Edebys historia - Inte bara jordbruk


Annan verksamhet

 Här behövs mer "kött på benen" för att beskriva personerna och vad de uträttade. Därför ombedes du som sitter inne med information att höra av dig. Komplettera bildgalleriet med egna kort. Leta i gamla fotoalbum!
Okända fotografier ----- Här kan du lägga ut dina okända kort och hoppas på att någon i byn kan hjälpa till med identifikation./ Red.---- kontakta mig.




På bilden ser vi "Sandbergs-Margit"(f. 1922) i 10-årsåldern med korna på vägen mellan Olle Östergrens och "Johannes på berget" som den bortre fastigheten kom att kallas från mitten av 1900-talet.
Johannes Jansson var sjöman och gift med Linnea. Han föddes 1896 och var en av 12 syskon. Den yngste av dem var Elis som senare blev trädgårdsmästare. Linnea var syster till Halvar Jansson, Tommy Halvarssons far.
Fram till 1929 bodde här Anders Johansson som efter att ha varit grovarbetare övergick till att tillverka korgar och kvastar, dvs hade sysselsättning som korgmakare och borstbindare. Han hade kommit från Håkanstorp. Se även under "avstyckade fastigheter" Johannesberg, Edeby 1:27. Nu är där fritidshus. nr 21 på kartan











Sven Burell har i samband med sin 1700-talskarta omtalat hagen där föreningstjuren var tjudrad. Här ses Erik Mattsson som höll med den till alla kossors förtjusning. Hero var namnet på tjuren.






















Hjalmar Olsson kallades "Kucklarn" på äldre dar. Han hade en smedja och cykelverkstad utmed landsvägen, Bergshyddan n:o 2, nr 12 på kartan , en avstyckning från Bergbomstomten som han köpte av Ludvig Sundin 1 feb 1938 för 300 kr. Själva smedjan var först en timmerlada/loge hos Sandbergs som Hjalmar märkte upp och flyttade. Han var gift med Viola, syster till Naemi Schelin som tillsammans med maken Helge var arrendatorer vid nuvarande Forsberg utmed Nothamnsvägen. Hjalmars och Violas dotter dog dock i 2-årsåldern. Hjalmar dog 1976 och Viola två år senare. Hjalmar hade även motorcykel.















Ivar Törning hade sin cykelverkstad i södra Edeby. Mera om Ivar längre ner på sidan.









Till höger ser vi Knut Sandberg som var skomakare hemma på gården. Knut var son till Johan Sandberg.












Handel och kommunikation






Tidigt 1940-tal var ändstationen för SLO-bussarna här vid Lundins affär. Chaufförer och konduktörer bodde hos Sandbergs (Se under Gårdarna för flera fotografier). Grisslehamnsborna tog i stället vägen över färjan till Hallstavik eller Norrtälje. Men närmare 50-talet tog sig busstrafiken fram på slingrig grusväg till och från Grisslehamn tills landsvägen blev klar 1953/54. Skolbarnen från t.ex. Fjäll åkte till skolan vid Klockargården med de reguljära bussar som fanns då.

Det vänstra fotot visar en av de allra första bussarna under 1920-talet. Det högra fotot visar C Lundins affär 1935 och att bussarna blivit modernare.






Carl Lundin kom från Köping i Västmanland där han och hustrun Elsa sålt sin fastighet 1932. Han var emellertid i 25-årsåldern då han tillträdde chefsbefattningen vid Nothamns gruva. 1917 köpte han lanthandeln av Emil Andersson som i stället köpte jordbruksfastigheten med det vita huset i södra delen av bykärnan - sedermera Nisse Mattssons. Lundin innehade lanthandeln ända till 1960. 1929 var Lundin med och bildade Väddö- och Häveröortens köpmannaförening. Mellan 1939 och 1946 var han ordförande i denna.
Handlare Lundin var en utbildad man som anlitades flitigt i allehanda frågor som rörde samhället på den tiden. Mycket kretsade kring honom. Han utlyste t.ex. auktioner.
Ett exempel på detta: kan läsas här
i samband med att Manfred Ohlsson (folkskollärare och första ordföranden för sjöfartsföreningen) i södra byn förvärvade fastigheten Edeby 6:6 av släktingar.
Han innehade också olika kommunala förtroendeuppdrag och var Edeby byalag behjälplig i vissa frågor. Hustrun Elsa kom från Fjäll och de fick sonen Bengt 1919 som även han kom att bo i Edeby och var med vid byalagsmöten. Bengt var civilekonom och jobbade som handelslärare, rektor och slutligen skoldirektör i Norrtälje.
På 1950-talet blev det populärt med snabbköp och Lundins lanthandel i Edeby kom att bli snabbköp nr.2 på landsbygden i Sverige. Då utbyggdes även affären och fick skyltfönster och ingång mot landsvägen.



