernhard Ungman t.h. Om Ungmans kan du läsa mer i avsnittet om norra Edeby.
Fler bilder









Lägenheten Andersberg, Edeby 1:17 nuv 1:18 byggdes runt 1909 och avstyckades och såldes till Karl Alfreds bror Anders 22 mars 1913 för att denne skulle ha en fast punkt i sitt kringflackande liv. Tomten blev på 1716 kvm. och priset var 150 kr. Anders August Mattsson var född 1864 och hade 1921 en adress i Hagalund, Solna, dit han flyttade i augusti 1922. Det är möjligt att han hyrde ut lägenheten i Edeby. Numera äger Doris dotter Else Andersberg.

Lägenheten Karlsberg, Edeby 1:12 styckades av från stamfastigheten Edeby 1:8 i och med att Carl Erik Andersson sålde stamfastigheten till arrendatorn Karl Alfred Mattsson o.h.h Sofia i januari 1902. Se nedan.
Foto fr. Doris Hanssons saml.



Tidigare:
Matts Mattsson var född 1796 och gift med Brita Olsdotter f. 1805. Vid laga skiftet erhöll de Nr 1 1/4 mantal och nr 6 1/8 mtl med totalt fyra skiften. Det största låg (och ligger fortfarande) inifrån bykärnan österut och ner mot Edebyhamn. Ett av dem låg uppe i norr mot Storryan och Träskslumpen. De hade en son född 1826 som fick namnet Matts. När laga skiftet väl var genomfört dog fadern. Sonen var då nästan 30 år och kunde ta över tillsammans med mor Brita, men de hade även en s.k. landbonde Jan F. Jansson med hustru Cajsa och tre barn.
Mor Brita dog på våren 1858. Matts hade då gift sig med Anna Andersdotter men de skilde sig året därpå. Hustru nummer två blev Karolina Ersdotter från Brevik. De gifte sig 1861, fick sonen Mattias 1862 och dottern Anna Matilda 1870. Nybyggaren Johan Magnus Hagström med hustru Kajsa Greta Mattsdotter med två döttrar flyttade in på ägorna i norr. De kom från Häverö 1865.
Carl Erik Andersson som var hemmansägare och affärsman köpte halva hemmanet nr 1, dvs 1/8 nr 1, samt 1/16 nr 6 och bodde nu på gården mitt i byn i lgh. som fick namnet Karlsberg. Matts var inte längre bonde fr.o.m 1880-talet men bodde intill Carl Eriks med sin familj. Matthias blev ägare till en lägenhet på gården men köpte en egen jordbruksfastighet. Se nedan.
De första åren på nya seklet var det stora omvälvningar i byn. Ångsågsägarna i Elmsta, Pettersson & Jansson, köpte gård/skog och sålde sedan mark efter avverkningen. Det gällde tex. nr 1 1/4 o. nr 3 1/16 (Sandbergs) som C E Pettersson stod som ägare till. Som arrendator på den gården kom Karl Alfred Mattsson med hustru Sofia och barnen Karl och Signe inflyttande i april 1899 från Edebo. Efter ett par år blev Karl Alfred hemmansägare efter att ha köpt 1/8 mtl nr 1 samt 1/16 mtl nr 6 av Carl Erik Andersson. Kontraktet skrevs 4 januari 1902 och köpesumman var 4200 kr. Tillträde 14 mars 1902. Matts och Karolina bodde också kvar på gården och Matthias hade som nämnts egen lägenhet. Carl Erik bodde kvar till sin död 1908 i det stora tvåvåningshuset Karlsberg med tomt om 1980 kvm som han enligt kontraktet förbehöll sig rätten till. Detta revs senare och är ersatt av Bosse Meurlings hus.
Matts Mattsson dog 1912 och hustrun Karolina 1914, båda i 85-årsåldern. De var inte släkt med familjen Mattsson som kom inflyttande från Edebo vid sekelskiftet.

Edeby 2:10 Nygårds Tildas, Mathias Mattssons
1/64 mtl
Bergshem, Edeby 1:19 Var ligger lägenheten? nr 23 på kartan

Matts Mattsson (1826-1912) och Karolina (1828-1914) gifte sig 1861 och fick två barn Mathias f. 1862 och Anna Matilda f. 1870.
Mathias var sjöman. 1895 var han påmönstrad skeppet "Vänskapen" som konstapel. Han hade mönstrat på i Grisslehamn. Att han var konstapel innebär att han dessförinnan haft andra befattningar ombord på olika fartyg. Genom en olycka ombord blev han "ofärdig". 1905 köpte Mathias Mattsson jordbruksfastigheten Edeby 2:10 av A P Norman o.h.h Emma. Lägenheten Bergshem på 2318 kvm köpte Mattias i april 1914 av Karl Alfred Mattsson för 250 kr. 1916 gifte han sig med Matilda Josefina f. Eriksson 1874 i Väddö. Tilda var syster till Anna, Kull-Davids mor. Se Edeby 6:21 nedan.
Efter det att Tilda avlidit på våren 1919 kom Mathias syster Anna Matilda att bli hushållerska hos brodern från 1923. Den 7 aug. 1937 köpte Mathilda mer tomtmark i samband med ett större ägarbyte i området.









Under första världskriget gällde ransoneringar och man måste inneha ransoneringskort för att kunna handla varor såsom socker och kaffe. Vissa varor fanns förmodligen att få tag på i en bondby som Edeby t.ex. mjöl för att baka.
De ransoneringskort som handlaren Carl Lundin efterlämnade sträckte sig mellan 1917 och 1919. Eftersom Matilda avled 1919 och hennes kort fanns kvar hos Lundin förmodas att hennes överstrykna namn på sockerkortet ändrades till Mattias i samband med dödsfallet.












T.v. ser vi här Tilda och Mathias.
Marken till Edeby 2:10 låg vid Kustvägens anslutning vid Nothamnsvägen och utgjorde en liten åker samt ett skogsområde, nu kallat Isbrandtsskogen. Det var nämligen Petrus Isbrandt som så småningom köpte fastigheten. 1988 avregistrerades Edeby 2:10 som jordbruksfastighet och skogen tillhör nu Edeby 19:1. Mathias Mattsson var med på byalagsmöten ända fram till 1946. Mathias avled 2 dec. 1948 och arvskiftesförrättningen hölls hos systern Mathilda Mattsson i Bergshem, hon som hushållat hos brodern från 1923.
Petrus Isbrandt, som var bosatt vid landsvägen söderut i byn, deltog t.o.m 1976.

Bonden Olof Jansson f. 1806 och hustrun Anna Brita Olsdotter f. 1813 hade då 1/2 mantal nr 2 med ägor rakt över ön ner mot Havsängen inkl. Rörmossen. De bodde i Ol-Micksgården. Mellan 1833 och 1855 fick de tio barn. Sonen Jan var äldst och dottern Maria som var yngst gifte sig med Carl Eric Andersson.
Carl Erik hade köpt halva hemmanet 1/4 nr 1 och 1/8 mtl nr 6 av Matts Mattsson f. 1826, vars far med samma namn hade erhållit dessa vid laga skiftet. Det var stora skiften med skog ner mot Edebyhamn vilket innebar att Maria och Carl Eric tillsammans kom att äga mycket mark. Mattsson fick behålla bostadshusen medan Carl Eric var tvungen att bygga nytt, eller som det stod i avtalet, flytta byggnader till ny plats. Det lär vara denna byggnad som vi ser på bilden och som alltså är från slutet av 1870-talet, men ombyggd senare. Gustaf Wilhelm köpte av dem hemmanet Edeby 1:9 med 1/8 mtl och det är just detta som var beläget i den här delen av bykärnan.
se köpebrev
Efter att ha haft gården i 38 år sålde Gustaf Wilhelm den till brorsonen Erik Wilhelm och dennes hustru Ida 28 augusti 1937 men styckade av bostaden och några åkerlappar till sig själv och hustrun Mina. De skulle få ta brännved på skogen samt att få 2 liter mjölk varannan dag hemburen samt ett par säckar potatis på hösten. Dessutom fick de fläsk till jul vid slakten. Gustaf Wilhelms brorsonsöner har berättat att de ofta var här uppe hos "Wille" och "Mina" och trivdes bra med dem. Det var väl gossarna som fick springa dit med mjölken och kanske hjälpa till.
avtal 28 aug 1937
Det som är besynnerligt här är att Gustaf Wilhelm avled 1931 men har ändå undertecknat köpeavtalet 1937. Det enda svaret är att det var efterlevande hustru som hade ärvt fastigheten som undertecknade med Wilhelms initialer eller sin egen M som står för Mina (?). Här framkommer att Mathilda Mattsson, syster till Matthis Mattsson har fått sin tomt avstyckad från det försålda markområdet.

Vad hände med familjen Jansson? Fadern Olof dog 1867. De söner som inte var kvar på gården gick till sjöss. Carl som var född 1853 gick överbord i Nordsjön under svår storm 1872. Johan, den äldste sonen, förliste vid Sydafrika och är begravd på stranden till Atlanten. Det var bara Anna Brita, yngste sonen Mathias och dottern Maria, gift med Carl Eric, som var kvar hemma. Dottern Anna Cajsa hade gift sig med Erik Mattsson och fick egen mantalssatt gård (nuvarande Rigelius). Sonen Anders Olsson f. 1843 med maka Maria Lovisa och sönerna Anders Wilhelm och Erik Viktor bodde på föräldragården i början av 1870-talet och var verksam som bonde. Troligen arrenderade de också av Anders syster och måg men tog så småningom över och blev hemmansägare. Anders som kallades Ol-Micks-Ante efter gårdens namn var mera intresserad av timmerarbete och snickerier. Han uppförde ett tvåvåningshus i hagen åt sin mor att bo i som gammal. Själv flyttade han till södra Edeby och familjen bosatte sig i lägenheten som senare fick namnet Sigfridslund. Maria Lovisa dog 1884.

Med hustru nr 2, Lovisa Ortman f. 1858, fick Anders Olsson fem barn. Lovisa dog 1918 och Anders 1930.
Anna Cajsa och Erik Mattsson fick fyra barn på 60-70-talen. Anna Cajsa dog 1875 vid 36 års ålder. Erik var ensamstående med barnen och upphörde med jordbruket för att på 1890-talet bo på Sundins hemman nr 7 med två döttrar och två söner. Sönerna Erik Wilhelm och Mattias blev sjömän. Wilhelm drunknade i Svarvik vid 22 års ålder. En av döttrarna var Augusta som kom att gifta sig med Nils Karlsen och blev mormor till Yngve Modin.
Mattias Olsson som var född 1848 gifte sig med Johanna Österberg från Gåsvik. Han dog emellertid 30 dec. 1873 två veckor innan Johanna födde deras son Mattias Wilhelm, som blev mera känd som kapten Wickström. Johanna gifte om sig och fick tre ytterligare söner varav en, Hilmer Jansson, liksom M W Wickström blev befälhavare i Transportbolaget. Wickström köpte sin gård i södra Edeby av Gruvbolaget.

