Vägföreningar inom Edeby
Under länkarna nedan presenteras vägföreningarna:
Edebyvägens samfällighetsförening Edebyvägen
Edeby-Havsängsvägens vägsamfällighetsförening Havsängsvägen
Bysholmens samfällighetsförening Bysholmen
Södergärdets vägsamfällighet Södergärdet
Sandtäktsvägen Sandtäktsvägen
Norra Edebys vägsamfällighet
Diken inom byn
För hundra år sedan gav staten bidrag eller lån för att göra precis tvärtom, d.v.s. att dika ut våtmarkerna för att skaffa fram lönande åkermark.
Vid bildande av Edeby bys samfällighetsförening år 1989 fastställdes att denna skall förvalta samtliga samfälligheter undantagna vid laga skiftet 1854-11-27 akt 01-VÄD-155
Edeby s:2 - s:15, s:27, s:29, fs:16 och fs:17. Avloppsdiken s:14 inkluderas alltså i föreningens förvaltning.
De s.k. torrläggningsföretag som bildades under första hälften av 1900-talet ägdes av personer i byn som vid extrastämma 2012 inte längre var i livet.
Två av de torrläggningsföretag som berörde samfällighetsföreningen avvecklades samtidigt som föreningen tog fram ett regelverk för underhåll av dikena vid stämma 2013.
De torrläggningsföretag som överfördes till samfällighetsföreningen var
Edeby-Rönsrudan som börjar inom Väddö pastorat i Mälby och på kartan benämns Edeby S:14 (7), passerar Vårgården i kulvert och mynnar ut i Väddöviken efter att ha slingrat
sig igenom bykärnan. Detta företag bildades 1937 och blev avsynat 3 augusti 1940.
Edeby-Söderäng-Brännan som börjar vid D på kartan och vidare till Nothamnsvägen, följer denna och mynnar vid Rörängen i Väddöviken. Företaget bildades 1943 men slutfördes aldrig. Se brev nedan.
Båda företagen planerades att utgöra de första delarna av respektive dikessystem för att avvattna markerna öster om bykärnan. Det fanns förstås redan ett antal diken i bykärnan som tog emot vattnet från de färdigställda torrläggningsföretagen.
Edeby-Söderäng-Brännan torrläggningsföretag och Edeby-Blötmyran torrläggningsföretag behandlades samtidigt och upprättades vid syn enligt vattenlagen av Statens
Lantbruksingeniör Nils Risberg 1943.
1945 skrev ordföranden Karl Mattsson till Risberg att han kallat sakägarna till sammanträde om problem med arbetskraft. I ett PS i detta brev
meddelade han att Edeby-Blötmyrans torrläggningsföretag var utfört och att han önskade avsyning så snart som möjligt. Det senare företaget ägdes av Valdemar Olsson och
Edvin Andersson och var helt fristående från byalaget.
För dessa företag beviljades 28 sept 1945 statsbidrag med 4 280 kr. och dels ett lån med 5 100 kr. med krav på att arbetet skulle vara fullbordat 1 sept 1947. Kontrakt med Lantbruksstyrelsen undertecknaades 22 jan
1946. Enligt
Brev från lantbruksstyrelsen
med datum 5 juni 1953 adresserat till Edvin Andersson som hade tagit över mark som skulle torrläggas visade det sig att Edeby-Blötmyran var slutfört men icke Edeby-Röräng-Bränna
som inte kommer att utföras.
Dikesrensning har utförts genom samfällighetsföreningen sedan 2014 av 1) hela Edeby-Rönsrudan 2) Diket från Norrängen till Nothamnsvägen och vidare västerut. Däremot inte Edeby-Söderäng-Bränna som har rensats av markägarna själva inom Söderängen. Den del av det sistnämnda diket som går genom skogen vid jaktstugan mot Söderäng har nu 2023 blivit våtmark som eftersträvas politiskt sett.
Rörmossen (inte med på kartan) som gränsar till N Havsängen har under mitten av 1900-talet utgjort åkermark men sedan traktorerna börjat användas blev marken för lös för att brukas.
Edeby-Rörmossen torrläggningsföretag bildades 1934 med enda ägaren, Lennart Janssons sterbhus. Avsyningen verkställdes 19 oktober 1935 av Statens Lantbruksinenjör Risberg
varvid företaget befanns vara i sin helhet utfört och tillstyrktes till godkännande.
Rörmossen utgör 4,1 ha och avvattnas genom dike som mynnar i N Havsängen.
Under 1990-talet då Rörmossen tillhörde Edeby 16:1 försökte en entreprenör att undersöka möjligheten att använda åkern som jordtäkt med det var inte lönsamt.
I dagens politiska läge är det intressant att återföra Rörmossen till våtmark - men då bör väl torrläggningsföretaget först avvecklas?
Torrläggningsområdet 1937
Torrläggning av samma dikessystem 1885
1937 års torrläggningsföretag var en fortsättning gällande avdikningen av sankmarken i Korudan, Rönsrudan och Kastmyran som utfördes under 1880-talet, d.v.s. 25 år efter laga skifte.
Enligt protokoll 27 oktober 1885 infann sig en lantbruksingenjör hos Jerk-Anders för att upprätta plan och förslag till avdikningen i enlighet med lagen om dikning och vattenavledning
av den 20 juni 1879.
Genom en profilritning kunde visas att det fanns tillräckligt fall inom Erik Larssons ägor längst i norr (3/8 nr 3,4 och 6). Hans ägor utgjorde nuvarande Vårgården där diket ligger i kulvert.
Det handlade om ca 20 ha som kunde friläggas genom avdikning. Kostnaderna uppskattades till 2 600 kr.
Från norr till söder ägdes marken av Gustaf Wilhelm Andersson 1/2 nr 2, Erik Andersson 1/2 nr 4 och 6, styrman M Pettersson 1/144 nr 4 och 6, lotsen Erik Nyström 1/24 nr 5 och 1/144 nr 6,
Gustaf Petterssons stbh 1/8 nr 4,5, och 6, C Z Hallén 1/2 nr 4,5 och 6. Slutligen längst söderut mot kyrkans mark i Mälby, vid Korudan, låg E Sundins mark som han arrenderade av Trumpetarbostället 1/2 nr 8
som tillhörde Kronan.
Utom huvuddiket, som genomrinner sankmarken i hela sin längd, ansågs att åtskilliga mindre avloppsdiken bör upptagas med ett djup av 4 fot, 1 fot breda vid botten och 9 fot breda i dagen.
Synemännen bestämde att huvudavloppsdiket skall ske med gemensamt arbete och kostnad i enlighet med uppgjord plan.....att underhållet av avloppsdiket skall ske med gemensamt arbete och kostnad....
att de mindre dikena ska underhållas av varje enskild jordägare och om det handlar om rådiken skall rådikesgrannar dela på underhållet.
Arbetet skulle börja sommaren 1886 och vara klart senast 1 okt 1890.
Noteringar: Erik Larsson och hans hustru sålde till Anders August Eriksson 1887. Hallén flyttade till Kårsta 1885. Han ägde Edeby !/2 4,5 och 6, det som senare skulle bli Fredrikssons
och numera Hyllendals.