Från och med 1918 har byamännen protokollfört sina sammanträden i särskilda protokollsböcker. Den första boken omfattar åren 1918 till 1948 ( bilden t.v.) och den andra boken 1949 till 2006 då traditionen bröts.
Från och med 1918 har byamännen protokollfört sina sammanträden i särskilda protokollsböcker. Den första boken omfattar åren 1918 till 1948 ( bilden t.v.) och
den andra boken 1949 till 2006 då traditionen bröts.
Protokollsböckerna förvaras tillsammans med övriga handlingar i Stadsarkivet, Norrtälje.
Samtliga protokoll finns i digital form och kommer ev. att presenteras här på hemsidan för Edeby by.
Nedan följer en resumé som en vägledning:
Byamän på 1920-talet: (med referens till senare bybor)
Karl A Mattsson, Karl-Mass (kom till Edeby från Edebo vid sekelskiftet. Farfar till Doris Hansson)
Karl J Mattsson, tog över efter Karl-Mass på runt 1925. Far till Doris.
Emil Andersson (först handlare vid sekelskiftet o. sedan bonde. Morfar till Anna-Lisa Rigelius)
August Olsson (Ingift i gården. Kom från södra byn före sekelskiftet. Farfar till Leif Olsson)
Vilhelm Andersson (son till Viktor Andersson som kom till Edeby 1900. Farfar till Anette Schillén)
Petter Andersson (son på gården sedan tiden för laga skiftet. Far till Joel Andersson som var svärfar till Tore Jonasson, i sin tur farfar till Benny Jonasson).
Gustaf Johansson (tog över den rel. stora gården efter fadern på 1910-talet. Morfar till Siv och Maud Fredriksson)
Johan Sandberg (köpte gården 1901. Morfar till Margit Mattsson)
Enock Eriksson (ingift i gården. Kom från Salnö. Farfar till Rune Eriksson)
Johan Eriksson (son till Enock, farbror till Rune)
Per Johan Gustafsson ägde den gård som nu kallas Vårgården.
Frans och Edvard Olsson. Bröder från södra Edeby. Även August Olsson var bror så det var tre bröder som deltog i byalagsarbetet efter det att de varit ute
till sjöss.
A P Söderman ägde det som senare blev Forsbergs
August Ungman som var båtsman köpte en avstyckning från Södermans hemman. Sonen hette Bernhard.
Sigfrid Sennström tog över efter far och farfar på 20-talet. De bodde i Norrbyle men hade mark i Edeby.
Mattias Mattsson var först sjöman men ägde en mindre fastighet på 20-talet.
Denis Andersson bodde vid Ångbåtsbryggan. Far till Gunvor Bengtsson.
Denis Eriksson (son till Jerk-Anders. Morfar till Gunvor Gunnarsson.
Erik Andersson, Jerk-Anders f.d. redare för segelfartyg.
Det första protokollet i boken gällde mötet 12 dec. 1918:
Närvarande var: Per Johan Gustafsson, Erik Andersson, A.A. Olsson, August Olsson, skomakaren, landsfiskal Lindblad, Johan Sandberg, fru Lindstedt,
Emil Andersson, Gustaf Johansson, Wilhelm Andersson och protokollföraren L E Eklund.
§1. Ett av August Olsson företett köpebrev med begäran om köp å ett av byns gemensamma grustag, benämnt Sandtägten beviljades och undertecknades
av samtliga närvarande. Köpesumman (100 kr) erlades såväl som resterande arrende 45 kr.
§2. Nils Karlsen lämnade kostnadsförslag å reparationsarbete av ledstång och brofäste å ömse sidor av strömmen vid Erik Anderssons vägskifte. Förslaget
avslogs och en kommitté utsågs som befullbemäktigades att ordna med arbetets utförande utan stämmobeslut.
§3.Ett av Eklund framlagt förslag att ålderman eller byfogde skulle väljas för 5 år i följd bordlades till ett senare sammanträde.
§1 i protokoll 14/2 1919: " Den bordlagda frågan från föregående sammanträde om åldermannaskapet under 5 år i följd
slopades efter en stunds diskussion och antogs i stället ett förslag uppsatt av Karl Mattsson. Han föreslog att en styrelse borde tillsättas
bestående av 5 man med 3 suppleanter. Denna styrelse skulle väljas för två år."