Lundin tog över handeln under första världskriget. Det finns ransoneringskort efterlämnade: Se ransoneringskorten 1917-1919



På bilden t.v. ser vi Carl Lundin med nykläckt student Bengt 1939.

Fotot t.h.på Carl Lundin (1888 - 1965) är från början av 1930-talet.





Bilden t.v. visar en silverräv på sin lya i Väddö silverrävgård i Edeby 1937.
Uppfödning av silverrävar skedde under större delen av 30-40-talen på Vårgårdens mark nära ladan. Rester av burarna kan ses nu på 2020-talet där det är övervägande aspskog. Det var Lundin, tillsammans med Edvard Lennartsson, som startade verksamheten. Även Edvards bror Bror ägnade sig åt uppfödning av rävar tillsammans med William Wickström på en annan plats utmed Havsängsvägen.













Fotot t.v.är från 1959.
Den högra bilden är också från 1950-talet.
Lundins affär blev 1963 Nymans Snabbköp och drevs av Bernt Nyman.











Eriksdal, Edeby 1:10
Lundins bostad
Erik Jansson hade sålt sitt hemman (se Kullgården i avsnittet om gårdarna) 1/4 mtl nr 1 och 1/16 mtl nr 3 till Pettersson/Jansson, ägare till ångsågen i Älmsta, och ville som undantag ha äganderätt till lägenhet Eriksdal inom 1/4 mtl nr 1 litt. Ac med en areal på 5330 kvm. Kontraktet skrevs 6 juni 1901 och undertecknades av Erik och dennes dotter Augusta Eriksson.
Samtidigt undantogs jordlägenheten benämnd Norrängen om 9650 kvm i öster vid den samfällda vägen till Träsket. Nuvarande beteckning är Edeby 3:9. Erik Jansson avled 1903. Skepparen Karl Sandberg (f. 1870), bror till Johan Sandberg (Margit Mattssons morfar) som 1901 köpte nämnda hemman av ångsågsägarna hade samma år gift sig med Augusta Eriksson (f. 1875) och fick under boendet i Edeby barnen Ellen 1902, Halvar 1903 och Ivar 1906. De flyttade 1912 till en gård i Älmsta vid vägen mot Solhem. Eriksdal var familjen Lundins bostad från 1917.

Lundin var alltså mycket engagerad både i gruv- och handelsverksamhet, kanske så mycket att han arrenderade ut affären från juni 1922 till juni 1925. Under nämnda tid fanns nämligen här i Eriksdal handlaren Johannes André Eriksson, 30 år gammal då han flyttade till Botkyrka 1925. Handelsbiträden var under en tid runt 1920: Henry Andersson -96 i Klara fs. Han var här nov 1919 till nov 1920 då han flyttade till Norrtälje. Gruvförmannen Gustaf Törns son Georg var här sedan till december 1921 då familjen flyttade från Ortala till Munsö. Familjen Törn hade bott i lgh. Hagtorp under några år innan 1920 och därifrån till Ortala.

Solbacka, Edeby 1:22 Huset på bilden till höger byggdes 1925 av sjömannen Eliad (son till skepparen och partredaren Karl Erik Andersson) efter det att han gått iland. Han köpte tomten i januari 1925 om 2600 kvm för 700 kr. Carl Lundin köpte det av Wilhelm Andersson som hade övertagit efter släktingen Eliad då dennes hustru avlidit. Carl Lundins son Bengt sålde det till Olof Balk, avliden i december 2010.

