Tomtområden - Nothamn


Nothamn






















Den vänstra bilden är från nutid, dvs 2010-tal medan den högra har några år på nacken. Troligen är den från 1950-talet, fotograf okänd. Bilden kan förstoras genom att klicka på den.

Man kan nog påstå att det ser lite mera uppordnat numera. Per-Erik Norrbelius, även kallad Norre, uppförde byggnaden med glasveranda som bostad och atelje och använde den ända in på 1970-talet. Norre var som mest verksam på 60-talet. Kiosken låg på högra sidan då man kommer ner för backen till Nothamn. Norre skrev sommaren 1963 ett koncept till ett testamente hur hans byggnader skulle överlåtas efter hans död. Nu blev det inte så som han tänkt. Dog gjorde han men byggnaderna kom att förfalla. Beslut togs på årsmötet 1977 att resterna av byggnaden skulle rivas och tomten saneras.



































Men det är som fiskeläge som Nothamn haft sin största betydelse. Detta är en klassisk bild av Nothamns fiskeläge med fiskare Enmans bod som revs 1944 och var då ca 100 år gammal.
I årsboken Rospiggen årgångarna 1945 och 1951 har Gunnar Bergman skrivit om ålfiskaren Enman i Nothamn. Enligt Enman var det på 1820-talet som den första ålryssjan lades ut vid Bytesudden. Förut hade man endast bedrivit strömmingsfiske med not och skötar. När man kom från havet såg det ut som en hel by med ca 10 små grå stugor med var sin fiskebod som låg på linje i höjd med den sista kvarvarande boden, dvs. Enmans.
Karl Enmans morfar Herman Sundqvist var från Töre i Norrbotten och kom som sjöman till Edeby, där han blev gift och bosatt. Han blev fiskare i Nothamn och hade en stuga på södra sidan av vägen ner till vattnet. Tillhörande källare står kvar som ruin. Herman lärde Karl fiske och dennes egen stuga kom att ligga högst upp på krönet och den enda byggnad som fanns kvar på 1950-talet.
Nothamn var en gång den största fiskeplatsen på Väddökusten. Dock inte den första i Edeby eftersom det på 1700-talet var svårt att ta sig till Nothamn pga. blötmarker. Därför var det i stället Havsängen som var båthamn för Edeby. Därifrån flyttades så småningom tre stugor till Nothamn.
Det finns en stig mellan Nothamn och Havsängen där det växte mycket tistron förr. Därav namnet Tistronviken. Numera utgör stigen en del av Roslagsleden. Tyvärr måste man göra en omväg då man kommer till Edebyhamn såvida man inte utnyttjar allemansrätten.

Läs artikeln från 1945 om Enman



















Den vänstra bilden är från 1990-tal (1996) och den högra från 2010-talet då boden behövde en uppfräschning. Det var bodinnehavarna som tog sig tid därtill.
Bilderna nedan visar hur ett vresigt Ålands hav kan bryta sönder betongpiren om inte det finns tillräckligt hög vågbrytare.


























Berggrunden vid Nothamn är intressant och har under årens lopp blivit föremål för exkursioner anordnade av Stockholms och Uppsala universitet. exkursionsguide
I Norrtelje Tidning 8 juni 2012 finns en artikel om Nothamns berg. Ett urklipp som kan förstoras finns här till höger.
Klicka på bilden så öppnas den i nytt fönster. Förstora den på samma sätt. Resultatet kom 17 oktober och redovisades i Norrtelje tidning 19 okt. Det blev en gruva i Mariestads kommun som tog hem priset 2012. Eftersom det är SGU som valt ut de tävlande miljöerna vet vi inte om Nothamn får en ny chans. Geologiskt arv är ett nyinstiftat arrangemang. SGU vill slå ett slag för geologin och tänker sig en fortsättning.

Tomtområdet.
De första tomterna avstyckades 1953 från dåvarande Edeby 4:6 strax norr om hamnen i Nothamn. Dessa är vita på kartan.
Tio år senare var det dags för de nuvarande tomterna som då styckades från Edeby 19:1. Det finns inget enhetligt namn på området varför den gruppering som ligger närmast Nothamn betraktas som tillhörande Nothamn medan de övriga skulle kunna betecknas som Skottvikens tomtområde. Det fordras en lantmäteriförrättning för att skapa ordning i området.
Den rödfärgade udden utgör Måsgrundets samfällighetsförening.

























Optisk telegraf vid Nothamn?
Den 30 maj 2015 invigdes den optiska telegrafen i Grisslehamn. Det är en kopia i skala 3:4 som flyttats från Gärdet i Stockholm efter donation från Tekniska Museet. Den ursprungliga var riktad mot Signilskär på Åland. Författaren Erik Eriksson har i sina böcker skrivit om den optiska telegrafens betydelse 1809 då ryssarna var på väg över isen. Den optiska telegrafförbindelsen med Stockholm var dock riktad söderut via ett antal stationer. Erik förklarar detta med att det fanns två telegrafer i Grisslehamn. Då sträckan till Kasberget i Senneby var alltför lång lär det ha funnits en optisk telegraf även i Edeby. Den skulle i så fall ha stått på ett berg vid Nothamn som kallades "Seväl-berget".