§2. Till femmannarådet valdes Karl A Mattsson, Emil Andersson, August Olsson, Vilhelm Andersson och Lars Erik Eklund. Styrelsesuppleanter
blev Petter Andersson, Gustaf Johansson och Enock Eriksson. Till ordförande valdes enhälligt Karl Mattsson. Övriga funktionärer
skulle väljas inom styrelsen. Till revisorer valdes Erik Andersson, Johan Sandberg och Per Johan Gustafsson.
§6. Grusning av byns gemensamma vägar bestämdes att utföras till den 1 november varje år och synas av femmannarådet.
§8. Enligt redovisning var byns kassabehållning kr. 337:84. Av dessa skulle 200 kr fördelas mellan byamännen. Resterande
137:84 skulle kvarstå för byns gemensamma behov.
Bilden t.v. visar Emil Andersson (1860 - 1938) och bilden t.h. visar Karl Alfred Mattsson (1869 - 1936).
Övriga byamän som deltog vid vissa ord. sammanträden under denna period var:
Matts Mattsson (Mass-Mass), Frits Pettersson, Gustaf Wilhelm Andersson (farbror till Vilhelm A.) Valfrid Andersson( bror till Vilhelm A.),
Anders Viktor Andersson (far till Vilhelm A), Andreas Norman, Oskar Svensson, Carolina Lindstedt,
Edvard Öhman, Karl Vikström, Nils Karlsén, Lennart Jansson, Werner Eriksson (Vadsta-Werner), Wilhelm Wickström, Konrad Andersson, F.J. Edström,
Sigrid Lindenstein, Georg och Signe Forslund. L E Eklund som var med i styrelsen men flyttade i början av 20-talet efter konkurs.
Till möte 17 april 1919 inlämnades en skrivelse från byns ungdomar en anhållan att på byns mark få sätta upp deras
gemensamma dansbana, som med disponent Birger Lundins tillåtelse blivit uppförd på hans dåvarande egendom, men som nu äges
av Eklund. Efter många om och men beviljades skrivelsen med ringa majoritet. Ett 30-tal personer hade skrivit på.
Efter votering om dansbanan skulle placeras på norra eller södra bysplatsen blev beslutet det senare och i närheten av det
s.k. Blackberget.
23 juni besiktades byns brandspruta som fungerade till samtliga byns funktionärers fulla belåtenhet. Den 26 juni
skedde en inventering av byns gemensamma handlingar. En förteckningslista blev upprättad och förvaras tillsammans med
övriga handlingar uti bykistan.
Vid den här tiden skulle byamännen själva grusa och utsätta tydliga vägmärken på sina vägstycken å byns enskilda vägar. Då åtskilliga hade uraktlåtit att fullfölja sina skyldigheter beslöt syningsmännen att sammankalla ett extra möte för att utröna vilka åtgärder man skulle vidtaga. Man beslöt att låta uppmäta byns enskilda vägar i enlighet med byns handlingar. Att verkställa uppmätningen utsågs två ojäviga personer, agronom Vilhelm Mattsson, Hammarby och Karl Zetterström, Melby och dessa skulle biträdas av fyra personer inom byn.
Vid ordinarie sammanträde 1920 beslutades att nödig reparation utav Edeby bys ångbåtsbrygga skulle företagas och en kommitté blev tillsatt
att komma med förslag hur reparationen borde utföras.
Vid flera extramöten under 1920 var vägfrågan i huvudsak det ämne som togs upp till behandling. A.P. Söderman yrkade 3 juni att de vägar inom byn, som
icke voro brutna skulle brytas och ställas i farbart skick. Styrelsens enhälliga beslut av den 16 oktober 1920 vid synens avslutning blev att godemännen
Gustav Pettersson och Karl Zetterström skulle delgiva vägunderhållsskyldiga deras iståndsättningsskyldigheter varvid arbetet tillfullo skulle vara färdigt
till den 16 november. Allt det arbete, vilket åligger byn gemensamt att utföra skall vara utfört till den 1 nov. 1921.