Fler affärer

Runt sekelskiftet fanns enligt ett vykort en affär på Lindstedts gård i norr. 1904 skrev Lindstedt ett brevkort till sin systerdotter Kristina Sundin i Ö-vik där han anger att en morbror Olsson var på besök. Denne Olsson gifte sig med Kristina året därpå och de kom att bo på Edeby 6:7 vid 60e breddgraden. Se vidare under gårdarna i norr.
Kortet visar Handelsboden, Edeby, Wäddö och bör då tolkas som om det var den enda handelsboden i byn 1904. Det var den 13 november 1902 som Gustaf Adolf Albanus Joensson flyttade hit från Häverö med hustru och en dotter. Även en fosterdotter var med. Handlaren var född i Oskarshamn 1865 medan hustrun Mathilda var bördig från Sundsvall. Dottern Greta Linnea föddes 1898 och fosterdottern Ellen Margaretha var född i Stockholm 1900, föräldrar okända. Familjen flyttade till Huddinge fs Stockholm i maj 1906.
Om det fanns en affär här från maj 1906 till maj 1911 är oklart, men då flyttade Gustaf Einar Lamberth hit från Linköping 23 år gammal. Hustrun var 13 år äldre och hette Helga Maria Johansson. Dottern Ellen var född i Linköping 1910 och Allith 1912 i Väddö. De flyttade till Söderfjäll och fortsatte som handlande till september 1918 då familjen flyttade till hustruns födelseort Stängserat(?) i Elfsborgs län. Då hade dottern Karin Maria fötts 1915 och sonen Lars Gustaf 1917.












I söder fanns det två affärer tillgängliga för edebyborna. De låg på varsin sida om byns södra gräns. Den som låg inom Edeby vid Karlsviken var Arne Malms affär som brann på 1950-talet. Här på bilden (äg. Bo Malm) syns Karlsviken i bakgrunden. Nuvarande landsväg, som kom att ligga närmare huset, var ännu ej byggd.
Uppgifter finns att Arne, som tidigare hette Olsson, först hade butik vid Marielund. 1949 lades den ner och byggdes upp här i nya lokaler.
Familjen Malm flyttade efter branden till Uppsala och fortsatte med handel i större skala.















Marielund - tröskeln till Edeby

Går vi över gränsen till Mälby, till just Marielund, vet vi att Emil Andersson var handlare här innan han 1912 byggde upp affären som ovan beskrivits och där han bedrev handel till 1917.
Emil hyrde affären i Marielund åren 1907 till 1912.
Efter 1a världskriget var även Andreas Norman handlare här. Han var son till A P Norman i Edeby och var även boende i Edeby vissa år med sin hustru Hedvig och flera barn innan de flyttade till USA. Han hade köpt Ol-Micksgården 1919.

Marielund var också poststation och var postadress även för fastigheterna som låg inom Edeby. Dessutom fanns här mejeri.
Mejeriidkaren var Mattias Ekholm med maka Maria (foto t.v.). Mattias var äve skomakare. De hade barnen Mimmi f. 1897, David Vincent f. 1901 och Aina f. 1908. Maria var född Eriksson 1868 i Söderfjäll och syster till Anna Andersson i Löfhyddan (David Anderssons mor) och syster till Nygårds-Tilda (gift med Matthias Mattsson).
Familjen Ekholm flyttade till Uppsala i oktober 1912. Mimmi blev ägare till ett cementgjuteri i Uppsala men hade fritidshus i Edeby som hon köpt av dir. Axel Norman (se gårdarna). Denne hade under tiden han ägde jordbruksfastighet låtit avstycka och bebygga en lägenhet nere vid södra byplatsen innan han sålde till Edvin Andersson. Edvins dotter Anette fick genom Mimmi hyra en lägenhet under studietiden i Uppsala. Genom arv kom gjuteriet och fritidsfastigheten i Edeby att ägas av Mimmis brorsbarn Margareta och Staffan Ekholm som på senare tid avyttrat ägorna i Väddö, inklusive Marielund som såldes 1977.
Mimmi Ekholm

Enligt Birger Björnerstedt, som 2006 flyttade från Edeby efter 33 år, var hans farfar handlare i Marielund någon gång i mitten på tjugotalet. De bodde i huset som Arne och Lena Hansson bor i och Birgers farmor hade pensionat på övervåningen. Själva affären var i boden som Arne använt som verkstad. Det slutade med konkurs och de återvände till Uppsala.
1926 - 27 drevs butiken av en Sahlberg vars dotter Gurli var lekkamrat till Inga Wahlberg i Södergärdet.







Trädgårdsmästerier


Det fanns framför allt två stora trädgårdsmästerier i norra Edeby, Steneborg och Wilhelmssons. Ett tredje, men mindre, fanns längre söderut i byn (Sjölins). Steneborg var en jordbruksfastighet varför trädgården där beskrivs i kapitlet om gårdarna.