Anders gifte sig med den ett år äldre Anna Andersdotter 13 dec 1878. samma dag som dottern Anna Margareta föddes. Anders köpte 1/8 mtl nr 1 och 1/6 nr 3 av bonden Erik Andersson som 1879 flyttade till Senneby med sin stora familj. Gården utgjorde hälften av ett stort hemman, där den andra halvan kom att bli Enoch Erikssons.
Dottern Margareta var alltså född när de flyttade till Edeby. Där föddes Henrik 1881 som blev sjöman och emigrerade till Amerika 1909. Johan Albert föddes 1888 men dog ej fyllda 17 år 1905. Denis föddes 1889 och Elin 1893.
5 juni 1905, bara någon vecka efter det att sonen avlidit, sålde Anders sitt hemman till Ernst Waldemar Pettersson men avstyckade samtidigt den östra delen av hemskiftet som låg mellan landsvägen och Ortalaviken. 3/128 mtl nr 1 behöll Anders medan resten, 13/128 gick till Pettersson. (se ovan Wilhelm Anders´).
Denis Andersson var dräng 1908-1909 hos Jerk-Anders men hjälpte säkert till att bygga färdigt boningshuset. Han var även sjöman innan han tog över gården. Margareta var gift med Anders Thorén och de fick barnen Astrid, Sture och Åke. Yngste sonen var bara ett par år då Margareta dog. Margaretas yngre syster Elin tog då hand om barnen och gifte sig med Anders,som var sjöman. De bodde här på gården. Denis köpte den 1924 av dödsboet och deltog aktivt i byalaget fr.o.m. 1922 och fram till 1953. Hustrun var från Grödinge och hette Gerda Vilhelmina, född Andersson. De fick barnen Stig Lennart och Gunvor Maria 1925 resp 1929. Dottern Gunvor (g. Bengtsson) övertog fastigheten och har varit fritidsboende med sin familj. Nu äger döttrarna fastigheten.




Här ser vi t.v. Elin med systerdottern Astrid som hon senare kom att ta hand om efter systerns död och t.h. Denis vid 17 års ålder.



















Edeby 1:24
1/84 mtl
har gått under beteckningarna "Thoréns" och senare "Björnerstedts".
Anders (f.1880) och Elin (f 1893) Thorén köpte fastigheten av Johan Sandberg 1925 efter att tidigare ha bott i Edeby 1:14 (se ovan) men började inte delta i byalaget förrän 1935. 1927 köpte de till mark av grannen Forslund som styckade av lägenheten Torhem i anslutning till bostaden.
Anders, som var maskinist tjänstgjorde under kriget i ångaren Nils Gorthon som torpederades i augusti 1940 utanför Irlands kust. Den 4 december samma år torpederades hans nästa fartyg och Anders omkom. Det var ångaren Daphne som var på resa mot Lissabon. Elin deltog på möten i byn då Anders var till sjöss men även efter 1940 fram till mitten av 50-talet. Hon avled 1971. Anders var som ovan nämnts tidigare gift med Elins syster Margareta men blev änkling. Sonen Sture (f.1915) var också sjöman och flyttade hösten 1938 till Göteborg.
Birger Björnerstedt (konstnär, musiker, konsthantverkare mm.) köpte sedan gården av Anders´ och Elins son Bertil år 1972 varefter han byggde till ateljén året därpå.
Var ligger gården? ovan för rutan med nr 8 på kartan
Huset var inte byggt 1901 då kartan ritades men ligger alltså utmed norra byvägen ner mot ångbåtsbryggan.
Björnerstedt sålde 2005 till familjen Sammer som innehar fotografierna.

Nästa ägare blev i alla fall Johan Petter Pettersson (1850 - 1918) f. i Husby Långhundra som gifte sig med Emma Kristina Eklund från Rö 1875. Två söner, Ernst Fritjof och Erland föddes 1885 resp. 1890 och två döttrar senare på 1890-talet. Familjen flyttade hit från Häverö i maj 1907. Dottern Greta f. 1888 i Frötuna kom efter hit från Häverö 1914 då hon fick en dotter som avled efter ett par veckor i dec 1914. Hon flyttade till Markim 1916.
Fritz (Fritjof) Pettersson köpte fastigheten 1919 av dödsboet och bodde här med sin mor och deltog på 20- och 30-talen i byalagsmöten. Han avled enligt uppgift på Solhem 1973.

I mitten av 1960-talet övertog Armand Magnusson gården genom testamente. Nuvarande ägaren Björn Magnussons mor Greta f. Olsson 1906 var kusin med Ida som var gift med Enockas Karl. På 1940-talet hyrde fam. Magnusson lillstugan på andra sidan byvägen av Karl och Ida.
Ladugårdsbyggnaden som man ser på fotot t.h. innehöll bostad i övre delen av längan med källare under. Den revs 1974 och den låg utmed grusvägen vilket man tydligt kan se på nr 15 på kartan

J A Sandberg var mycket aktiv i byalaget fram till 1931. Därom kan man läsa i protokollsboken 1918 - 1949. Johan avled 1941. Sonen Knut (1899 - 1981) hade skomakeri i huset med det brutna taket.

Fler bilder

Tidigare:
Gårdens historia sammanfaller troligen med den för Edeby 6:21 Löfhyddan, som beskrivs nedan i södra Edeby, åtminstone vad som gäller personerna.
Det var bonden Anders Andersson f. 1814 med hustru Anna Jansdotter f. 1817 som vid tiden för laga skiftet köpte gården. De fick barnen Johanna Carolina (1843) , Maja Greta (1846, död -66), Anders (1848, död -79), Carl Eric (1851), Johan Olof (1854) och Fredric (1857). I slutet av 50-talet hade de drängen/skepparen Erik Jansson f. 1832. Han kom att gifta sig med Johanna Carolina 1865 varefter de flyttade till Häverö. Johan Olof flyttade norröver 1876.
År 1878 dog Anders Andersson. Johanna Carolina och Erik med dotter flyttade tillbaka till Edeby och tog över jordbruket. Fredrik och Carl Erik bodde hemma då de inte var till sjöss. På 1880-talet står Erik som ägare till hemmanet. Hustrun dog 1893 men svärmor bodde fortfarande kvar. Carl Erik hade gift sig med Anna Katarina Eriksson f. 1865 och de bosatte sig på hemmanet med mantal 6 1/32 i södra delen av byn som han köpte av kapten Anders Andersson då denne klöv sitt hemman mitt itu (Se Edeby 6:21 Kull-Davids nedan). Att han inte slog sig ner på familjens ursprungliga mark med gräns till Mälby kan ha två orsaker. Antingen var det enklare att köpa färdig fastighet eller också hade han inte tillgång till den eftersom det var svågern Erik Jansson som ägde den år 1894. Det är också möjligt Erik redan hade avyttrat fastigheten Edeby 6:4 till Jan Erik Öhman.
Resten av seklet var Erik Jansson ägare till Nr 1 1/4 och hade dessutom köpt till 1/16 mtl nr 3. Dottern Augusta f. 1875 var kvar hemma. Vid sekelskiftet var det dags att avyttra hemmanet. Det var Elmsta Ångsågs AB som köpte enligt kontrakt 6 juni 1901. Erik och dottern Augusta tog för egen del undan lägenheten Eriksdal (senare Karl Lundins bostad) med arealen 5330 kvm samt jordlägenheten Norrängen (nuvarande Edeby 3:9) om 9650 kvm. Som nämnts ovan köpte därefter Sandberg av ångsågsägarna.

Nu startar vi på 1700-talet med bonden Eric Ersson f. 1753 och hustrun Brita som var 10 år äldre. Det var sonen Erik Ersson född 1778 som med hustru Märta förde släkten vidare här på gården. De fick barnen Eric 1806, Anders 1809, Brita 1810 och Anders 1811. De tre senare dog som små medan Eric dog 1829. 1815 föddes Olof och 1817 Anders. Fadern Erik var kyrkvärd. Av de två sönerna som var kvar var det Anders som gifte sig med Cajsa Greta Ersdotter som flyttade hit 1839. Hon var då 18 år. Olof var borta ett par år men återvände 1842 som dräng då brodern tagit över gården. Föräldrarna bodde kvar som brukligt var. Anders var förmyndare för sin omyndigförklarade bror Olof men då Anders hade avlidit fick Olof domstolsutlåtandet (1869) "skicklig att sig och sitt gods själv råda och förestå". Tydligen bodde Olof med hustru och son på ägorna nära Karlsviken såsom nybyggare. Olof avled 1890 varefter sonen Johan skrev brev till modern. En månad innan modern Margaretha Christina dog 1891 skrev han ytterligare ett brev från Port Blakely i USA där han bodde. Redan 1879 då han flyttade till Malmö hade han tagit namnet Lindström. Ett foto på honom (?) finns under okända fotografier Bouppteckningen skedde 13 april 1891. Det blev auktion i juni med många edebybor närvarande.

Anders Ersson och Cajsa Greta fick sonen Erik 1845, han som så småningom kallades Jerk-Anders. Familjen hade ytterligare en son som dog 1877.
Drängar på 1850-talet var Carl Joh. Holmström och Jan Petter Jansson. Då hade Anders´ far avlidit och modern bodde kvar ända till sin död 1874 då det blev bouppteckning med sonen Olof Ersson och Anders´son hemmansägaren Erik närvarande.

Erik Andersson (1845 - 1933) erhöll fastigheten genom fastebrev 1870. Samma år föddes sonen Denis. Erik hade gift sig 1867 med jämngamla Kristina Albertina f. Andersdotter. Om Erik kan du läsa i avsnittet "sjöfart". Enligt protokollsboken för Edeby byalag deltog han fram till 1921. Innan dess hade han säkert fullt upp med att vara huvudredare för partsrederierna i Edeby. På hemmanet fanns vid denna tid arrendatorn Jan Erik Blom f. 1833 som kom med familj från Bro. Hustrun var Johanna och dottern Augusta. Även Jan Eriks far torparen Jan Petter och dennes hustru var med, liksom drängen Karl Johan Thelin som flyttade hit 1876.
Några av pigorna under 80-talet var Clara Ljungström, Greta Elfsfors, Emma Utterström och Kristina Lovisa Davidsson. Olof Magnus Mattsson var dräng och bodde här med sin hustru Margareta Berglöf och dottern Selma mellan 1882 och 1884. På auktionen efter Olof Erssons änka 1891 köpte han stugbyggnaden för 90:50 kr.
De drängar som var anställda under 1890-talet var Johan Em. Andersson, Karl Sennström, Reinhold Spång/Eriksson, Erik Walfrid Eriksson, Erik Albert Eriksson och Johan Emil Eriksson. Pigor då var Selma Forsman, Matilda Karlsson, Johanna Håglin, Margareta Ekroth.
Anna Maria (f. Karlsdotter 1872) var en av dom som tjänade piga hos Jerk-Anders. Hon kom 1893 och gifte sig i februari 1903 med sonen Denis Eriksson. Maria och Denis ser du på bilden ovan t.v. Dottern Mary föddes i juni samma år. 1909 föddes Nanny.

