Edeby bys samfällighetsförenings                                             Bilaga nr

arbetsgrupp för bryggrestaurering.                                                                                                

Bilaga till Ansökan om projektstöd för utveckling av landsbygden.

 

Historisk beskrivning.

 

Del 1 Nothamn

 

I Nothamn ser man gamla grunder efter en föregående bebyggelse. Nothamn var en gång den största fiskeplatsen på Väddökusten. Den som på 1940-talet kunde berätta om det gamla Nothamn var ålfiskaren Karl Enman (f 1867)

Den förste ålfiskaren i Edeby var Olof Persson på 1820-talet. Tidigare hade man endast bedrivit strömmingsfiske med not och skötar. Bönderna i Edeby började binda ålryssjor och på 1870-talet fanns det 9 – 10 fiskare i Nothamn. Man saltade ålen och skickade den till Norrtälje och Stockholm. Tyskarna började komma på 1890-talet med segelsumpar och göra inköp.

 

 

Figur 1

Karta över den gamla bebyggelsen upprättad av Gunnar Bergman  tillsammans med Enman.     (Rospiggen 1945)   

Figur 2  Enmans bod – riven på 1940-talet.

 

Till en början hade man ingen uppdelning av fiskevattnen. Efter storskiftet 1856 fick man så mycket att göra med jordbruket att en del drog sig undan fisket. Det blev ingen laggill ordning förrän man fördelade vattnen på byns 7 mantal. Det blev alltså 7 fiskevatten med fyra fiskeställen på varje. För att det skulle bli någorlunda rättvist lottade man och stannade 14 dagar på varje vatten varefter man roterade medsols. Enman blev den sista som varit med om att lotta. År 1903 slopades delningen helt och fiskevattnet blev samfällt. Byns 7 mantal finns dock fortfarande kvar nu på 2000-talet.

 

Efter Enman har ålfisket bedrivits av Tore Jonasson, Edeby, vilken även under ett antal år under senare hälften av 1900-talet drivit in pengar för fiskekort och båtplatser vid Nothamn.

Mellan 1987 och 1991 bedrevs ålfisket av två grisslehamnsfiskare, Arthur Käbi och Rune Ekholm.

Fr.o.m 1994 utarrenderar Edeby by ålfisket till Morgan Andersson, Hallstavik, tillika

framstående ishockeyspelare i               Norrtälje.           

                                                                                                            

Figur 3 Morgan Andersson                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                 

Figur 3 Morgan Andersson

Bodarna

 

                                                                

                                                                                                            

 

Figur 4

 

Fig. 4 visar t.v. två av Enmans bodar år 1977. Den översta boden lär vara flyttad till Nothamn från Fjällboholmar. Den undre boden ses t.h. 20 år senare, dvs 1997. Fig. 5 och 6 nedan visar samma bod 1999 då den belades med nytt vasstak.

Sentida ägare till bodarna har varit Matts Andersson, bosatt i Nothamn.

Bodarna skänkte Matts till Edeby by 1998 tillsammans med ett penninggåva som bidrag till det nya vasstaket.

Figur 5

Figur 6  Sommaren 1999 lades taket om av Sture Götesson och Olof Andersson.

 

 

 

 

Turism och fältstudier

Figur 7

Många besökare, turister, kommer till Nothamn för att kunna se havet på ett unikt sätt. Det finns inte många ställen i skärgården man kommer så nära havet som i Nothamn, utan att komma i konflikt med privata tomter. Horisonten dyker upp helt plötsligt när man kommer fram till backen som leder ner till det gamla fiskeläget.

Uppsala universitet har varje sommar exkursioner vid Nothamn och Skottviken varvid man är intresserad av både biologiska och geologiska upplevelser för sina studier. Vi vill naturligtvis se till att studierummet är tilltalande på platsen.

 

Fältspat och kalksten.

Strax innan man kommer ner till Nothamn finns hålet efter ett fältspatsbrott som är 30 m djupt. Vid Nothamnsvikens södra del finns ett kalkstensbrott där man på 1870-talet bröt kalk för masugnarna på Skebo bruk. Det lönade sig inte särskilt bra – det blev billigare att ta kalk från Gotland. Många har emellertid velat arrendera och under krigstiden bjöd man 25 – 30000 kr för fyndigheterna, men då hade edebybönderna fått för sig att bryta själva och gick miste om affären.

Figur 8  Södra kalkstensbrottet

Väddös badklippor har arkiverat två miljarder års historia. De bergarter som på andra ställen i Sverige är dolda under jordlager finns här vid Nothamn/Havsängen lätt tillgängligt, renspolade som klipporna ligger.

Figur 9  Ur exkursionsguide Uppsala Universitet Geovetenskap.

 

Edeby byalag och samfällighetsförening vill förvalta dessa naturrikedomar och göra det lätt tillgängligt för alla att avnjuta skönheten och närheten till havet.

Många som sätter sig ner vid bordet vid bryggan har anknytning till Nothamn på ett eller annat sätt. De kan berätta om sina barndoms dagar här. Man pratar om ”Norre” och hans konstnärsstuga. Fiskerikonsulenten Arne Anderssons döttrar har nyligen tagit över bostaden i Nothamn. Arne var under många år ordförande i Stockholms läns fiskevårdsförbund, även sekreterare och förbundets sakkunnige. Han anlitades ofta för olika utredningar och var bl.a  en välkänd medarbetare i TV-programmet Korsnäsgården. Han avled sommaren 2003.

 

Figur 10

Fiskerikonsulent Arne Anderssson tv.  Slutet 1900-tal

 

Figur 11

Midsommarfirande. En  tradition som bör fortleva i en vacker omgivning.