Först lite om trakten där Rosenlund ligger. Vägen som syns på fotot utgör gräns mellan Norrbyle i norr och Edeby och kallas numera Skolvägen därför att Norrbyle skola låg på norra sidan av vägen. Vägen ägs dock av tre fastigheter i Edeby.
Vilhelm Jansson f. 1856 i Häverö bodde här med sin hustru Margareta Kristina och barnen, först på skoltomten och från 1917 i huset på andra sidan om vägen inom Edeby.
Vid den tiden handlade Vilhelms familj i Lundins affär söderut längs landsvägen. Då var det kristid och ransoneringskort gällde.
Carl Lundin hade tagit över handelsboden 1917 (beskrivs ovan) och ransoneringskorten har funnits i tre dödsbons ägo tills nu då sonsonen Jan avlidit.
Förutom sockerkort finns sparade kaffekort och brödkort som berättigade till inköp av 65 gram mjukt bröd, 50 gram mjöl eller gryn eller 40 gram torrt bröd. Torrt bröd innefattade spis- och knäckebröd, skorpor kex och dyl.
Ransoneringskorten som sparats gällde veckovis mellan åren 1917 och 1919.





Rosenlund eller Wilhelmssons

Elis Wilhelmsson (1906 - 1966) var den yngste i en syskonskara om 12 personer som bodde precis intill trädgården på skoltomten. Båtsman Spång var morfar till Elis, som ibland kallades för "Spångens Elis". Fadern var Wilhelm Jansson och några av de 12 barnen tog namnet Wilhelmsson. Samma år som Elis föddes byggdes bostadshuset som kom att höra till trädgården. Exakt 100 år senare såldes trädgården.
Elis började arbeta som 11-åring vid Steneborgs trädgård (Oskar och Sofia Svensson) på sommaren 1917 och var kvar där till 1931 då han sökte plats som trädgårdsmästare i Skälby, Stockholm. Kort därpå startade han eget i Edeby tillsammans med Astrid, f. Meurling 1911. Astrid arbetade också vid Steneborg och senare i Stockholm där hon sålde torggrönsaker som fraktades per båt från Steneborgs brygga. Dessutom tjänstgjorde hon som hembiträde hos Sofia samt hos Ingrid, dotter till Oskar och Sofia. Växthusen byggdes 1933 - 1945.
Fotot är från 1966














Då Elis avled 1966 fortsatte Astrid verksamheten tillsammans med dottern Gullan och mågen Alvar Jansson. Wilhelmssons trädgård har blivit ett begrepp för många edebybor, fast- som fritidsboende. Astrid jobbade som vanligt t.o.m. midsommarafton 1989. På midsommardagens morgon var hon död. Även dottern Irene, som var lärare och kantor, hjälpte till på ledig tid. Gullan och Alvar fortsatte med verksamheten till 2004.



Fotot t.v. visar Astrid Wilhelmsson i sitt hem vid trädgården.
Astrid var dotter till skulptören Carl Meurling. Läs om familjen längre ner på denna sida under konstnärlig verksamhet. Där finns som länk en tidningsartikel om Meurling och hans verksamhet. Samma fotografi återfinns i nämnda artikel.








Pensionat


Modins pensionat - Marieberg

nr 25 på kartan
Mellan 1939 och 1955 fanns pensionat i byn. Det var Akatius "Acke" och Ragnhild (f. Nyström 1890) Modin som drev Modins pensionat. Fotot med de två är från sommaren 1947. Snickaren Karl August Modin (f.1844) köpte fastigheten Marieberg nr 1 vid sekelskiftet av hemmansägaren Gustaf Wilhelm Andersson.
Hustrun Eva Maria blev änka 1907 och sålde 1932 fastigheten till sonen Acke med hustru Ragnhild.
Inger Johansson, som ägde Marieberg sedan 1986 tillsammans med maken Gösta, arbetade på pensionatet som ung flicka i slutet av 1940-talet. Gästerna kom antingen med ångbåten eller med omnibus och var även utlokaliserade hos grannar.
Akatius Modin (Acke) hade tidigare varit till sjöss. Som 18-åring återfinns han som jungman på Emelie under hennes sista seglationsår 1900. Acke och Ragnhild fick tre barn, Karl Anders, Anna Maria och Karl Gunnar. Anders Modin f. 1908 blev också sjöman och hemmansägare i byn. Gården ägs nu på 2000-talet av sonen Yngve.






Fotot här är från december 1961 d.v.s. efter det att pensionatet upphört. Anders Modins son Yngve, 19 år, står tillsammans med sin farfar Acke som fyllde 80 år i maj 1962 samtidigt som Yngve tog studenten. Acke avled 1964.
Olle Östergren som står t.v. var son till Astrid som hushållade hos Karl Enman i fastigheten på andra sidan vägen. Astrids mor Engla (d. 1939), gift med Karl upplät sitt hus till pensionatet sommartid och bodde själva i stugan vid Nothamn. Olle övertog Enmans hus i byn och bodde där tills han avled 2015.






