I början av 1900-talet fanns även Bernhard Ungman som "dräng-gosse". Han var 16 år då han kom 1905. Liksom de flesta stannade han 1 år. Övriga drängar var Denis Andersson och Erik Oskar Andersson. En som var hela 4 år var Karl Erik Andersson f. 1887. Det var åren 1902 - 1906. Pigor i början av seklet var Anna Sofia Eriksson, Hilma Gustafsson, Edla Maria Jansson, Agda Linnéa, Fredrika Jansson från Örebro, Anna Fredriksson och Sofia Westerholm. Även här rörde det sig om 1-åriga tjänster, undantagsvis 2 år. Samma sak under 1910-talet. Birger Eriksson var dräng 1911 - 1913 och pigorna var Signe Jansson, Gerda Karlsson och Hilda Gustafsson. Thereisa Ingeborg Karlsson f. 1898 var minst 5 år från 1915 och Anna Maria Viklund kom 1918. Det blev alltså glesare med tjänstefolk runt 1:a världskriget. Från 1920 finns ingen dokumentation tillgänglig, men kompletteringar kan göras. Vi vet att Albert Eriksson som senare bosatte sig i norra byn prövade på att vara arrendator efter sin tid till sjöss. Se kapitlet om sjöfart. Det var här hos Jerk-Anders.
Men även Denis tog hand om jordbruket och dessutom blev döttrarna till god hjälp hemma. Mary blev förtjust i drängen Fridner och på 20-talet lämnade de hemmet och bosatte sig i Utsund, sedermera i Hallstavik. Denis deltog flitigare i byalagssammanhang från 1933 till sin död 1946. Vid sidan om jordbruket skrev han en del tidningsartiklar och ofta hyllningsdikter mm.
Albertina hade avlidit 1932. På fotot här intill ses hon 1929 t.v. med sin syster.
Dottern Nanny tog över och maken Erik Mattsson blev aktiv i byalaget från 1941. Fastigheterna slogs ihop till Edeby 14:1 och i början av 1970-talet köpte de in ytterligare mantal i norra Edeby som sammanfördes till Edeby 4:44. Därefter tog deras dotter Gunvor med make Bernt-Ove Gunnarsson över och Gunnarssons deltog aktivt i byalaget från 1975. Gunvor kom att bli en (av två) kvinnliga byåldermän i byalagets mångåriga historia.
Anm. Med fastebrev menas en köpehandling före 1875.

Mera om Jerk-Anders: Hemmavid - bonde och redare

Här har vi bostadshuset till Edeby 5:4 som fortfarande benämnes "Ivars" eller "Fredrikssons".
Övriga hemman med samma ägare: Edeby 4:8 1/9 mtl och 6:12 1/18 mtl

Gustaf Johansson f.1882 i Estuna tog över efter fadern Johan Gustaf Jansson (därav namnet "Gustaf-Jans") f. 1841 i Estuna och som dog i november 1911, genom arv och efter modern Maria Söder 1912 genom köp. Gustaf hade tänkt resa till Sydafrika i januari 1911 och gav sig iväg vid månadsskiftet. Tydligen kom han inte längre än till London varifrån han återvände till Edeby 20 mars samma år.

Edeby 5:14 1/12 mtl som beskrivs nedan inköptes av Gustaf Johansson men försåldes 2011.

Gustav var mycket aktiv i byalaget under hela tiden han ägde gården. Hans hustru var Alma (1891 - 1968). På bilden th. ser vi Alma och Gustav med barnbarnet Siv.
När Gustav avled 1951 ärvdes hemmanet av dottern Anna (1915 - 1996) som var gift med Ivar Fredriksson (1907 - 1998).
Det var Ivar som tog över deltagandet i byalaget från 1950-talet till slutet av 1980-talet. Sedan 1998 äger deras döttrar, Siv Fredriksson och Maud Hyllendahl (m. maken Kurt), fastigheten.
Fler bilder

Under åren 1995 - 2002 hyrde familjen Krön bostaden och drev Edeby handelsträdgård på åkern ner mot landsvägen varifrån bilden ovan t.v. är tagen i april 2009.
Strax söder om denna åker ligger lägenheten Charlottero där Gustavs bror Kalle bodde med hustru Märta. Dit flyttade mor Maria efter makens död. Bostadshus och uthus fanns inritade på kartan 1912 då Gustaf upplät jordlägenheten om 4754 kvm till sin mor men ingenting nämns i överlåtelsen om befintliga hus. (ref 01-VÄD-AVS80).

Bilden här intill är fotograferad från Charlottero troligen på 1930-talet, kan vara slutet av 20-talet. Längst till vänster syns Trumpetarbostället och t.h. därom Carlsro som senare blev trädgårdsmästeri.

Det kan också nämnas att Gustavs syster Beda gifte sig i december 1904 med en tysk gruvarbetare, Heinrich Rübsamen, som flyttat till Edeby strax innan. De fick en dotter Rosa Sofia Charlotta i mars 1905 och sonen Ragnar i december 1906. I december 1908 flyttade de till byn Gräsö i Edebo. Herrn Rübsamen tjänstgjorde som tolk vid Holmens bruk då den första pappersmaskinen installerades 1915 (PM 6).



Mer om Gustaf Johanssons familj:
Fadern Johan (Jan) Gustaf Jansson och modern Maria Charlotte Söder kom från Estuna och gifte sig 1868. Där föddes sonen Johan Jansson 1869 och Gustaf den 24/2 1882. Dottern Beda föddes 1886 i Söderbykarl. Engla föddes 1888 och Karl 1890. Från Söderbykarl flyttade de 1888 till Veda.

Tidigare:
Ända från laga skiftet var det bonden Matts Ersson f. 1805 som ägde 1/6 mtl nr 4, 1/2 mtl nr 5 och 1/12 mtl nr 6 och som utgjorde det enskilt största hemmanet i byn vid denna tid. Marken häromkring var bördig. Hans hustru var Anna Greta Jansdotter och de hade två söner, Erik och Johan. På 1860-talet gifte sig sonen Erik Mattsson f. 1830 med Anna Cajsa f. 1839, dotter till Olof Jansson som hade mycket mark 1/2 mtl nr 2. I december 1864 delade Matts Ersson upp hemmanet genom hemmansklyvning (01-VÄD-169) så att han själv behöll 1/2 mantal nr 4,5 och 6. Sönerna fick vardera 1/8 mantal bestående av 1/36 nr4, 1/12 nr5 och 1/72 nr6. Erik behöll sin gård och 1868 utarrenderade han på hälftenbruk marken till bonden Erik Larsson. Se nedan Edeby 6:6. Se kontraktet.
Däremot kom Johan att avyttra sin mark. Han hade gift sig 1861 med Brita Stina Fröberg och flyttat till svärföräldrarna 1862 då dottern Anna föddes. Familjen Fröberg och de nygifta flyttade till Häverö 1863. Året därpå fick han alltså 1/8 mantal i Edeby. Han återvände inte till hembyn utan köpte en egen gård i Kallboda, Häverö om 1/4 mantal. Enligt 01-VÄD-215 skedde en klyvning av detta mantal 1881 så att styrman Mattias Pettersson och lotsen Erik Nyström vardera kom att äga 1/72 nr 4, 1/24 nr 5 och 1/144 nr 6. *) se fotnot

Fotografiet ovan visar hur bostaden såg ut före 1920 då den revs och den nuvarande uppfördes på samma plats.

1871 kom nygifta bonden Carl Zackarias Hallén från Kårsta med hustru Selma Edström. Hallén blev först arrendator hos Matts Ersson och åren 1873 - 1876 var han hälftenbrukare med Carl Ersson Nordqvist.
Dessutom fanns en arrendatorfamilj Anders Jansson med hustru Maja Stina i 30-årsåldern med sju barn. De kom från Ununge 1873 och flyttade vidare till Ortala 1875. Matts Ersson hade gift om sig när Anna Greta dog 1858 och med hustrun Carolina f. 1833 fått två barn. 1883 avled Matts och C Z Hallén köpte hemmanet som utgjorde 1/2 mantal nr 4,5 och 6. Halléns var kvar till 1885 då de flyttade till Kårsta.*) se fotnot

1875 dog Eriks Mattssons hustru Anna Cajsa och han var ensam med fyra barn. Erik Sundin blev utsedd som förmyndare för dessa vid tinget i Ortalalund 15 feb 1876. En redovisning för förmyndarskapet 31 december 1877 visar en behållning av 1249 kr 60 öre. Barnen var då Mattias 13, Eric Wilhelm 3, Anna Cathrina 15 och Maria Augusta 7 år.
På hösten 1879 sålde Erik Mattsson enligt kontrakt sitt 1/8 mtl nr 4,5 och 6 till Erik Gustaf Pettersson från Edebo för 3600 kr. I slutet av 80-talet bosatte sig Erik och barnen på Erik Aug. Sundins nr 8 1/2 mtl. Även Eriks styvmor Carolina flyttade till Sundins, dvs f.d. Trumpetarbostället som Sundin hade köpt 1892 efter att ha arrenderat stället sedan 1870. Carolina dog där året därpå.
Bonden Erik Gustaf Pettersson f. 1851 i Börstil hann bruka gården fem år innan han dog 1885.*) se fotnot
Med hustrun Johanna Kristina hade han tre barn födda 1879 - 1884.

Jan Petter Jansson hade 1887 kommit hit som arrendator från Gåsvik via Lindstedts men blev arrendator hos Sundin 1890. En dotter till Jan Petter, Josefina, kom senare att bli farmor till Tommy Halvarsson som nu bor i Edeby.
Från Veda kom 1890 bonden Johan Gustaf Jansson f. 1841 och blev ägare till hemmanet. Sedan vet vi resten, dvs sonen Gustaf Johansson tog över efter det att fadern dog på 1910-talet.

*) Vid avdikning av sankmark vid Korudan, Rönsrudan och Kastmyran år 1885 gjordes en förrättning som visar vilka som ingick i dikningsföretaget. Bl.a. fanns styrman Mattias Pettersson, lotsen Erik Nyström, Gustaf Petterssons sterbhus samt C Z Hallén, samtliga med ovan angivna hemman. Övriga som ingick var Erik Larsson, Erik Andersson och en representant för Kronans gård. Det var alltså de berörda jordägarna som svarade för åtgärden.

Familjen Wickström hade köpt 1/8 mantal nr 5 1889 då hemmansklyvning skedde av stamhemmanet - nuvarande Steneborg - som behöll hälften omfattande 1/4 mantal. De bodde med sönerna i norra byn ( nuv Edeby 5:15) och sålde hus och 1/3 av hemmanet till J V Pettersson 1903 se karta.
Paret Wickströms nya bostad låg utmed vägen till Steneborg och endast grunden finns kvar. Äldre edebybor kommer ihåg att det fanns ett obebott hus här på 1930-talet. Eftersom det var en jordbruksfastighet och inte en lägenhet blev bostaden inte namngiven, kanske "Wickströms". Yngsta sonen som var född 1877 hette Edward. Han blev sjöman och gifte sig 12 nov 1904 med Sofia Lindstedt. Året därpå den 6 juli förolyckades han i Mälby gruva. Sonen som hade fötts 20 mars samma år fick också namnet Edward och kom att bo hos mor och morföräldrar på gården Sofielund.