Renoveringsbehov.

Fisket, speciellt torskfisket, bidrar inte längre till några större inkomster för byn. Kajerna håller på att rasa ihop. Däremot finns fortfarande ett starkt intresse för fritidsfisket och möjligheten att kunna ha en båtplats i en skyddad hamn.

 

Figur 12 Renoveringsbehovet synes tydligt

Figur 13

 

 

 

 

 

Figur 14  Mars 2005.

 

Nothamns framtid. 

 

Vi som förvaltar denna plats vid väddökusten är angelägna om att bevara de värden som finns i form av rekreation och naturupplevelser och mycket annat.

Även i tider av globala förändringar – vi förväntar oss inga tsunamis här – om man betänker att väddökusten är i total avsaknad av nödhamnar mellan Arholma och Grisslehamn, är det av största vikt att kunna erbjuda en hamn för de fritidsbåtar som måste söka skydd vid oväntat väderomslag.

Det är därför viktigt att förstärka den yttre betongbryggan som utgör en ypperlig vågbrytare vid hög sjö.

 

 

Figur 15       Nothamnsviken från söder.

 

 

 

Del 2 Edeby Ångbåtsbrygga

 

 

När ångdriften gjorde sitt intåg inom sjöfarten öppnade sig möjligheten att utöva en fartygstrafik enligt turlista. Detta kom att ha en stor betydelse för våra kustlandskap och man kan med fog säga att detta blev kustlandsbygdens första frukt av den framväxande industrialismen.

 

Den nya typen av trafik gav nu helt nya möjligheter för import och export av varor till och från skärgården samt att en snabb och bekväm persontrafik kom till stånd.

 

Exakt när Edeby ångbåtsbrygga uppfördes är för oss okänt men vi vet att den första reguljära ångbåtstrafiken genom Väddö kanal startade redan år 1855 med hjulångaren Roslagen som trafikerade sträckan Stockholm – Östhammar. Om denna anlöpte Edeby är dock oklart. Vad vi däremot vet är att Edeby brygga finns upptagen i Waxholmsbolagets turlista från år 1915.

 

Edeby ångbåtsbrygga, som är uppförd på en av Edeby bys samfällt ägda mark, kom att utgöra byns livsnerv under många år. Ångfartygsförbindelsen gav möjlighet till att i byn driva lanthandel med färska varor som inte enbart producerades på orten och att varor producerade i byn kunde fraktas till stadens kunder utan behov av egen båt. Att persontrafiken kom att utgöra en stor och viktig del har naturligtvis haft betydelse för många människor och det lade grunden till den utkomst av sommargästnäringar som alltjämt är viktig för bygden.

 

Figur 16                                                                                                    1930-tal

 

 

 

 

 

 

Figur 17 Edeby brygga 15/7 1945

Att bryggan kom att bli byns naturliga samlingsplats för ortens permanent och sommarboende är naturligtvis självklart och den kom så att förbli en lång tid efter att ångbåtstrafiken upphörde år 1952 då den nya länsvägen nr 283 stod klar. Efter att ångbåtstrafiken upphört kom bryggan under många år att utgöra hemmahamn för bogserbåtar och därefter charterbåt till dess att bryggan blivit allt för dålig att användas för detta ändamål.

 

Nisse Jonasson , numera bosatt i Elmsta, har varit bosatt i Edeby och på senare tid utövat fritidsfiske vid Nothamn.

Tidigare har han ägt, förutom flera småbåtar, trålaren ”Fortuna” och bogserbåten ”Sandra” på 1950-talet tillsammans med brodern Tore. ”Sandra” gick genom Väddö kanal från Ramviken söder om Bagghusbron till Holmens bruk med timmersläp.

På 1960-talet köpte han ”Kvicken” av Holmens Bruk (50 hk, 2-cyl. BM tändkulemotor) och fortsatte med timmersläp till bruket.

Figur 18  ”Kvicken” dras upp av militären efter att ha tryckts ner av isen.

 

Dessa två bogserbåtar hade Edeby som hemmahamn.

1964 köpte Jonasson ”Ran” som använts som hamnbogserare i Halmstad och som var något större än tidigare fartyg. Ran gick mestadels i ”yttre” trafik dvs. med timmersläp till Holmens Bruk men nu från Trosa (Skutudden) men även från Finland.

Brodern Lasse köpte Ran i början av 1980-talet för att gå med sand i Mälar-trafik. Lasse avled vid en hamnolycka i Stockholm med Ran.

”Hjernet” användes som nöjesbåt.

 

Figur 19  ”Hjernet” bröllop 1982

 

 

Att det finns ett starkt kulturhistoriskt intresse i bygden och för denna brygga vittnar bl.a. Roslagens sjöfartsminnesförenings årsbok 2006 om, där just denna brygga finns omnämnd i ett sammanhang av snart utraderade kulturarv. Byborna har även motionerat om en renovering av denna brygga.

 

Målet är att höja byns attraktionskraft genom att återigen kunna ta emot fartygstrafik och möjliggöra angöring av större fritidsbåtar samt bibehålla byns karaktär av stark sjöfartsanknytning.

 

 

Dokumentationen är sammanställd av arbetsgruppen för bryggrenovering genom

Rolf Schillén(schillen@zeta.telenordia.se)  och Maths Rigelius  (maths.rigelius@maritima.se)

Materialet är hämtat ur tidskriften Rospiggen, Matts Anderssons i Nothamn samlingar samt egna fotografier      och intervjuer.