Edeby 4:23 Eriksberg
















Det här vykortet från 1952 har anknytning till tre verksamheter: Pensionat, gravyrverksamhet och stenhuggeri (en grövre form av gravyr) Under en kortare tid fanns det ytterligare ett pensionat i Edeby. Det var Hilma Andersson som kom till Edeby 7 dec. 1896. Hon var en fläkt av en annorlunda värld mot vad en lantortsbefolkning på den tiden var. Hennes arbeten hade varit inom restaurangbranschen. Hon hade arbetat som kokerska på restaurang Alhambra och varit restauratris på Waxholmsbåtar. Hon köpte fastigheten strax söder om Johan Erikssons, nuvarande Rigelius´ fastigheter ( nr 7 på kartan ) och som nu är gult och ägs av Holgerssons. Hilma drev där pensionatrörelse under några år på 1910-talet. Hon var en piprökande dam och såg till att ransonen på motboken blev uttagen varje månad. Detta föranledde att det blev lite festligt. Men hon var en snäll och givmild person och blev därför accepterad och omtyckt bland edebyborna. När hon blev gammal och skröplig hade hon många som gav henne ett hjälpande handtag. Hon gick bort i början av 40-talet.
Själv bodde hon i det mindre (hitersta) huset då det större var pensionat. T.v. kan man se Rigelius´ lada och två mindre hus, varav det ena används som gravörsverkstad.

Erik Nyström var ägare till 1/72 mtl nr 4, 1/24 mtl nr 5 och 1/144 mtl nr 6 som han sålde till häg. Anders Olsson 18 apr 1894. I samband med försäljningen undantog han lägenheten Eriksberg om 4249 kvm. Hilma Andersson blev hushållerska hos Erik och 20 apr 1901 köpte hon Eriksberg av denne, som ånyo undantog en lägenhet till sig själv, nämligen Vreten nere vid vägen om 895 kvm.
Det var hit till Eriksberg Selma Jansson (1879-1961) flyttade från Edeby 2:4 (Lennart Janssons) som hon sålde till dr. Boström 1942, efter att några år tidigare ha köpt denna fastighet på auktion. Innan hon köpte bodde där Herr Lundkvist som var lärare. Även konstnären Allan Widén, som hade varit dräng hos Lennart och Selma vid deras arrende i Norrbyle, bodde i det mindre huset. Hans skjul med målarattiraljer finns fortfarande kvar på andra sidan vägen. Selmas son Torsten Lennartsson flyttade i januari 1943 hemifrån till Stockholm. Den andra hemmavarande sonen, Bror Lennartsson, övertog senare fastigheten. Han avled 1993.

Edeby 4:21 - Granliden Ett antal av de stenstolpar som finns i byn kommer säkert från byns stenhuggare Karl Oskar Johansson f. 1876. Han kom inflyttande 3 februari 1918 från Vätö. Det är möjligt att han varit aktiv som stenhuggare på Vätö, men här i byn minns man honom mera som snickare och "allt i allo". Karl Oskar och Cecilia (f. Svensson 1889) köpte fastigheten 1926. Deras dotter Elsie övertog därefter boendet tillsammans med maken Knut Lundberg. Elsie föddes efter det att familjen flyttat hit från lgh Hagtorp utmed landsvägen längre norrut i byn. Äldre syskon till Elsie var Sigvard f. -12 (stenarb.), Irma f. -14 och Sven född 1922. På fotot ser vi huset mitt i bilden, strax bakom Hilmas hus. Knut och Elsies dotter Ulla Lundberg är nu på 2000-talet fritidsboende här tillsammans med Hans Ahlstrand.