"Nisse Mattsons" gård kommer härnäst. Det finns flera beteckningar för denna gård med den vita byggnaden som ett säkert kännetecken utmed landsvägen. Övriga hemman med samma ägare: Edeby 5:6 1/12 mantal och Edeby 6:14 1/72 mantal

Som beskrivits ovan i samband med "Gustaf-Jans" ägde Matts Ersson fram till 1864 3/4 mantal av vilka han då genom hemmansklyvning lät sina två söner få 1/8 mantal vardera. Sonen Erik Mattsson (f 1830) hamnade här i Edeby 4:10 med tillhörande hemman 5:6 och 6:14. Han gifte sig med Anna Cajsa Olsdotter från Ol-Micksgården och de fick fyra barn. Då hustrun dog 1875 var yngsta sonen 2 år. Denne blev sjöman och drunknade i Svartvik 22 år gammal. 1879 sålde Erik Mattsson hemmanen och flyttade till nr 7 hos Erik Sundin som blivit förmyndare för barnen. Dottern Augusta stannade länge hos fadern tills denne drunknade under segling 1903 och hon arbetade som sömmerska. Hon gifte sig 1908 med norrmannen Nils Karlsen som byggde deras nya hem vid Ekbacken - nuvarade Modins. Augusta var alltså Yngves mormor som föddes här. På 1700-talskartan kan man se att denna gård, tillsammans med Charlottero, var den sydligaste gården i byn och kallades Södergården. Under tiden Johan Gustaf Jansson innehade detta stamhemman, skedde ett flertal avstyckningar just i denna del av byn. Se även kapitlet avstyckade fastigheter.

Bonden Erik Gustaf Pettersson, f. 1851 i Börstil var sedan 1879 gift med Johanna Christina Ersdotter f. 1853 i Edebo. Hon var gravid då de flyttade hit i oktober 1879 från respektive hemorter. I Edeby föddes 17 november sonen Erik Albert. Huset de bodde i låg på samma ställe som det nuvarande. 1882 föddes Ingeborg och 1884 Julia Sofia. 1885 dog Erik och Johanna med barnen flyttade till ett annat hus på gården - Johanneberg - se nedan.

Nu fick gården en ny ägare, Gustaf Alfred Gustafsson som var född 1844 i Linköping. Han var gift med Karin Olsdotter sedan 1875 och de fick sonen Oskar året därpå. Det var i oktober 1886 som de flyttade hit och brukade gården tills Alfred Gustafsson dog å Serafimerlasarettet i Stockholm 2/11 1898. Karin bodde kvar eftersom sonen Oskar gifte sig med Emma Pettersson från Väddö och de kunde fortsätta med jordbruket. Äktenskapet sprack 1903 enl. Kungl.Mjt kungörelse 1904. Orsak osämja. Karin och Oskar fortsatte ett par år till och flyttade 22 feb 1906 till Häverö varifrån hon kommit.

Karl Johan Eriksson f. 1870 flyttade med sin hustru Emma Maria Andersson f. 1876 från Söderfjäll 1906. De hade en fosterson, Henry f. 1896 i Klara fs. av okända föräldrar. Johan Eriksson byggde boningshuset som stod färdigt 1908. Det ersatte troligtvis ett äldre hus som antagligen revs samtidigt. Sommartid flyttade Erikssons ut till en lillstuga för att hyra ut huset till en stockholmsfamilj med två barn. Den familjen vistades där flera somrar. De var mycket intresserade av trädgårdsanläggning och färdigställde en mycket vacker trädgård med plantering av olika barr-, löv- och fruktträd, häckar och bersåer. Av allt detta är nu några stora lövträd kvar och den vackra björkallén är halverad av nya vägen och dels av stormar.
Henry Andersson flyttade till Björkö Arholma 1915 medan Johan och Emma Maria flyttade till Norrtälje sommaren 1917.
Emil och Sofia Andersson köpte då gården. Emil fick lagfarten i juni 1917 och de brukade gården till 1926 då den arrenderades ut på hälftenbruk till Axel Mattsson och senare till Wilhelm Andersson. Sofia avled 1931 och Emil 1938. Vi återkommer till dem här nedan. Gården gick över som arv till dottern Elisabeth 1939. Hon gifte sig med Nils Mattsson samma år. Elisabeth och Nils har brukat marken tilsammans med arrendemark, eftersom den inte har varit så stor och bärkraftig. Elisabeth var född 1905 och på 50-årsdagen var det dans i huset, minns flera nuvarande pensionärer. Elisabeth avled 1964, medan Nils som var född 1908 avled 2004.
Elisabeth och hennes två år äldre syster Ingeborg genomgick Väddö folkhögskola. Medan Elisabeth stannade hemma och hjälpte sina gamla föräldrar fortsatte Ingeborg sin utbildning på Brunsons vävskola i Stockholm och blev vävlärarinna. Hon gifte sig med Edvin Carlsson från Råda i Söderbykarl och det blev faktiskt dubbelbröllop då båda systrarna gifte sig 1939. Edvin och Ingeborg fick en tomt avstyckad i hagen ner mot viken och byggde ett fritidshus. Fastigheten ägs numera av Maths Rigelius.

Johanneberg - huset som försvann
Mellan landsvägen och Nisse Mattssons vita hus låg lägenheten Johanneberg. Huset revs i samband med att nya landsvägen byggdes i början av 1950-talet. Här bodde Johanna Pettersson f. Ersdotter från Edebo. Hon hade gift sig med sjömannen Erik Pettersson från Börstil år 1879 och fått barnen Albert 1879, Ingeborg 1882 och Julia Sofia 1884. När Erik dog redan året därpå vid 33 års ålder var han bonde på nuvarande Edeby 4:10. Johanna blev ensam med tre små barn. Julia Sofia dog 1897. Albert fick polio som liten och blev senare frikallad från militära förpliktelser. Däremot var han anställd som dräng i Tomta och Fjäll och så småningom i Edeby. Systern Ingeborg flyttade 1901 till Norrbyle som piga och 1904 till Fredrikslund där hon arbetade hos F J Edström som var bageriidkare. 1 december 1906 gifte hon sig med Johan Emil Nilsson f. 1879 som var sjöman sedan 12-årsåldern och skriven i Edeby. Emil och Ingeborg byggde ett litet bostadshus och ladugård söder om vägen i Söderfjäll. De fick barnen Nils, Eskil, Eva Linné, Svea och Nean. Om speciellt Nils och Eskil finns att läsa i boken "Om Fjäll". Emil och brodern Fredrik var engagerade i bildandet av Roslagens Sjöfartsminnesförening där Fredrik utsågs till föreningens första ordförande 1938.




Fotografiet, som är från mitten av 30-talet, visar Emil och Sofias dotter Ingeborg tillsammans med systern Elisabeths dotter Anna-Lisa. Hunden Trixi fick ofta följa med då familjen, som bodde i vita huset, transporterade säd från tröskverket till kvarnen inne i byn hos Valdemar Olsson. Trixi fick då sitta på säckarna och var en känd syn för byborna.
Det var inte mer än två byggnader i Edeby som fick "stryka på foten" för den nya landsvägen runt 1953. På flygfotot från 1936 ser man två av dem, däribland detta.  Flygfoto över Edeby 1936

Emil Andersson var född 1860 på Starketorpsgård i Askersunds landsförsamling i Närke. Han hade gått två år på Sv. Missionsförbundets missionsskola i Stockholm och kom på så sätt till Väddö som resande predikant. Sofia var bördig från Trästa där fadern drev gästgiveri. Sofia kom tidigt hemifrån och tjänade som piga hos familjen Pira på Ortala bruk. Därifrån kom hon till Karl Eriksson i Toftinge vilken blev hennes make. De fick dottern Therese 1887 vilken senare gifte sig med Sigfrid Söderström på Stensta gård i Söderbykarl. Sofia blev änka redan 1894. När Emil kom som resepredikant och fick övernattning på gården i Toftinge blev de ett par. De gifte sig 1901 varefter Emil brukade gården till 1907 då de flyttade till Marielund där de hyrde en fastighet med tillhörande affärslokal. Emil ville helst ha något eget och därför köptes en fastighet i Edeby där Emil kunde bygga upp en affärslokal. Det var 1912 som de bosatte sig i lägenheten Eriksdal. Medan de bodde kvar i Mälby köpte de 1908/09 skiftet Edeby 2:15, Sjövik, om drygt 4 ha av A P Norman. Skiftet kom i början av 1950-talet att skäras av då den nya landsvägen byggdes. Normans son Andreas tog över som handlare i Marielund.

1917 var det dags för Emil att lägga ned affärsverksamheten av hälsoskäl och de köpte alltså gården med det relativt nybyggda vita huset. Affärsverksamheten togs över av Carl Lundin. Att Emil var van att skriva kan man se i protokollsboken åren 1918 - 1923 då han mestadels förde protokollen. Här ett exempel: 8 mars 1921

Nils var son till Axel och Augusta Mattsson. Familjen hade flyttat 1924 från Massum, där de drivit jordbruk, till Edeby och arrenderade den av Cartago AB och Lars Erik Eklund ägda fastigheten ( Trumpetarbostaden; Edeby Gård m.fl. beteckningar). Fastigheten bjöds ut till försäljning för 24000 kr. varvid Nils och brodern Erik funderade på att köpa den tillsammans och tanken var att sätta upp ett sågverk. Erik arbetade hos brodern, byggmästaren Einar, i Stockholm och denne var envis och ville ha Erik kvar vid byggena. (Sedermera köptes denna gård av Edvin Andersson och faktum är att det ändå blev ett sågverk, men efter Edvins död 1985.)
Nils gjorde i stället rekryten vid kustartilleriet och jobbade därefter på sjön, först med edebybon Georg Forslund som skeppare på pråmen "Loggen" och sedan i maskin på Waxholm I:an fram till 1936. Även Nils jobbade emellanåt hos Einar vid villabyggen och andra byggjobb i Stockholm. Inkallningar till militärtjänst kom emellan och efter giftermålet med Elisabeth Andersson 1939 fortsatte Nils med byggnadsarbeten till 1942 då han blev bonde på heltid. På kortet t.h. ser vi Nils och Elisabeth i skördearbetet.
Nuvarande ägare är Elisabeths dotterson Maths Rigelius som övertog gården 2004 genom arv. Åkermarken är utarrenderad.





Mattiasberg, Edeby 4:22

Maths´ föräldrar, Anna-Lisa och Hans Rigelius bor i gården intill på södra sidan i det gula huset. Avstyckningen skedde från Edeby 4:10 och enligt köpebrev 14 juli 1920 var det Emil Andersson som sålde till Mattias Pettersson f. 1838, son till Petter Drugge vars släkt är nertecknad till 1600-talet. Mattias var styrman och gift med Sofia f. Larsdotter 1858. De gifte sig 1887 men Mattias hade tidigare varit gift med Lovisa Olsdotter som kom från Ol-Micksgården, dotter till Olof Jansson och syster till Anders Olsson som bodde granne här i södra byn. Lovisa dog 1886. Mattias och Lovisa fick bara ett barn, Anna som gifte sig med styrman Erik Mattias Nyström, son till bonden och lotsen Erik Nyström. Anna och Erik Mattias fick 10 barn och bosatte sig vid Havsängsvägen. Se "övriga fastigheter".
Mattias Pettersson, styrmannen och delägare i en vedskuta, hade en bror som hette Anders Petter Pettersson som var gift med Karin och som kom att bli föräldrar till fyra barn, Mattias, Anna-Karin, Wilhelm och Augusta. Augusta gifte sig med Nils Karlsén och de fick dottern Dagmar som i sin tur gifte sig med Anders Modin, son till Ragnhild, ett av Anna och Erik Mattias Nyströms tio barn. Här är det svårt att hålla reda på alla turerna.