Vid extramöte 26 okt 1920 kallades
byamännen att taga del av det syningsinstrument som blivit upprättat av godemännen. Mötet pendlade mellan att en proposition ifrågasatte styrelsens rätt
att låta godemän upprätta syneinstrument och som protest att mötet omedelbart skulle upplösas, till att instrumentet till slut antogs av stämman. Även klander
riktades mot styrelsens tillvägagående vid kallelsen och syneförrättningen.
Vid extra sammanträde 5 november tog man del av kostnadsförslaget då det gällde sprängning av berg och jordfasta stenar. Till sammanträdet inlämnade Gustav
Johansson en protest: "Protest av G. Johansson att jag ikleder mig icke några betalningsskyldigheter vad by och styrelse gör som strider mot svensk lag."
Vid styrelsesammanträde 24 nov. hade man fått in anbud från fem olika entreprenörer. Beloppen varierade mellan 794:50 kr till 749 kr. Det sista antogs och hade lämnats
av Karl O Johansson och Joel Andersson. En kungörelse skulle utfärdas till respektive väghållare att bortföra å sina väglotter den sprängda stenen så fort
sprängningen utförts.Ordföranden fick i uppdrag att övervaka arbetets utförande dock med rätt att få påkalla hela styrelsen vid behov.
Vid ordinarie årssammanträde 10 febr. 1921 var 12 röstberättigade närvarande. Vid omröstning om man skulle återinföra
åldermannaskapet eller fortsätta med femmannastyrelsen. Förslaget styrelse fick 8 röster, förslaget ålderman fick 6 röster!!!!!
Enda skillnaden blev att Eklund ersattes av Johan Sandberg.
Styrelsen 1921 - 1923: Ordf. Karl A Mattsson, vice ordf. A.Aug Ohlsson, Sekr. Emil Andersson, Kassör A Aug Ohlsson, korresponderanden K A Mattsson.
Den sistnämnda befattningen innebar att all post gick till denne. I övrigt kan nämnas att Margareta Olsson, Norra Edeby, fick inköpa den gårdstomt som hon bebor.
Byns kartor och handlingar skulle överflyttas till Karl Mattsson, men på efterföljande extra sammanträde 14 maj beslutades att dessa i stället skulle
förvaras hos A.Aug Ohlsson.
Från årsmötet 1922 kan nämnas en förfrågan från Lantmannaföreningen Norrtelje att få hyra plats för upplag på Södra Bysplatsen för en tid
av fem år 6 mån. och som beviljades till ett arrende av 100 kr. På den tiden hade man ploglag och landsfiskalen i Väddö skulle veta vilka personer som
var snöplogfogdar och som skulle utsätta vägmärken.
Femmannarådet 26 okt 1922 bestämde att en skuld som 15/32 mantal nr 2 häftar till för sten o bergssprängning, jämte syn av vägarna, skulle indrivas.
och man skulle sätta sig i kontakt med landsfiskalen och bevaka den följande exekutiva auktion som förestod.
I och med 1922 års utgång upphörde den valda styrelsens mandatperiod. Vid årsmötet 10 jan. 1923 frångicks femmannastyrelsen och i stället övergick man åter
till åldermannaskap. Till ålderman för år 1923 valdes Johan Sandberg med skyldighet att föra protokoll över de ärenden som kommer att behandlas jämte kassabok
över byns inkomster och utgifter. Alla byns handlingar förvaras tillsammans med bykistan hos Sandberg.
På mötet diskuteras bl.a. kostnaden för förrättningen för "Skottviksvägen", dvs den väg som idag (2008) leder till Skottviksryan och av Flisbergens
tomtägarförening blivit avstängd utan att kontakt tagits med ägarna.
Även 1923 begicks troligen ett fel då nämnda väg hade fått en felaktig dragning bredvid den som beslutades vid laga skifte. Sandberg fick den nya vägen utstakad
och rörlagd på sin skog (Sandbergsskogen) varför Sandberg framförde en begäran att byamännen skulle överklaga kostnaden för förrättningen.
Bilden t.v. Johan A Sandberg
För år 1924 valdes P.J. Gustafsson till ålderman.Beslöts att fiskevattenpengarna,100 kr, skulle utdelas till byamännen.
På mötet 13/12 1924 lämnades ett förslag av J A Sandberg att förbjuda jakträtten på byns marker för att kunna få en ordnad jaktvård.