Fiskhandlare Jonasson - Edeby 4:15 - Sigfridslund
Fortsätter vi en bit till på den här vägen kommer vi till Theodor Jonassons hus. Man kan se uthusen t.h. på bilden ovan. Här bodde Karl Alfred och Anna Kristina Johansson till slutet av 20-talet. Karl Alfred avled 1926. Theodor f.1882 och hustrun Tekla f.1889 kom inflyttande hit på sommaren 1929 från södra Väddö. Theodor hade tidigare varit bonde men kom på att han tjänade mera på att köpa in färsk fisk och sälja. Barnen följde med då han åkte omkring, först med häst och så småningom med bil. Äldsta sonen Torsten var född 1908 och tog körkort samtidigt med fadern. Sedan följde Tora och Tore, Eva, Iris, Gösta, Gunborg och Maj-Britt. Just ankomna till Edeby föddes Lars i huset och trots att Tekla var mycket sjuk fick hon slutligen sonen Nils på Norrtälje sjukhus 1932. Gunborg, Iris och Gösta gick i Norrbyle skola. Gick är rätta ordet här ty det är 2,5 km mellan södra Edeby och Norrbyle. Lärare var Berta Hulander som är omskriven i kapitlet om norra Edeby.
När Tekla dog 1936 blev det Iris som kom att ta hand om syskonen. Fotot t.h. är från pingsten 1936. Theodor forstatte med fisket och hämtade fisk med gengasbilen från Nothamn där sönerna fiskade. Bilen var svag och orkade inte upp för backen vid Nothamn, varför man först måste lasta fisken på kärra som alla hjälptes åt att dra uppför backen för att sedan lasta över till bilen.
Theodor bodde sedan kvar till sin död 1964. Tidvis bodde han tillsammans med de gifta barnens familjer som behövde tillfälliga bostäder. Det gällde Iris och Toivo Nordgren innan de flyttade vidare. Toivo övertog Theodors fiskförsäljning. Orsaken till att de flyttade hem från Stockholm var att Theodor drabbades av gengasförgiftning.
Nisse och Lasse hade köpt huset av fadern i början på 1950-talet. Nisse och Eva bodde i nedervåningen och Theodor på övervåningen då Theodor avled. Nisse löste ut brodern och tillsammans med Eva fick de här två söner och en dotter, innan de byggde ett nytt hus vid Södergärdet där de bodde kvar till 1989.


Sandtäkten - Edeby 22:1
Strax bortom kröken på vyn ovan och i slutet av denna lilla byväg hittar vi Olof Ungmans och dennes son August Olssons bostad. Nu bor här Thorbjörn Gustafsson med familj. Både Olof och August var skomakare. Sandtäkten har varit familjen Gustafssons sommarställe sedan 1955. Familjens yngsta, Moa, som föddes i oktober 2009 är nu 7:e generationen i stugan.

Olof Jansson, f. 1826 blev båtsman 1844 och erhöll då båtsmansnamnet Ungman. Han efterträddes av Jan Erik Vennlund 1853. Läs mera om båtsmännen i kapitlet "sjöfart". Olof behöll sitt båtsmansnamn och flyttade till södra Edeby, närmare bestämt till den stuga som senare kom att kallas "kullstugan" och som låg på sjösidan av landsvägen alldeles intill dagens busshållplats Edeby Södra. På våren kan man fortfarande se den fina syrénbersån blomma.

Efter laga skiftet på 1850-talet bebyggdes lägenheten Sandtägten. Platsen var en av byns samfällda sandtag som låg vid Stenvreten. År 1908 upprättades en karta över lägenheten med arealen 22 ar 37 qvm. Två år innan hade Olof Ungmans hustru Anna Maja avlidit. Olof själv avled i mars 1911. Makarna fick fem barn åren 1854 - 1866. De tre äldsta, Jan Olof, Anders Gustaf och Carl Eric emigrerade till Amerika och levde sina liv där. Jan Olof dog i Minnesota 1928. De två yngsta, Anna Britta (1862 - 1947) och August (1866 - 1955) blev kvar på Sandtägten. Anna Britta var ogift och fick två barn, Nils (1890 - 1973) och Agnes (1899 - 1984). Nils levde med familj och verkade i Hallstavik till sin död.







Agnes hamnade i Stockholm och blev sedermera trädgårdsmästarhustru i Friberg utanför Enköping. De fick fyra barn, varav Maj-Britt som föddes 1923 var äldst. Agnes jobbade i tonåren i början av seklet som malmrensare och satt på malmvagnarna mellan gruvan och kajen i Väddöviken och knackade sten. När Nils precis hade lärt sig gå sommaren 1891 brann stugan ner och familjen fick tillfälligt bo i en skeppskajuta som ställdes upp där dagens uteplats är. 1892 stod det nuvarande huset färdigt. Det var en gammal nedlagd affär från Häverö som monterades ner och flyttades till Edeby och byggdes upp igen. Huset bestod av farstu, kök och kammare och oinredd vind. Det centrala i huset är, som i alla gamla stugor, en spismur med skorstensstock. I köket finns en vedspis och i kammaren en öppen spis. I uthuset hade August och systern Anna Britta en ko, en gris och några höns. Medan August (Acke) var en av byns skomakare, liksom fadern, var systern sömmerska och hade "syateljé". Hon gick även runt i gårdarna och hjälpte till med allt från matlagning till liksvepning. Skomakeriet var inhyst i stugans kammare som då var uppdelat i två rum. Acke var också kunnig i engelska och tyska sedan han varit på sjön i unga år. Han läste och "tydde" främst amerikabrev åt andra bybor.
1918 fick skomakaren August Olsson, Olofs och Anna Majas son, friköpa lägenheten Sandtäkten. Beslutet finns med i ett protokoll 12 dec. 1918 från ett möte med Edeby byamän. Då fanns ingen annan bebyggelse utmed byvägen till Sandtäkten.