I andra giftet med Sofia Lovisa föddes dottern Signe 1887 och sonen Nils Ossian 1888 (Bilden). Åt dottern byggdes det mindre huset ovanpå källaren som bilden visar. Signe flyttade tillbaka hem från Grängesberg 1913 och gifte sig 1917 med Arvid Ljungström ( Svarta Rudolf, som var föremål för Karlfeldts tonsatta dikt) och bosatte sig i Grisslehamn. Hon dog 1958. Nils var sjöman , gifte sig 1918 med Elsa Maria Andersson i Utsund och de bosatte sig i Häverö 1919.
Mattias och Sofia Lovisa ägde 1/72 mantal nr 4, 1/24 mtl nr 5 och 1/144 mtl nr 6 som såldes till K Josef Mattsson och dennes syster Signe 1929 av Sofia Lovisa som hade blivit änka 1921. Hon sålde bostadshusen till Emil Jansson på 30-talet och avled sedan 1941. Emil gifte sig på äldre dar med Augusta som var löjtnant i Frälsningsarmén och från Trästa. Fastigheten om 1540 kvm i Edeby såldes på auktion 1955. Även intilliggande Edeby 4:24 ingick i försäljningen efter änkan Augusta Jansson. I annonseringen som Carl Lundin stod för beskrevs lägenheten som elektrifierad och med vackert läge med utsikt över Väddöviken.

Styrman Mattias Pettersson hade tidigare tagit över 1/8 mantal nr 4, 5 och 6 tillsammans med lotsen och släktingen Erik Nyström. Det var ägorna som Johan Mattsson lämnat i byn och köpt en gård i Kallboda, Häverö (se ovan Edeby 5:4). 1885 gjordes en klyvning av detta 1/8 mantal så att Mattias och Erik fick hälften vardera: Edeby 4:12, 5:8 och 6:20 tillföll Pettersson och Edeby 4:11, 5:7 och 6:19 tillföll Nyström. Flera av dessa skiften kom senare att avstyckas till lägenheter i dessa trakter, speciellt utefter nuvarande Sandtäktsvägen (2012). Vid denna klyvning beaktades att Anders Olsson (Ol-Micks-Ante) redan hade en bostad på nr 4 som han av släktingarna arrenderat på 50 år. Nu kom hans bostad (Sigfridslund) att hamna på Nyströms mark. Våren 1894 sålde Erik Nyström hela sitt hemman 1/16 nr 4, 5 och 6 till skepparen Nils Olsson (Olofsson) varvid han undantog lägenheten Edeby 4:13 Eriksberg. 1905 avsöndrades från Nils Olssons 1/72 nr 4 lägenheten Sigfridslund till Anders Olsson o h h Charlotta. Se under "annan verksamhet", "övriga fastigheter" samt Edeby 6:7 här nedan.

DEL 2. SÖDRA EDEBY Denna del finns inte med på häradskartan från 1901 varför inga hänvisningar till kartan är möjliga.

Edeby 6:21, Löfhyddan eller Kull-Davids
1/32 mtl
Längre söderut, nära 60-de breddgraden, kommer vi till Edeby 6:21.
Bonden Anders Andersson (1814 - 1878) var gift med Anna Jansdotter f. 1817 och de hade sönerna Anders f. 1868, Carl Erik f. 1851, Johan Olof f. 1854 och Fredrik f. 1857. Dottern Johanna Karolina f. 1843 gifte sig 1865 med Erik Jansson f. 1832 och när fadern dog 1878 flyttade Erik och Johanna Karolina med dotter Johanna Augusta f. 1875 från Häverö och tog över gården i Edeby som bestod av Nr1 1/4 mtl och Nr 3 1/16 mtl. Bostället - Kullgården - var det som nu är Margit Mattssons fastighet Edeby 1:28 inne i bykärnan. Anna och sönerna bodde kvar. Carl Erik blev skeppare och Fredrik var också till sjöss. Johan Olof ägnade sig också åt sjöfart. Han var hemmansägare i Söderfjäll och köpte 1906 1/38 i barkskeppet Flora liggande i Kristiania, Norge, av C.J. Carlsson för en köpeskilling av 592:11 kr.



1892 gifte sig Carl Erik med Anna Katarina Eriksson f. 1865 boende hos sin familj i Söderfjäll. Sonen Karl David föddes 17 okt. 1893. Året därpå köpte Carl Erik just den här gården i södra Edeby. Se köpebrevet. Då fanns det mindre huset, Marielund, på fastigheten. Det nya större huset blev klart 1897/98. Man kallade det Löfhyddan som också blev postadressen. Det räckte med att skriva tex.:" Fru Anna Andersson , Löfhyddan, Edeby, Wäddö".
Dottern Elsa Adele Katarina föddes 1895 men dog 1899. Frits föddes 1896 och Signe 1902.
Skepparen Carl Erik kom alltså att bo i södra delen av byn nära Karlsviken medan brodern Fredrik var kvar på systerns och svågerns jordbruk i norr, där även mamman bodde. Se Edeby 3:3.
Eftersom Carl Erik var mycket till sjöss var det nog hustrun som kom att äga gården ty den gick i arv då Anna avled 1917 till maken och sonen David. 29 december 1934 avled Carl Erik. Året därpå löste David ut sina syskon och tog över Edeby 6:21. Marielund styckades av till systern Signe Andersson, diakonissa, och såldes senare.
Man kan tänka sig att mor Anna och dottern hade mycket att göra med det lilla jordbruket och sommargästerna när far Carl Erik och sönerna var till sjöss. De hyrde nämligen ut rum till sommargäster, som tydligen återkom att döma av brev och kort som finns bevarade. Till de sjöfarande männen hänvisas till kapitlet om sjöfart.
Under 1:a världskriget kom gruvdriften igång igen och till Edeby flyttade gruvarbetare, ofta från Bergslagen. Från Bro i Västmanland kom i november 1916 familjen Törn. Det var gruvförmannen Gustaf Törn f. -69 med maka och sex barn som flyttade in hos K E Andersson. Denne hade blivit änkling i mars 1917 och sönerna var sjömän vilket innebar att det fanns gott om plats i de två husen.

David Andersson träffade Hedvig Jansson, f 1897 i Ortala. De gifte sig 1920 och bosatte sig i stugan med adress Marielund på fadern C E Anderssons gård. David deltog på de flesta byalagsmötena under flera decennier. Han var ordförande i en fiskeriförening på 1960-talet med årsmöten i Stockholm. Under senare år fiskade David tillsammans med Robert Andersson från Veda i Ålands hav. David kallades "Kull-David". Brodern Frits, som förresten också var till sjöss, bytte namn till Kullbrink.
Flera bilder

David o Hedvigs dotter Anna-Lisa ärvde fastigheten. Anna-Lisa var gift med Artur Linderis som 2009 vid 94 år ålder har givit mycket värdefull information om tiderna som varit. Fastigheten överläts till sonen Bengt i början av 2000-talet.
Under många år ägde David galeasen Träster som fraktade ved till Stockholm. Träster var byggd i Finland men fick namnet efter Trästa där tidigare delägaren och skepparen C E Carlsson bodde. 1928 blev David ensam ägare till Träster. Träster såldes 1937 till Åland. David blev därefter skeppare på transportpråmen Strömdalen t.o.m 1939. Periodvis 1916 och 1918 var han även befälhavare på bogserbåten Emil vid Elmsta Ångsåg. (Källa Artur L). På bilden intill syns Träster i vintervila utanför gården i Edeby i början av 1930-talet.
Fotografierna ur familjens album tillhör Bengt Linderis.

Redan innan Anders gifte sig var han sjöman och strax innan familjen flyttade till Edeby 1879 hade han varit befälhavare i "Maria Heydron" som i slutet av 80-talet och i början av 90-talet hade ren edeby-besättning under befäl av en annan skeppare, J A Jansson, som bodde granne här i södra byn. Själv gjorde Anders under denna tid djupvattensseglingar som skeppare på Jupiter 1891 - 1901 då han gick iland vid 62 år ålder efter 46 år till sjöss. Hans hustru hette Augusta Josefina Öhman f. 1841 i Edebo. Se mera under "sjöfart".



Tidigare:
I samband med laga skiftet erhöll Anders Persson f. 1817 Nr 6 1/16 mtl och Nr 3 1/16. Hans hustru var Anna Ersdotter f. 1809 och de hade tre barn. 1859 kom bonden Gustaf Schenström f. 1831 från Lohärad med hustru Charlotta och en dotter. Om Anders Pehrsson sålde till Schenström är osäkert men Schenströms flyttade tillbaka till Lohärad i mars 1865. Att Schenströms flyttade i mars kan tyda på att de arrenderade och att Pehrsson fortfarande var ägare.
Det var hemmansdelen Nr 3 1/16 inne i gamla bykärnan som med åker och skog vid Norrängen var den bästa jordbruksmarken. Det verkar som om Anders Pehrsson var verksam där fram till 1860-talet och först därefter började bruka marken här i söder, då genom arrendatorn eller försäljning.
En bondefamilj flyttade 1865 till 1/16 mtl. nr 6. Det var Anders Pettersson med hustru Johanna Fredrika. De blev kvar till 1879 på detta hemman och flyttade då med sina sju barn till Singö på sommaren. De hade köpt av Anders eftersom det noteras 1870 att denne med hustru Anna och sonen Petter var bosatta (ej som ägare) på fastigheten. Deras dotter Maria Carolina hade gift sig med gruvarbetaren Nils Svensson 1870, fått en son som dog samma år och flyttat till Häverö. 1875 flyttade de tillbaka till södra Edeby efter att ha fått två barn. De kom att bo i en lägenhet som senare kom att bli "Fredriksro" Edeby 6:34 och som inte låg på hennes fars sålda ägor. Hennes föräldrar och bror bodde fortfarande på dessa ägor men på 1890-talet står Anders Pehrsson angiven som "backstugusittare" och efter hustruns död 1893 finns han på en undantagsstuga. Märkligt, eftersom han tidigare varit relativt stor hemmansägare. Men genom Manfred Ohlsons berättelse i Rospiggen 1958 om "det stora fiskafänget vid Nothamn" får vi reda på att han hade sin fiskarstuga där och att han dessutom var smed. Han var över 90 år då han dog 1910.

Skepparfamiljen Anders Andersson med två små barn flyttade hit i april 1879 från Häverö efter att ha köpt 1/16 nr 6 av Anders Pettersson.
Anders,skepparen, och Josefina hade gift sig 1872. Konrad föddes 1875 och Hugo 1877. Kapten Andersson hade antagligen tjänat tillräckligt med pengar som befälhavare att han kunde köpa gården. 1894 styckade skeppare Andersson av halva hemmanet till Carl Erik Andersson varvid Edeby 6:21 och Edeby 6:22 bildades på vardera 1/32 mantal. Se köpebrevet.