Byamännen beslutade att var och en av markägarna skulle hädanefter vaka över sina marker att inte något olovligt skytte
och därmed sammanhängande ofog ej skulle få förekomma.
Till ålderman valdes Gustaf Johansson (bild t.v.) för år 1925. Denne omvaldes för 1926, liksom för 1927.
På årsmötet 1927 bestämdes att fiskaren Karl Enman skulle sägas upp på sitt fiskevattenarrende i Ålandshaf och den 3 maj 1928 skedde uppsägningen
genom ålderman och Sandberg. Närvarande vittnen var John Pettersson och Hjalmar Olsson.Till ålderman valdes Erik Andersson som frånsade sig uppdraget pga. ålder.
Efter G Johansson valdes år 1929 Petter Andersson till ålderman.
Vid extra sammanträde 9 november 1929 var handlaren Carl Lundin med som sekreterare. Som ärende förelåg en från disponent Axel Hesselblad, Stockholm, inkommen förfrågan huruvida byamännen voro benägna att utarrendera, eller på en viss tid, försälja sina gemensamt ägda kalkberg belägna å A.P. Anderssons mark vid Ålands hav, samt å August Olssons mark Byte. Johan Sandberg föreslog försäljning av desamma på en tid av 25 årsamt för ett bestämt pris i ett för allt. Karl Mattsson föreslog att utarrendera desamma mot visst arrende per ton och på samma grunder som ett förutvarande kontrakt mellan Edeby by och disp. Hesselblad. Sammanträdet beslöt enligt Sandbergs förslag. Som försäljningspris föreslog G Johansson 25000 kr för en tid av 25 år, att förslagsvis betalas med 10000 kr kontant vid kontraktets undertecknande samt 15000 kr efter ytterligare 6 månader. Detta förslag antogs enhälligt.
Byamän på 1930-talet
Nu har vi kommit in på 30-talet och de allra flesta från 20-talet är fortfarande aktiva.
Valdemar Olsson kom med 1934 - son till August Olsson.
Edvard och Josef Lennartsson - söner till Lennart Jansson som ägde gården vid nuvarande bilverkstaden.
David Andersson - Kull-David från södra byn, skutskeppare.
Bernhard Ungman - från norra byn, son till båtsman August Ungman.
Anders och Elin Thorén - Anders var sjöman, Elin dotter till Denis Andersson.
Edvard Vickström -son till Erik Wickström och dotterson till Carolina Lindstedt som blivit änka efter A P Lindstedt i norra Edeby.
Denis Eriksson - son till Jerk-Anders, morfar till Gunvor Gunnarsson.
Petrus Andersson - son till Petter vid Klockars.
Wilhelm Wickström - sjökapten, farfar till Ulf Wickström. Foto t.h.
Konrad Andersson - son till djuphavsseglaren kapten Anders Andersson vid Karlsviken.
Edvard Öhman - också sjöfarare och son till lotsen Erik Öhman.
Verner Eriksson - Norrbyle med mark i Edeby ("Vadsta-Verner")
Viktor Mattsson - Norrbyle med mark i Edeby.
Georg o Signe Forslund - Georg son till båtsman Rith och Signe dotter till Per Johan och Selma i Vårgården.
Karl Sundgren - arrendator hos A P Södermans, ägare under en kort tid.
Ernst Mattsson - son till Matts Mattsson (Mass-Mass).
Karl Gustavsson - Vårgården.
Till ålderman för 1931 valdes kapten M.W. Wickström.
Extra sammanträde 30 okt. 1931 med anledning av utdelning av behållningen för försålda lägenheten "Margretahem".
Kallelse hade skett på vanligt sätt
genom budkavle.
Utdelningen skedde enligt öretal. En fordran fanns för utlägg vid vägdelningsförrättningen tidigare år för hemmanet no 7 o 8 som nu äges av dir. Axel Norman.
Dir. Norman skulle vidtalas.
Vid årsmötet 1932 återvaldes Wickström som ålderman. Fiskevattenarrendet utdelades. Vid ett extra möte i september beslutades att inte arrendera ut byns
jaktmark som föreslagits av Sigfrid Sennström.