Efter "Ackes" död fick systerbarnen Agnes och Nils ärva fastigheten. Maj-Britt, Agnes dotter, fick bruka den som familjens sommarställe, vilket det fortfarande är. I början av 60-talet övertog Maj-Britt ägandet och köpte då till mark, den nedre triangeln på kartan ovan. Fram till slutet av 70-talet fick man hämta vatten med stäva i den av byn samfällda, grävda brunnen. Numera finns borrad brunn. Maj-Britts man Bengt har under åren renoverat, byggt om och till med toalett och duschrum samt inrett vinden med hall och tre sovrum. I dag ägs fastigheten av Thorbjörn, son till Maj-Britt. Längre ner på den här sidan kan du se Maj-Britt vid byns dansbana vid tiden för andra världskriget.





Enman, slaktare och ålfiskare
I kapitlet om gårdarna finns en beskrivning av Enmans familj. Under resuméerna av gamla protokoll återfinns Karl Enman på flera ställen. Även om det var som fiskare man kommer ihåg honom mest var han också slaktare. När grisarna skulle slaktas till jul var det Karl Enman som skötte om slakten. Det var kanske mest på 20- och 30-talen men jag är tacksam om jag får lite mer kött på benen här. Sven Andersson, Wilhelms son (Holvander) har i alla fall berättat att när han var ung på den tiden slaktade man alltid två grisar. En hade de själva och den andra såldes till slaktare Brodin.
Fotot av Enman på klippan vid Nothamn har Manfred Olsson tagit 1947.










Koloni Granhill, Edeby 5:27, 5:30
Nu på 2000-talet är Granhill en gård som drivs av Stockholms kommun för barn, ungdom och vuxna med autism och utvecklingsstörning. Före 1999 var här traditionell kollo-verksamhet. Gården har flera byggnader om totalt 800 kvm. med en tomt på 1,6 ha och kan även hyras ut till annan verksamhet.
Vykortet föreställer den gamla byggnaden. Mer om Granhill i samband med gårdarna/Steneborg.














Utbildning

Skola


För att ett samhälle skall kunna utvecklas fordras kanske det viktigaste av allt, nämligen utbildning. Denna tar sin början i hemmet och formas därefter kollektivt i småskolan/folkskolan i enlighet med de politiska styrdokument som råder för den aktuella tidsperioden. Skolan var belägen i gränslandet Norrbyle/Edeby och eleverna kom från de omgivande byarna. Inom Edeby förekom småskoleverksamhet i Bergboms fastighet i början av 1900-talet men blev alltmer etablerad i Norrbyle skola. När busstrafiken kom igång på 1950-talet, i och med den nya landsvägen, upphörde verksamheten vid Norrbyle skola och skolorna vid Klockargården söder om kyrkan samt vid Norrsund tog över. För fortsatta studier gällde realskolan i Norrtälje stad eller i Hallstavik.
Skolkortet är hämtat ur boken "Om Fjäll", utgiven av Fjälls byalag 2007 / Svante Lövgren och visar barnen vid Norrbyle skola på 1920-talet, troligen läsåret 1921/22. Klicka på bilden för förstoring

Bokens fotografi är enastående skarpt. Det vore roligt att kunna identifiera eleverna. kontakta mig.
Fotografierna t.h. visar överst Bertha Hulander som undervisade åk. 3 - 6 och därunder Lisa Larsson som hade åk. 1 - 2. De finns även med på skolkortet. Till en början bodde Lisa i skolan men gifte sig med Hjalmar Lindfors och de kom att bo på gränsen mot Fjäll. Bertha beskrivs i samband med Solbacken i kapitlet om övriga fastigheter.
Längst t.h. Astrid Wilhelmsson. Närmast henne ser vi Berthas fosterdotter Saga som alltså bodde på skolan. När jag fått in tillräckligt många identifieringar gör jag en identifikationsbild.
För att underlätta arbetet har jag lagt ut elevlistor från 1917 till 1922:   Klasslistor. Kontakta mig om du vill ha flera klasslistor åren 1917 - 1930.
Arbetsordning småskolan
Arbetsordning folkskolan