På ägorna fanns redan vid laga skiftet Anders Olsson f. 1806 och hustrun Cajsa Andersdotter f. 1805 med fem döttrar. Samma förhållande gällde hela 50-talet. Var denna familj bodde är osäkert eftersom ägorna bestod av två separata mantal, ett här vid södra byn (nr 6 1/16) och det andra i norra bykärnan med skog och åkermark vid Norrängen (nr 3 1/16). Denne Anders Olsson var byggmästare vid fartygsbyggen i Häverö.

Skepparen Nils Olofsson (även namngiven som Olsson) f. 1846 i V.Norrland gifte sig i Stockholm 1890 med Christina Eriksson f. 1849 i Kalmar. De flyttade direkt efter giftermålet till Edeby efter att ha köpt detta hemman i nr. 6 av Lindstedt. Christina hade en dotter f. 1886 i Stockholm vars far hette Berglind. Christina avled 1902. Två år senare gifte Nils sig med den 27 år yngre Kristina Sundin från Norrland. Nils köpte i april 1894 Edeby 1/72 nr 4, 1/24 nr 5 och 1/144 nr 6 av f. lotsen Erik Nyström, som samtidigt för egen räkning avstyckade lägenheten Eriksberg på nr 4. 1904 avstyckade Nils ytterligare en lägenhet på nr 4 åt Anders Olsson (Sigfridslund, även kallad Andersberg).

Kristina hade blivit änka 1904 och flyttade till Edeby i mars 1905 och fick köpa halva hemmanet av Nils. Fosterdottern flyttade till Stockholm i okt. 1905.
När Nils avled 1909 erhöll Kristina den andra halvan, som hustru nr 1, Christina, fått i gåva av sina föräldrar. Kristina Sundin hade också en dotter f. -91 som hade kommit ner till Edeby 1907 men flyttat tillbaka till Norrland i slutet av 1908. Kristina avled utan att ha gift om sig 30 januari 1932. 1924 i december skrev dåvarande ägaren Kristina Ohlofsson ett kontrakt med fröken Anna Henrika Svensson i Edeby som innebar att lägenheten Fredriksro, Edeby 6:34 avstyckades från Edeby 6:7. Anna Svensson var dotter till Nils och Carolina Svensson och syster till Fredrik och Emil Nilsson som finns beskrivna under Edebys historia/sjöfart. Läs om dem här
Fredriksro blev 4370 kvm stort och tillträdesdag var 31 mars 1925 (källa 01-VÄD-AVS86).

Efter Kristinas (Kristine enl. kontraktet) död fick en Viktor Andersson lagfart 7 maj 1932 å Edeby 6:7. I domboken av den 3 april 1936 antecknades målet mellan hemmansägaren Anders Viktor Andersson i Edeby, kärande, och lägenhetsägaren Knut Verner Jansson, häg Konrad Andersson ohh Anna samt häg. David Andersson. Domen gällde Viktor Anderssons anspråk på ersättning för den väg som hade anlagts och använts av Verner Janssons lägenhet Fredriksro, Edeby 6:34. Häradsrätten visade ärendet åter till förrättningsmannen och vid lantmäteriförrättning 28 juli 1936 fick ägaren till Edeby 6:7, Viktor Andersson, en ersättning om 100 kr. för till vägen upplåten mark och därmed ifrågakommande obehag. Det är den väg som syns t.v. i fotografiet ovan. Margit Mattsson som ägde Edeby 3:3 (Sandbergs) minns att en fröken Andersson bodde här under 1930-talet. Dock var hon hushållerska hos ägaren Viktor då båda flyttade hit i november 1933. Hon hette Augusta Olivia f. Jansson 1890 och gift först Bodin och sedan Nordlund. Viktor avled 1937. Olivia som fortfarande hette Bodin flyttade till den s.k. kullstugan Edeby 6:37 som hon köpte 1939 och som såldes till en Nordwall 1943.

Det var Mattias Mattsson f. 1868 som kom från Edebo med hustru Josefina och dotter och köpte dödsboet efter Viktor 1937.
Mattias avled 29 dec 1939 varefter Josefina Mattsson f. 1884 övertog gården med dottern Hilma (1912 - 2005). Hon deltog på ett byalagsmöte 1940 men inga flera. Mor och dotter var mycket tillsammans varför gården kom att kallas "damerna Mattssons". Hilma var faster till Mari-Anne Lindholm som fick fastigheten i gåva på 1990-talet då Hilma mest bodde i södra Sverige och kom upp endast på somrarna. Då Mari-Annes make Gunnar avled 2005 avyttrades hemmanet.

Edeby 2:5, 2:6
1/64 resp. 1/64 mtl
Nu har vi kommit så långt söderut att vi faktiskt befinner oss i Mälby. Härifrån kommer nybyggaren Olof Magnus Karlsson (1832 - 1897) och hans hustru Maja Greta f. 1831 och som fick sex barn. Olof Magnus hade varit till sjöss som timmerman, bl.a. i skeppet Nordstjernan och var med om fartygets förlisning. Sönerna Carl-Erik f. 1860 och Olof Magnus f. 1862 blev båda skeppare och finns omskrivna i Rospiggen. A August f. 1865 var tillfälligt ute med brödernas fartyg men blev jordbrukare (se ovan "Karl Pers"). Frans f. 1872 beskrevs i föregående gård Edeby 6:6. Tvillingsystern hette Ida Margaretha.
Det var Edvard f. 1868 som med hustru Anna f. 1870 (bilden t.h.) kom att bo i denna fastighet med mantalsatt jord i Edeby. 1928 köpte de Edeby 2:5 och Edeby 2:6 av F J Edström. Men dessförinnan hade även Edvard varit ute till sjöss och sedan vid lotsverket under elva år. Bl.a. var Edvard konstapel ombord på Gammel-Henrik vid haveriet 1899 (se Rosp. 1993) med brodern Olof Magnus som befälhavare.
Edvard var med på byalagsmöten 1920 - 1923 och 1929 - 1937. Edvard och Anna fick tre döttrar och fyra söner: Maja, Lisa, Karin, Einar, Manfred, Sixten, och Harry.

Edvards hustru Anna var född Törning. Hennes bror Fredrik och Edvards syster Margarethe fick tillsammans dottern Elsa och sonen Ivar. Ivar Törning hade cykelverkstad vid uppfarten till Öhmans, nära landsvägen, i mitten av seklet.



T.v. ser vi ett äldre fotografi av "Edvards". Mot slutet av 1800-talet var här en slags mellanstation för postgången mellan Norrtälje och Grisslehamn. Maja Greta skötte posten och det blev också ett centrum för folk att få information om vad som hände i världen. Maja-Greta skötte också om maken Olof Magnus mot slutet då han var sjuk länge. Han var ganska stor och tung, medan Maja-Greta var liten och spröd.
Harry Ohlsson tog över fastigheten och var med i Edeby byalags möten från 1951 till 1970 (förutom åren 1955 - 1964 då ingen sådan verksamhet förekom).
Fastigheten ägs nu av Harrys tre döttrar.




Den röda stugan t.v. var Carl-Eriks och ligger med sin tomt vid gränsen till Edeby, men inom Mälby. Huset flyttades från Massum där det hade varit bränneri. Uppgifter här har lämnats av Karl-Erik Norrman vars mor Anna Selinda (Linda) var dotter till Carl-Erik.
Här bodde Carl-Erik med sin hustru Matilda. De hade sex barn. Två söner dog i difteri under två på varandra följande dagar, 10 resp 4 år gamla. En dotter dog vid 18 års ålder. Matilda dog 1935 och Carl-Erik i juli 1939.
Läs här vidare:   Manfred Olsson skriver om sin farbror 1937










Edeby 2:5 och 2:6
Området som innesluter dessa två fastigheter kallades Hägnaden och var en del av Viktor Anderssons hemman Edeby 2:4. 1903 styckade denne av Hägnaden till F J Edström och samtidigt delades området i två delar med vardera 1/64 mantal. Edström sålde fastigheterna 1928 till Edvard enligt ovan.
1983-1984 ägdes Edeby 2:5 och 2:6 av Einars son Eddie, bosatt i USA. Einar är omskriven i Rosp. 1965 och blev kvar over there. Eddie sålde då 2:5 till Urban (kusin till Eddie) med maka Lilian Törning och 2:6 till Margareta (också kusin till Eddie och en av Harrys döttrar)) med dåvarande maken Roger Säll.


T.v. har vi Törnings hus inom Edeby 2:5 som lät byggas av Urbans mor Maja 1951. Huset ligger i sluttningen ner mot Väddöviken där bostaden till Edeby 2:6 (Sälls) ligger nära vattnet.

Vid laga skiftet beslutades att av de 14 hemmansägarna skulle 3 avflytta från byn och erhålla nya skiften i norra delen. Dessa tre var Per Persson (Lindstedts), Olof Karlsson (Forsbergs) samt Karin Mattsdotter/David Davidsson (Steneborg). Hur detta gick till går att följa i protokollen från laga skiftet där det noga angavs läge och beteckning för de nya skiftena. Det är alltså de tre närmast beskrivna gårdarna som fick nya bostäder, antingen genom flyttning eller nybyggnation.

Edeby 3:5, 4:3 - Sofielund
5/16 resp. 1/24 mtl
Bilden är tagen i april 2009. Gården kallas fortfarande för "Lindstedts", åtminstone av de äldre i byn.
På 1840-talet ägdes hemmanet av Pehr Pehrsson f. 1807 och hustrun Catharina Mattsdotter f. 1816. Catharina gifte om sig efter Pehrs död med Jan Erik Jansson. De sålde hemmanet 3 mars 1863 till bonden Jan Carlsson f. 1822 och dennes hustru Johanna med två barn samt Jans far f. bonden Carl Mattsson f. 1799, vilka hade kommit från Toftinge. Carlssons sålde 1877 till A P Lindstedt och flyttade året därpå till Massum för att återvända till Edeby redan 1879, men nu tog de över en annan gård. Se Edeby 2:20 (Normans) ovan.
Hemmansägaren Anders Petter Lindstedt (1845-1915) kom från Söderbykarl 1877, nygift med Sara Karolina f. 1850 och med barn från ett "långgående" giftermål. Det var sönerna Carl Johan f. 1867 och Gustaf Alfred f. 1870 i Husby och dottern Anna Mathilda f. 1874 i Estuna. Anders och Karolina fick en son 1878 som dog efter en månad. 1879 fick de ytterligare en son som levde drygt tre månader. I slutet av 1880 föddes dottern Sofia.
Familjen flyttade till Häverö i november 1883 med de fyra barnen. Troligen sålde de inte gården utan arrenderade ut den. Hur gården sköttes mellan 1884 och 1886 är oklart, men i januari 1887 flyttade arrendatorn Johan P Björkman f. 1847 i Söderbykarl in tillsammans med hustru Karin och två döttrar födda 1875 och 1878. De kom från Frötuna. Åren gick och i mars 1896 återvände Lindstedt själv till gården från Häverö med barnen Anna, Sofia, Gustaf och Betty. Betty var alltså född i Häverö. Paret Björkman fanns kvar i norra Edeby.
Enligt ett vykort från 1904 med texten "Handelsboden, Edeby, Wäddö" fanns här alltså en handelsbod som Lindstedt ägde. Kortet var adresserat till Kristina Sundin till vilken han var morbror. Se "annan verksamhet".

