Vägar inom byn för 100 år sedan.
Ur protokollsboken 4 november 1919: Då åtskilliga av byamännen hade uraktlåtit att grusa och utsätta tydliga vägmärken på sina vägstycken
å byns enskilda vägar beslöt syningsmännen att sammankalla ett extra sammanträde för att utröna vilka åtgärder som skulle vidtagas för de personer
vilka uraktlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt stämmobeslut av den 17/4 1919.
Frågan upptogs av sammanträdet till behandling och beslöts enhälligt att låta uppmäta byns enskilda vägar i enlighet med byns handlingar så att varje
vägunderhållnadsskyldig skulle få veta var han hade sin väglott och dess längd där han sedan själv fick uppsätta tydligt vägmärke.
Att verkställa uppmätningen av byns enskilda vägar utsågs av sammanträdet två ojäviga personer: Agronom Vilhelm Mattsson, Hammarby och Karl Zetterström, Melby. Väddö.
Det var viktigt att sköta sina förpliktelser. Se bild till höger. Väghållarna skulle hålla en viss vägbredd och se till att vägaavsnittet grusades till 1 november varje år.
Under året 1920 behandlades i huvudsak vägfrågan. På styrelsemötet 24 november gick man igenom de anbud som entreprenörer lämnat för upprustande av de gemensamma vägarna.
Karl O Johansson och Joel Andersson hade lämnat ett anbud på 749 kr som styrelsen antog. Arbetet bestod mest av sprängning av berg och jordfasta stenar. Omhändertagande av
sprängsten skulle ombesörjas av respektive väghållare som hade fått sina väglängder preciserade och markerade.
Under 1921 beslutades att nyanlägga flera byvägar såsom Sandtäktsvägen, Södergärdesvägen och Slumpvägen. Även Skottviksvägen från Nothamnsvägen till Skottviksrydjan ingick.
Samordning skulle ske för att minska kostnaden för byamännen.
Åren 1919 - 1920 bestod styrelsen av 5 man som valdes på årsmötet för 1918. Även åren 1921 och 1922 fortsatte i stort sett samma styrelse men vid årsmötet 1923
återgick man till åldermannaskapet.
Vid ett extramöte 15 mars 1938 föreslogs att skicka en ansökan till Länsstyrelsen att förbjuda biltrafik i byn före 15 maj. Under 1940-talet ökade ju
antalet bilar i hög grad. Åldermannen för 1949, Carl Lundin, hade själv bil och han såg vid ett extramöte 24 oktober till att söka statsbidrag för den
s.k. Nothamnsvägen som gick genom byn till Nothamn. Detta ledde till att det blev aktuellt med vägföreningar på 1950-talet.
Nutida vägföreningar
Edebyvägens samfällighetsförening bildades genom anläggningsbeslut
den 7 april 1989 och stadgarna fastställdes 22 juni. I dessa framgår att föreningen förvaltar vägar inom Edeby by och väg ner till Nothamn.
Detta är inte helt riktigt varför det är på sin plats att gå tillbaka lite i tiden:
1950 antogs stadgar för Nothamnsvägens vägsamfällighet med uppgift att "handhava den gemensamma väghållningen för den enskilda väg
inom Edeby by, med dess tvenne anslutningar till allmän väg". Eftersom Edeby by även inkluderar Nothamn så ingick även den då grusade vägen
ner till fiskeläget. Den rödmarkerade vägsträckningen plus fortsättningen ner till Nothamn samt den lilla ofärgade "snutten" vid nuvarande
nothamnsvägskälet ingick alltså. På den undre kartan svarade vägsamfälligheten för sträckningen (1) - (2) - (3) - (4) samt vägen förbi Nockens mot (5).
Det förekom enligt protokoll från tiden 1950 - 1989 ett flertal olika namn på Nothamnsvägens vägsamfällighetsförening. T.o.m. Länstyrelsen medgav
statsbidrag år 1969 till föreningen men under namnet Edeby-Nothamnsvägens vägsamfällighetsförening.