Konstnärlig verksamhet

Vi ser på kortet familjen Meurling. Pappa Carl står med sonen Gunnar på toppen medan mamma Betty sitter tillsammans med dottern Hanna (Lisbeth) och har sonen Bo i knät. Döttrarna Astrid (tv.) och Margit sitter bredvid.
Carl som kom till Edeby 1908 var bildhuggare el. skulptör och lämnade många alster efter sig, bl.a. förgyllda klockor och spegelramar samt möbler som man kan se i bygderna. Dessutom har han smyckat flera kyrkor med krucifix och kandelabrar. Se artikel nedan som länk. Sonen Bo blev snickare och hans uppförda byggnader med snidade partier finns på många platser i Roslagen.
Fotot är taget troligen sommaren 1921 vid bostaden i norra Edeby.


Carl byggde huset 1908 - 1909. Sonen Gunnar byggde senare om huset.
Betty var dotter till Anders Lindstedt och Karolina som lät avstycka Meurlings fastighet. Du kan läsa om Lindstedts under "Gårdarnas historia".
Astrid fick bo hos faster Jenny Meurling i Stockholm och började skolan där men måste återvända till Edeby då Jenny avled 1920, 49 år gammal. Jenny var folkskollärare och hade koloni på somrarna i Sofielund, som var namnet på Lindstedts gård. Det var alltså Astrid som beskrevs här ovan i samband med Rosenlund, trädgården. Jenny fick 1917 Kungl. Sällskapet Pro Patria´s belöningsmedalj i guld för 20 års plikttrogen tjänst, för trohet och flit, att i svart band med gula kanter offentligen bäras på bröstet.

Åke Thord gjorde ett reportage om Carl Meurling i NT 6 maj 1983. Här finns hela artikeln: Bildhuggaren del 1 Bildhuggaren del 2


Fritid



Här ser vi Maj-Britt vid Sjöängens dansbana i Edeby någon gång 1938 - 1940, dvs vid början av krigsåren. Maj-Britt var då 17 - 19 årsåldern och hon var dotter till Agnes som vi skrev om i samband med Sandtäkten ovan. Hon gifte sig med Bengt Gustafsson och är mor till Thorbjörn som nu äger Sandtäkten, Edeby 22:1.
Sjöängen ligger strax söder om Södra bysplatsen. Det var Edvin Andersson, John Mattsson och Tore Jonasson som byggde dansbanan.
Redan 1919, dvs efter 1:a världskriget ansökte byns dåvarande ungdomar om att få sätta upp en dansbana på byns mark men som hade fått byggas på disp. Birger Lundins mark. Denne hade emellertid sålt till Lars Erik Eklund varför man ville flytta dansbanan. Placeringen blev på södra bysplatsen vid det s.k. Blackberget.














Allan Widén var konstnär som bodde sporadiskt i Edeby. Efter att dansbanan avvecklats flyttade han "korvkiosken" till Sandtäktsvägen och använde den som förråd och tillfällig bostad.
1940 målade han denna tavla som visade Södra bysplatsen från den plats där dansbanan låg.































Bilden t.h. visar Karl Erikssons bil. Brodern Johan sitter i bak. Denne var äldre än Karl och bodde i föräldrahemmet där Karl hade familj medan Johan förblev ungkarl.













Nu rör vi oss verkligen i utkanten av både byn och övrig verksamhet. Under 1920-talet gick det en våg av religiositet genom byarna i Väddö. Det var pingströrelsen som startade möteslokaler men i Edeby fanns ingen sådan utan det var vid Marielund - bilden - där man samlades från framför allt södra Edeby och Mälby. Den undre bilden visar Ivar Törnings hem där en grupp träffats. Fotot är taget från landsvägen. Alldeles bakom huset hade sedan Ivar sin cykelverkstad. T.h. ser vi Ivar (färgbilden) och hans far Fredrik. Ivars mor Ida Margaretha var syster till de sjöfarande bröderna Olsson som bodde i denna trakt på ömse sidor om gränsen mellan Edeby och Mälby.








Flera edebybor blev religiösa då men Konrad Andersson, som bodde strax intill, var konstant troende och hade söndagsskola.