Pehr Pehrsson ägde också ett mantal i södra byn, Nr 6 1/48, som också togs över av Lindstedt. Denne sålde runt 1890 detta mantal till skepparen Nils Olsson vars fastighet fick beteckningen Edeby 6:7 och som ligger vid 60:e breddgraden.

Efter det att Anders Lindstedt "kört ihjäl sig" 1915 tog hustrun Karolina över vid 65 års ålder. Hon ansågs manhaftig och arbetade hårt på åkrarna. Hon var med i Missionsförbundet samt deltog från början i byalagsmöten. Hon var bonde fram till 1932 då dottersonen Edward Wickström tog över, i början med fullmakt för "Mor Lindstedt". Edward var son till Sofia. Fadern hette Edward Wickström och jobbade i gruvorna. Han omkom vid ras i en mälbygruva ett par månader efter sonens födelse i maj 1905. Han var 20 år och fick huvudet krossat av en nedfallande sten beroende av löst sittande berg runt kanterna. Gruvan stängdes då för gott. Sonen fick också namnet Edward och var en tid ordförande i SLU (Sv. Lantbr. Ungdomsförbund). Edward var mycket engagerad i byalaget under ett par decennier. Dock var han inte så intresserad av själva jordbruket, som kom att förfalla, utan flyttade till Stockholm på 1950-talet och blev vaktman. Bild t.h.

Till Sofia och Betty avstyckade Karolina varsin tomt strax intill. Sofies fastighet fick namnet Sofielund men hon byggde aldrig på den utan sålde. Det var i stället gården som senare blev kallad Sofielund. Betty var gift med Carl Meurling och de fick barnen Astrid, Margit, Gunnar, Lisbeth och Bo. Deras fastighet fick namnet Johannelund. Carl kom till Edeby 1908 och var konstnär, bildhuggare (skulptör) mm. Se foto och presentation under "konstnärlig verksamhet" under rubriken "Annan verksamhet". Carls syster Jenny bedrev koloniverksamhet här på Sofielund på somrarna före 1920 då hon avled, 49 år gammal. Hon fick Kungl. Sällskapet Pro Patrias medalj i guld 1917 för tjugo års plikttrogen tjänst.

På 1950-talet bodde Lasse Jonasson här några år med hustru Birgitta och barn. Hilding Nilsson arrenderade gården, köpte den 1963 och lät därefter avregistrera den som jordbruksfastighet. Sonen Stig övertog 1985 och sålde 2008. Marken uppköptes på 60-talet och ingår nu i Edeby 4:44.
Var ligger gården? nr 20 på kartan

Anders Petter Söderman (1858 - 1923) var timmerman, ägde flera gårdar i början av 1900-talet och var bosatt i prästgården. Strax efter sin 40-årsdag skrev han testamente till förmån för hustrun Maria (1861 - 1941). Familjen Söderman bodde kvar i Prästgården. Det framgår inte när de flyttade till Edeby men detta torde ha skett före 1909. Maria Söderman fick lagfart på Edeby 4:19 år 1926 efter bouppteckningen 1923 men dessförinnan hade August Ungman år 1915 köpt 1/64 av mantalet och bildat fastigheten Edeby 4:20. Läs mer längre ner på den här sidan.
Familjen Söderman bestod under tiden i Edeby av, förutom föräldrarna, dottern Emma f. 1899, sonen Anders Alexander född 1904 samt dottern Märta som fick en dotter vid 18 års ålder och som lämnade gården 1914 i samband med att hon gifte sig med Johan Helmer Pettersson. Dessa flyttade till Ortala bruk där Johan Helmer blev sågverksarbetare. De flyttade tillbaka till Edeby 1915 men inte till hennes föräldrahem. De fick tre barn men två av dem dog 1918 och då flyttade familjen till Prästgården.
Enligt folkräkningen 1930 var de då bosatta i Edebys norra bykärna med dottern Rut f. 1914 och Majken f. 1919. Johan Helmer har dessutom bytt namn till Eriksson.
A P Söderman deltog i byalaget fram till sin död. Maria deltog någon gång i början av 30-talet, men arrenderade ut gården till Helge och Naemi Schelin under några år. De hade med 1-årige sonen Per-Anders flyttat hit i november 1929 efter att ha varit tillfälliga torpare på prästgården sedan våren 1928 då de gifte sig. Helge kom från Söderbykarl och Naemi från Blidö. Helge blev bara 33 år då han avled 1935 men då hade de flyttat från Edeby. Naemis syster Viola var gift med Hjalmar Olsson som var bysmed och reparatör med verkstad utmed landsvägen i byn.

9 augusti 1933 sålde Maria Söderman fastigheten Edeby 4:19 för 6000 kr. till dåvarande arrendatorn Karl Vicktor Sundberg som kom att deltaga i byalagsmöten. I kontraktet måste Sundberg ta hänsyn till av arrendatorn Helge utsått höstsäd. Tillträde skedde 14 mars 1934. Säljaren förbehöll sig rätten att ta hand om stormfälld skog och hemförskaffa 10 lass av vindfällen.
Karl f. 1890 med hustru Hilma f. 1895 flyttade med 5 minderåriga barn samt Carl Sigvard Sundgren (f.1916) år 1938 till Gottröra.

Under 1940-talet ägde Carl Lundin fastigheten. Birger Forsberg var arrendator till Lundin och därefter var det Göte Ståhl som arrenderade och flyttade 1948 till Mälby. Lundin sålde sedan 1952 till Rolf och Anna-Lisa Forsberg. Rolf deltog i början av 50-talet och sedan byalagsarbetet kommit igång 1965 fram till försäljningen 1972. Då upphörde 4:19 som jordbruksfastighet och uppgick i Edeby 4:44 som var en sammanslagning av ett flertal mantal i norra Edeby. Bostadshuset hade brunnit och återuppbyggts 1961 av paret Forsberg. Anna-Lisa bor kvar efter Rolfs död för några år sedan. Ekonomibyggnaden, nu tillhörande Edeby 4:44, ligger på höjden där byvägen möter Nothamnsvägen. På det högra fotot ses det gamla huset samt det mellersta som revs senare.

Hemmanet kom att klyvas 1889. Den ena halvan behöll Anders Persson medan den andra kom att säljas och bilda två gårdar om vardera 1/8 mantal. Det var bönderna Matts Mattsson (Mass-Mass) och Erik Wicksström som var köpare. Edeby 5:9 utgjorde alltså 1/4 mantal, dvs en tämligen stor gård. 1893 sålde Anders Persson hemmanet och flyttade till Roslagsbro i oktober. Den nye ägaren blev Viktor Emanuel Andersson f. 1864 i Estuna med hustru Margareta Karolina Ersdotter f. -64 i Väddö. De gifte sig 1892 och flyttade till Edeby 1893, tog en 14-årig fosterdotter från Edeby (Jan Erik Ers´) 1896. Väddö o Häverö skeppslags tingsrätt dömde 13/7 1893 Viktor Emanuel till 1 års straffarbete samt att vara förlustig medborgerligt förtroende 3 år från frigivningen 8/4 1894. Fosterdottern dog 1906 och de fick en fosterson som var 2 år 1908. Då hade ägandet övertagits av ingenjör Samuel Jonathan Rapp f. 1878 i Uppsala.
Viktor Emanuel med fru och adoptivson bosatte sig i lägenheten Granhill som avstyckades från hemmanet vid försäljningen 1907. Makarna hade mantalet Edeby 1:16 som bestod av skogs- och åkermark omgiven av gränsen till Norrbyle i norr och väster samt till Steneborg i öster och söder. Denna mark med mantal såldes 1926 till Viktor Mattson i Norrbyle. Margareta dog 1938 och Viktor Emanuel året därpå.
Granhill är numera koloni men det är oklart hur och när övertagandet skedde. Till detta återkommer jag i kapitlet "annan verksamhet".

Ing. Rapp och hustrun Edla Maria Berg hade tre barn varav de första var födda i Nordamerika och den tredje i juli 1908 i Väddö. Familjen flyttade emellertid till Lysekil i november 1909 efter att ha sålt till hemmansägaren Lars J Pettersson f. 1881. Han hade gift sig med Regina Maria Jansson 1907 och de hade en son f.-08 och en dotter f.-09. Familjen flyttade tillbaka till Häverö i mars 1911.

Tydligen var det först 1911 som det blev trädgårdsodlingar på gården i och med att trädgårdsmästare Ernst Ludvig Lundevall f. 1865 flyttade hit med hustru Anna Löfgren f. 1869 och fyra barn i åldrarna 4 - 13 år. De kom närmast från Fasterna och hade bott på flera ställen i Uppsala län. Familjen flyttade 1914 till Söderbykarl.

I december 1914 kom Oskar Svensson (1857 - 1934) till Edeby från Ovansjö med hustru Sofia (1859 - 1944) och deras barn Gerda f.-89, Ingrid f.-90, Sigrid f.-96, Sven f.-99 och Folke f. 1901. Samtidigt kom dottern Dorotea f.-95 från Gävle med maken Helge Hammarin f. -87 till Steneborg. Dorotea blev änka i november 1918 och gifte sig senare med Helges bror Helmer. Som ägare till hemmanet 1922 stod Hilma (Johansson) Hammarin. Ingrids make Oscar Aug. Magnusson köpte fastigheten 1929.

Oskar Svensson var trädgårdsmästare och anställde flera personer för att sköta trädgården. Elis Wilhelmsson som startade eget 1933 fick 1931 ett rekommendationsbrev av Oskar där det intygades att Elis varit anställd från 1917.
Oskar och Sofia hade ytterligare tre döttrar som inte var med vid flytten 1914. Det var Jenny som var äldst f.-87, Göta och Svea. Svea drunknade som tonåring i Edeby. Ingen kunde simma. Gerda, som var duktig i skolan och ville fortsätta studera, fick ej göra det för Oskar som tyckte att hon var den duktigaste med trädgården. Gerda ville senare ta över gården, men det var alltså Ingrid som kom att köpa. I stället uppvaktades Gerda av en blomsterlöksförsäljare från Holland, Johannes Krüijff, som friade under flera år vid sina besök i Edeby. 1918 gifte de sig i Danmark och flyttade till Holland där barnen föddes. Folke arrenderade trädgården på 1930-talet av systern Ingrid som med maken Oscar Magnusson flyttade till Ryssland (Baku). Där föddes sonen Boris. Oscar var civilingenjör och arbetade i Alfred Nobels företag.

Huset som ses bakom trädgården på fotot ovan brann ner på 30-talet. Nu finns bara grunden kvar. Kortet t.h. visar Sofia, Folke, Oskar och Sven.