Årsmöte 1933. Ny ålderman Konrad Andersson. Årsmöte 1934. Ny ålderman Sigfrid Sennström. Bilden t.h.
Årsmöte 1935: Ålderman Edvard Vickström
Under denna tid gällde ärendena mest vägar och fiskevatten. Man hade utdelning i stort sett varje år, främst från fisket. Nytt kontrakt
hade upprättats med Enman.
Bysammanträde 14 mars 1935. Första frågan till behandling var ångbåtsbryggans iståndsättande varvid föredrogs ett brev från Waxholms Nya Ångfartygs AB
vari bolaget förklarade sig villiga att till reparation bidra med 100 kr. Se bild. Byamännen voro eniga om att bryggan behövde rustas.Virke skulle huggas på byns
samfällda hopmarker.Frågan om brandförsäkring av byns handlingar beslöts att försöka få en försäkring på 4000 kr.Nästa fråga till behandling var av byamän väckt förslag om
utarrendering av byn tillhöriga bysplatser. Varken norra eller södra fick arrenderas ut enligt beslut.
På extra möte 18 mars lämnade Ernst Mattsson ett anbud på reparation av ångbåtsbryggan för en saumma av 150 kr jämte fria materiel. Beskrivning på arbetet lämnades.
På extra möte 17 september var ärendet en förfrågan av fröken B Hulander om köp av hopmark vid N Edeby. Byamännen var villiga att sälja området. Men det framkom att flera spekulanter
fanns. Den 1 oktober med 21 närvarande diskuterades de olika buden.Det slutgiltiga budet blev 395 kr.
På årsmötet 1936 omvaldes Edvard Wickström till ålderman. Man diskuterade vägsyn. Vidare beslutades att tillskriva Aftonbladets jurist
med förfrågan angående vägarna och vägsynemännens rätt att pådöma och ifall detta ej utfördes att leja på de treskandes bekostnad.
Extramöte oktober för att utse en person att närvara vid vattenmätningssammanträde angående torrläggning av "Träsket". Valdemar Olsson valdes.
Årsmöte 1937. Karl Sundgren valdes till ny ålderman för 1937. 450 kr. skulle utdelas. Extramöte i augusti gällde förfrågan från dir. Norman om att få köpa en del av byns södra samfällda mark men det blev sammanträdets enhälliga beslut att inget får säljas från platsen utan den skall vara ograverad.
Till ålderman för år 1938 valdes Vilhelm Andersson. Vid extra sammanträde den 15 mars föreslogs att skicka en ansökan
till länsstyrelsen att förbjuda all biltrafik på alla vägar inom byn
under tiden till 15 maj.
Till ålderman för år 1939 valdes Johan Eriksson.
Sammanträde 14 juli: Byn vill uttala sig såsom ett önskemål att fiskarna Einar Forsberg och Tore Jonasson skall avlägsna sig från det
utarrenderade området vid Nothamn före 1 aug.
4 oktober: Landsfiskal Lundin utsågs som uppsägningsman. Det var Enman som arrenderade fiskevattnet (ålfisket).
På bilden intill ser vi fiskebåten gå till sjöss 1937. I bakgrunden kalkberget vid södra Nothamn.
Byamän på 1940-talet, utöver de redan aktiva:
Karl Erikson - bror till Johan. Enockas´ Karl var den siste som brukade gården. Far till Rune Eriksson.
Edvin Andersson - son till Vilhelm Andersson, far till Anette Schillén
Erik Mattsson - gift med Nanny, dotter till Denis Eriksson som var son till Jerk-Anders Erik Andersson.
Nils Mattsson - bror till Erik och även byggmästarna Einar och John som växte upp i byn. Nils var fosterfar till Anna-Lisa Rigelius.
På bymöten deltog även följande ägare oregelbundet: Hilma Mattsson, Folke Svensson, Josef Svanström, Einar Andersson, E.W. Karlsson Tore Jonasson och Dr Bodström.
Till ålderman för år 1940 valdes Denis Andersson
Till ålderman för år 1941 valdes Valdemar Olsson. Ett möte 9 juli angående försäljning av vassen i Väddöviken.
Till ålderman för år 1942 valdes Karl Mattsson. Fiskevattenpengarna utdelades.