Bygget av den nya Nothamnsvägen påbörjades hösten 1973 och vägen i sin nuvarande sträckning invigdes 1974. Sträckningen (5) - (2) var ett rent nybygge
medan (2) - (3) utgjorde en breddning av den befintliga vägen. Förvaltningen övertogs av den nybildade Norrbyle-Flisbergen-Nothamns vägförening
Under byggnationen av Nothamnsvägen använde sig den nybildade vägföreningen av vägen genom byn (1) - (2) men skulle stå för det ökade slitaget.
Dock kvarstod den sista delen från Kustvägen ner till Nothamn i Nothamnsvägens förvaltning.
Styrelsen för Nothamnsvägens samfällighetsförening hade en jobbig period under 1970-talet med ett stort antal möten med vägbyggare och representanter
för den nybildade vägföreningen. Man t.o.m. föreslog att den nya föreningen skulle ta hand om hela vägnätet men detta avråddes av Länsstyrelsen som ville
att vägen genom byn skulle vara en egen enhet. Däremot kunde man tänka sig att sträckningen (3) - (4) ner till Nothamn genom förrättning kunde övertas
av vägföreningen (N-F-N). Samtliga boende vid Nothamn var medlemmar i Nothamnsvägens samf.förening och de flesta tyckte det var naturligare att ingå
i den nya vägföreningen eftersom man inte längre behövde använda grusvägen genom byn. På de flesta styrelse- och årsmöten under resten av 70-talet och
långt in på 80-talet diskuterades en ny förrättning för att ändra på detta förhållande. Först skulle en upprustning ske av vägsträckan (3) - (4) vilket
skedde 1975 - 1976. Det dröjde ända till 1989 innan en ny förrättning skedde och Norrbyle-Flisbergen- Nothamns vägförening övertog förvaltningen av den
sista biten ner till postlådorna vid Nothamn.
Nothamnsvägens vägsamfällighet upphörde 1989 och ersattes av den nuvarande Edebyvägens samfällighetsförening.
Vid förrättningen
inkluderades även de två vägarna till Väddövikens två områden, s:9 och s:10, vilka ägs av Edeby by. Samtidigt togs övriga vägar inom byn
bort, tex den gulmarkerade vägen förbi Christers bilverkstad.
Rött och grönt gäller alltså. Edeby by är inte medlem i vägföreningen varför man betalar en slitageavgift motsvarande andelar för
sommarboende.
Den blå vägen är Havsängsvägen och förvaltas av
Edeby-Havsängens Vägsamfällighetsförening vars enskilda medlemmar också har en andel i Edebyvägens samfällighetsförening.
1954 bildades av bönderna i byn Norra Sjövägens vägsamfällighet som var vägen ner till ångbåtsbryggan på Norra bysplatsen (s:9)
22 mars 1963 kallades till ny
förrättning eftersom det sedan 1954 tillkommit många nya sommarstugor som använde vägen. Styrelsen för nämnda vägsamfällighet upplyste genom sitt ombud att trafik av för byn
helt främmande människor blivit allt vanligare. Efter livlig debatt avslutades den påbörjade förrättningen utan beslut.
Nästa sammanträde skedde 20 mars 1972. Ingen förrättning genomfördes.
Eftersom arbetet med ny Nothamnsväg var på gång avaktades med beslut om Norra Sjövägen. Inte förrän 1989 kom de båda vägarna från Grisslehamnsvägen ner till Väddöviken att
ingå i Edebyvägens samfällighetsförenings vägområde, men då Edeby by inte var medlem i denna förening blev beslutet att Edeby bys samfällighetsförening (bildad 1989) i stället betalar slitageavgift.
Orsaken till denna slitageavgift är att samfällighetsföreningen hyr ut båtplatser vid både norra och södra bysplatserna och dessutom tillåter allmänheten att vistas där för
bad och rekreation. Södra bysplatsen har därmed fått epitetet "bybadet" i Edeby.
Innan kustvägens tillkomst var det inte alltför lätt att ta sig till Havsskogen.
karta
Text och bildbearbetning: Rolf Schillén