Jag har framför mig en mycket vacker karta över Edeby. Den väcker ungdomsminnen och lockar min nyfikenhet. Jag vill veta mera om Edebys äldre historia.
Kartan är här nedan delad i två delar.
Del 1 Norra Edeby
Det anges att kartan är författad åren 1770 och 1780.
I en finstilt notis i det övre vänstra hörnet får man veta att den har kommit till för storskiftesdelningen i Edeby.Som många andra 1700-talskartor är den välgjord och detaljrik. Det är lätt att jämföra
den med en modern flygfotograferad karta eller med själva terrängen. Byn ligger där den ska och vägsträckningen är i stort sett densamma
som i dag. Bilarna som kör för fort genom Edeby kör på en 1700-talsväg.
Edeby var, och är, en stor by. Den var delad i två rotar: Norra Edeby och Södra Edeby. Kartan låter oss ana var gränsen har gått.(Se del 2) När vi i dag talar om Norra Edeby, syftar vi på bebyggelsen kring Steneborg, Granhill och bortåt Wilhelmssons trädgård och den gamla folkskolan. Men kartan visar att så inte var fallet år 1780. Norr om Söderängsdiket fanns ingen som helst bebyggelse i Edeby på den tiden. På samma sätt är det i byns södra del. Nils Mattsons gård, med den vita mangårdsbyggnaden uppe på åsen, var den sydligaste i byn. Söder om den var det helt tomt ända mot gränsen till Prästgårdens ägor. Inte ett enda torp fanns längs vägen.
I husförhörslängderna från 1780-tal fyller Norra Edeby 10 sidor och Södra Edeby likaledes 10 sidor. Det betyder ca 200 invånare.
Alla dessa människor bodde hopträngda i det som vi i dag betraktar som egentliga byn,
Var gick då gränsen?
Om manfår tro kartan från 1780, så gick gränsen i dalgången mellan Klockars och Vårgården. Sen följde den diket utåt mot Edebyfjärden. Lundins affär låg på norra delen och smeden Olssons torp låg
på södra delen.
Kartan tycks utvisa 15 hemman och en del backstugor och torp. Det är inte så förvånande, om man vet att det år 1947 fanns ca 7 hemman i Edeby. De flesta hade en areal på ca 10 hektar. Men man uttryckte det som 20 tunnland. Byn var full av självägande småbönder.
Skogen är inte utritad på den här kartan. Edeby bys bönder ägde all skog ut till Ålands hav mellan Mälby skog och Norrbyle skog.På 1700-talet var skogarna oskiftade d.v.s. byns gemensamma egendom. Den ansågs nog som ganska värdelös. Ängarna däremot blev skiftade vid storskiftet och många marker, som på den här kartan markeras som äng blev sedan uppodlade. Tydligast syns det vid Söderäng. Där fanns bara några små odlade vretar.
Jag finner att den här kartan är en bra utgångspunkt om man vill söka Edebys historia. Den vetter både bakåt och framåt i tiden.
Stenhamra 2007-10-23
Sven Burell
Kommentarer:
På kartan kan man räkna till 17 gårdar, varav 12 i södra delen och 5 i den norra.
På norra kartan ser vi alltså överst den ursprungliga Norrgården (senare Enock Erikssons) och tre från detta hemman avstyckade gårdar: Rakt under Sandbergs (nuv. Margit Mattsson), längst till höger
Karl Mattssons (nuv.Hansson) och längst ner "Klockars" (nuv. Jonasson). Den femte gårdens mark (Olssons) mellan Sandbergs och K Mattson avstyckades troligen från en
gård i södra delen, Wästergården.
Del 2 Södra Edeby
Här hittar vi byns gamla kärna med inte mindre än fyra gårdar: Östergården, Mellangården, Wästergården och Trumpetarbostället.
Den äldsta delen tycks vara triangeln mellan landsvägen, gamla Nothamnsvägen och avgränsad i norr av den gamla byvägen som går längs f.d. Sundins södra gräns.
Östergården utgjorde nuvarande Mattssons/Gunnarssons gård och Christer Nordbergs fastighet.Troligen räknades även Gustaf Johanssons gård (Fredriksson/Hyllendahl) till
Östergården. Den senare gården var uppdelad i två brukningsenheter, som låg tätt inpå varandra. Den ena delen är helt utplånad. Den låg ungefär i den
beteshage där Erik Mattson brukade ha föreningstjuren betande.
Mellangården låg tätt intill Östergården inne i triangeln men även nuvarande Vårgården räknades dit.
Wästergården låg i triangelns övre vänstra hörn och vette ut mot landsvägen med två boningshus. En av ägarna brukade Olssons gård i norra delen.
Södergården bestod av två hemman: Nils Mattssons, det sydligaste på kartan, och brodern Einar Mattssons,det senare avstyckat och numera sommarbostad.
Den s.k. Bergbomstomten (Sundins) hittar vi alltså norr om den nämnda triangeln. Gården fick namn efter ägaren, Anders Andersson Bergbom. Här bedrevs
inget jordbruk på 1900-talet, däremot fanns här fattigstuga och småskola. Gården var tidvis genom ägandeförhållanden kopplad till Trumpetarbostället i
triangelns södra spets. Ägare var Kronan och trumpetaren på 1700-talet hette Lars Magnus Lallerstedt med okänd militär grad. Det har varit flera ägare till
bostaden under 1900-talet, bl.a. Edvin Andersson.