Ingrid hade deltagit vid ett byalagsmöte 1932, men i övrigt var det Folke Svensson som deltog hela 1930-talet. Oskar och Sofia var aldrig ägare till Steneborg men bodde och verkade där fram till 1934 resp. 1944.
På 1940-talet arrenderades trädgården av Arne Em. Gustafsson (f. 1913) och hustrun Märta. De hade barnen Björn, Bo, Gunnel, Stig och Laila födda åren 1934-1941. och flyttade till Tolfta den 29 dec. 1950.
Efter makens död gifte Ingrid så småningom om sig med Sven Gustafsson och de hade en mindre verksamhet, t.ex. jordgubbsodling, fram till 1988 då fastigheten togs över av sonen Nils-Erik (Nisse).

Lite mer personligt: Gerda och Johannes fick en dotter i Holland som dog vid 10 års ålder samt en son Jan och dottern Diena (Dina). Dina med föräldrar kom tillbaka till Sverige 1939 medan Jan inte fick tillstånd att resa utan blev kvar och gömde sig undan tyskarna. 1941 kom han i kontakt med ett svenskt fartyg vars befälhavare lyckades smuggla med honom ombord som mässpojke varefter de kom till Göteborg och han kunde återförenas med familjen. De bodde på somrarna i Edeby, hyrde lillstugan hos Denis Anderssons och tillbringade den mesta tiden tillsammans med dottern Gunvor men träffade också kusinerna på Steneborg. Dina som var yngst fick inte följa med till Vikingalunden men men blev väl omhändertagen av de äldre kusinerna. Stugan t.h. på bilden användes av alla kusiner med föräldrar. Där bodde också Boris med fru på senare tid när Nisse ägde gården. Folke med hustru Agnes hade inga egna barn men hade tre fosterbarn som dock vid unga år efterhand blev hämtade av de biologiska föräldrarna. Annars har här varit en mycket positiv anda genom tiderna.

Flera bilder kan du hämta här
Bilderna tillhör Dina Johansson och nuvarande ägaren Christer Magnusson

August Ungman köpte skogsfastigheten 4:20 nära gränsen till Norrbyle 1915 av A P Söderman. Båtsmanstorpet som låg på samfälld mark hade köpts av Ungman 17 år tidigare. August deltog fram till 1931 i byalaget. Bernhard Ungman kom senare att bo med hustru Signe i Edeby 6:27 (fotot ovan t.v). Signe var dotter till Karl Alfred "Karl Mass" och Anna Sofia nere i byn. Han var verksam i byalaget från mitten av 30-talet fram till 1955.
Marken med mantal har sedan avyttrats.
Vem som håller om Bernhard på bilden t.h. kan du se under "fler bilder" under Steneborg ovan. Det var ju inte långt dit och där fanns alltid många intressanta människor.
Fotot av huset är från maj 2009 sedan grannen Wilhelmssons trädgård sålts till Credentia, därav maskrosorna. Gullan Janssons hus i bakgrunden ligger i Norrbyle.


Ett vykort till fam Hansson Edeby med påskrift "Ett flygfoto utav Ungmansstället med den nya länsvägen"
På ekonomiska kartan från 1953 finns den nya länsvägen dragen från Nothamnsvägskälet och norröver, men söderöver var den gamla vägen kvar.
Här finns ännu inte Gullans villa, belägen inom Norrbyle, med. Däremot kan man se växthusen med bostadshus överst på bilden. Dessa låg inom Edeby.
Den nedre stugan t.v. var August Ungmans och uthusen tillhörde samma gård.
Det övre huset t.h. har under slutet av 1980-talet in på 2000-talet tillhört konstnären Mona Starfeldt.
Huset i åkerhörnan är förstås Bernhards och Signes bostadshus. Edeby 4:20 som var mantalsatt jord i byn låg en bit in på slumpvägen i norr.

Mathias deltog i byalaget i början av 1920-talet och på 30-talet deltog Ernst, men nu kanske som ägare till 5:21 nedan. Hilda var gift med Georg Nyström. Georg var sjöman och gifte sig 1904 med Hilda f. 1879 i Roslagsbro. Ett år senare kom sonen Hilding, tätt följd av Karl som dog inom ett år, Hillevi född 1908, Helge 1910, Helga (Viola) 1912, Herbert 1915, Holger 1918, Hugo 1920 och slutligen Harriet. Om Georgs släkt kan du läsa i kapitlet "övriga fastigheter".
I protokollsböckerna från den här tiden angavs deltagarna med M Mattsson och det kan i efterhand inte verifieras vilken Mathias Mattsson det gällde, "Mass-Mass" som man uttalade namnet eller den som ägde Edeby 2:10 (Nygårds-Tildas). I något protokoll står det "M Mattsson norra". Mathias Mattsson blev över 90 år gammal.

Under 80-talet ägdes 5:20 av Raymond (barnbarn till Hilda gn dottern Helga)) och Inga-Lill Rådén då åkermarken vid Rörängen såldes, men mantalet stannade kvar. De hade köpt fastigheten 1969.
Nu ägs fastigheten av Margareta Lidström och Göran Stegborn.



Edeby 5:21 Ernst Mattssons
1/16 mtl
Tillsammans med föregående Edeby 5:20 en avstyckning från Steneborgs stamfastighet. Enligt lagfarts- och inteckningsböckerna år 1931 finns denna fastighet inte registrerad som Edeby 5:21. Den andra halvan av 1/8 mantal 5:11 verkar ha hamnat här men om den var kvar i sterbhuset (arvsskiftet ägde rum 1955) är okänt eller om Edeby 5:11 helt enkelt avstyckades i två lika delar och att Ernst senare fick lagfart på denna fastighet.
Bostadens byggnadsår är okänt men Mathias, Mass-Mass, och mågen Georg kan ha byggt huset tillsammans. Familjen Nyström var ju stor och det behövdes utrymme. Golvet i ett av husen innehöll en sten som kringbyggdes.
Ernst f. 1875 var gift med Anna Sofia Anderson f. 1883 i Västerås län. Dottern Helga föddes 1906. Familjen flyttade ifrån Väddö i november 1910 men återvände tydligen senare eftersom han efterträdde fadern på byalagsmötena. När Ernst avled är oklart (1950-talet?) men Anna Mattssons db sålde 1972 till Olle Carlsson vars son Stefan tog över och nu är det Stefans barn Stina och Pelle som äger 5:21 tillsammans.

Elin Björk dog 1908. Johan behövde en hushållerska och det blev Agda Wadell från Börstil. Hon hade en son som var född 1913. Det hände sig inte bättre än att hon fick ytterligare två söner med Johan som far år 1915 och 1917. Edebys rekord i åldersskillnad mellan makar slogs nog 1918 då Johan och Agda gifte sig. Johan var då 52 år och Agda 23 år dvs 29 års skillnad.
Johan Viktor hette från början i Edebo Persson men namnet hade ändrats till Pettersson då han bodde i Edeby. Han kallades även Ängs-Pelle. Det finns en berättelse som han är inblandad i. Troligen hände detta efter 1908 men innan han gifte sig med Agda. Artikeln går att förstora genom att dubbelklicka på den.
Slagsmål i byn

Bernhard Forslund f. 1882 köpte fastigheten år 1923 av Johan och Agda. Bernhard deltog på byalagsmöten 1936 - 1944 vilket betyder att han vistades i byn under denna tid. När han flyttade, utan familj, till Stockholm 10 jan. 1945 var han registrerad som skeppare. Man skulle kunna tro att han var släkt med August Forslund (f.d. båtsmannen) som bodde granne samtidigt, men det finns inga tecken på detta.

Det var Tore Jonasson (med hustru Eva och sonen Per) som köpte av Bernhard 1944 för att 1954 sälja och flytta till Sjölins fastighet Edeby 2:22 nära "Skvallertorget". Köpare 1944 var Martin Persson som 1966 sålde till Hugo Johnsson, som i sin tur sålde till George och Britta Frostensson i början av 1990-talet. De var föräldrar till ledamoten i Svenska Akademien 1992 - 2019 Katarina Frostensson. Efter Georges bortgång vid millennieskiftet var Britta ägare fram till 2005 då Solveig och Arne Björk tog över Foto maj 2009

*) Erik Wickström var född 1840. Fadern var dragon i Toftinge och hette Wester. När Erik gifte sig 1870 hette han Erik Larsson Wickström och med hustrun Karolina Carlsdotter från Massum fick de dottern Selma 1870 samt sönerna Carl Erik 1877 och Edvard 1882. Sönerna var med då de flyttade till Edeby. Vid giftermålet var Erik sjöman men blev bonde i Massum och Toftinge, varifrån de flyttade hit. Karl Erik som flyttade till S Fjäll övertog Edeby 5:14 när modern Karolina dog 1916 och fadern Erik hade flyttat ner till Ortalaviken där han bodde till sin död 1929. Edvard gifte sig med Sofia i Sofielund men omkom i gruvolycka 1905 sedan deras son hade fötts ett par månader tidigare. Sonen fick också namnet Edward och bodde länge i Sofielund.

Nybyggaren Johan Magnus Hagström f.1822 i Rimbo gifte sig med väddöflickan Kajsa Greta Mattsdotter och de flyttade hit från Häverö 1865. De hade döttrarna Johanna Maria och Carolina Christina. Den förstnämnda var berömvärt läskunning som sexåring och blev lärarinna men avled i 30-årsåldern. Carolina Christina blev piga hos bonden Matts Edström i Norrbyle 1888. Hon blev hemmansägare på gården redan innan Matts dog 1894 och gifte sig med bonden Jan Erik Sennström som hade kommit från Senneby 1891. De fick dottern Linnea Maria -92 och sonen Sigfrid 1895. De blev kvar i Norrbyle medan föräldrarna bodde kvar i Edeby på G W Anderssons ägor på nr 1.

Leander Jansson f. 1886 var en av Wilhelm Janssons 10 barn och bror till bl.a Elis Vilhelmsson (trädgårdsmästaren) och Johannes Jansson, båda beskrivna på annan plats. Julia var en syster som flyttade till Stockholm 1904. Hon gifte sig med Erik Walfrid Karlsson. Senare under det nya seklet blev Leander ägare till hemmanen Edeby nr 6 3/128 och 5/256 mtl med beteckningarna Edeby 6:29 resp. 6:31. Julia övertog dessa tillsammans med maken genom köp i slutet av 1930-talet. Julia dog 1946 och Erik stod som ägare i början av 1980-talet tillsammans med dottern Margareta.

Nils Mattsson och William Wickström i södra byn köpte av Karlssons och man borrade brunnar för att senare avstycka till tomter. Nu är det Anna-Lisa Rigelius och Ulf Wickström som har fastigheterna där upp i norr.

Anm. Begreppet tä innebar i Roslagen en väg eller stig som är omgärdad av staket för att man skulle kunna fösa korna utan att de smet. Källa: Sven Burell.

1969 hade gården övergått till Nils Mattsson, dock ej släkt. Det var Berta, änka efter Denis Mattsson som ordnade att hennes son Nils kunde överta gården billigt. Nils omkom 1988 i samband med fiske och gården ärvdes av systrarna Ingrid och Britta.

Marken inom Edeby, dvs. Edeby 1:16 avstyckades från Johan Sandbergs hemman 1/4 mtl nr 1 litt Ac som bestod av fyra skiften och köptes av Wiktor Emanuel Andersson enl. köpebrev av den 24 april 1911 för 1600 kr. Det köpta skiftet kallades Byleslumpen och ligger mot gränsen till Norrbyle.

Mantalshistorik