Till ålderman för år 1943 valdes Petrus Andersson. Fiskevattnet i Ålands hav diskuterades. Enman betalar 100 kr för ålfisket och övriga fiskare 100 kr per båtlag för så
många som har plats. Förslag inkom och beslöts att byn skulle söka erhålla hyra för Tore Jonassons stuga, samt för de ev. nya stugor som skulle uppsättas
i Nothamn och skulle en hyra om 10 kr per år utgå för varje bostad. En kommitte utsågs för att för byns räkning uppgöra med de fiskare som vill slå sig ner vid Nothamn.
8 mars: Karl Mattsson yrkade på att Enman uppsäges. Denis Eriksson föreslog att om Enman går med på att de andra fiskarna får taga väg över Enmans
hamnar så skulle han ej uppsägas.
Till ålderman för år 1944 utsågs Denis Eriksson. Årsmötet hölls 20 dec. 1943. Fortsatt diskussion om kontrakt för fisket Nothamn. På ett möte
11 feb. 1944 behandlades frågan om R Walléns begäran om att få köpa skog på rot utmed Nothamnsvägen. Priset fick ej undestiga 3,50 kr per kubikmeter.
Vidare genomfördes en omröstning gällande ålfisket. Enman fick efter omröstning fortsätta med ålfisket för 150 kr pr år och de övriga fiskarna fick betala
75 kr per båt.
Vid extra sammanträde 1 maj 1944 antogs förslaget att bygga en vågbrytare vid Nothamn. Byn skulle betala 1/10 av kostnaden och staten skulle bidra med
resten. Kostnaden uppskattades till 10 000 kr.
Till ålderman för år 1945 valdes Gustav Johansson. Vid årsmötet beslutades att dela bykassan på 1500 kr. eftersom Edvin Andersson sålt egendomen.
Vid ångbåtsbryggan fanns ett fältspatsupplag för vilket firma Andrén betalade 100 kr per år. Avgiften för 1944 var ej erlagd och Carl Lundin fick i uppdrag
att se till att avgiften erlades så länge fältspaten låg kvar. Frågan om ej fullgjorda fiskekontrakt togs upp. De fiskare som varit inkallade till
beredskapstjänst skulle få avdrag för den tid de varit inkallade.
För kungörande av nästa års sammanträden beslöts att bibehålla samma förfarande inom byn (budkavle) men delägare utom byn skulle kallas med rekommenderat brev.
Till ålderman för år 1946 valdes Edvard Lennartsson på ordinarie årssammanträde 17 januari 1946. Enl. §7 ålägger Edeby byamän Norrbyle byamän att visa
papper på att Norrbyle är ägare till bymarken vid Skottviken. Verner Eriksson och Gustav Johansson utsågs att meddela Norrbyle byamän om beslutet.
Tore Anderssons begäran biföll att han får ha sin stuga kvar vid Nothamn mot en avgift av 15 kr. Dock får ej Andersson hyra ut stugan åt någon annan.
Extra sammanträde 14 mars 1946. Diskuterades om tvättstuga med modern tvättmaskin skulle anskaffas. Ingeborg Lundborg från Norrtälje informerade om hur
landsbygdens kvinnor därmed skulle erhålla en stor avbelastning av sin arbetsbörda och dels besparande av kläder genom rationell tvätt gentemot de gamla
metoderna. Livlig diskussion om platsen mm. Ett förslag framkom också om att samtidigt inrättta bastu i samma byggnad.Ett kostnadsförslag redovisades (5770 kr).
En kommitté tillsattes bestående av Karl Mattson, Elisabeth Mattsson, Ida Olson, Nanny Mattsson samt byggmästare Wahlberg (sammankallande).
Extra sammanträde 11 sept. 1946. Jonasson hade köpt skog på bysmark vilken värderades till 6,25 kr/kbm. Valdemar Olsson utsågs att uppmäta veden.
Ett förslag om uthyrning av mark vid Nothamn till en stadsbo avslogs enhälligt. Jonasssons begäran om nedsättning av sitt fiskeriarrende i egenskap av jordägare, avslogs.
Ett förslag att söka statligt bidrag till Nothamnsvägen antogs
Till ålderman för år 1947 valdes Nils Mattsson. "Fiskeriinspektören" hörde sig för om det gick att vid eventuellt hamnbygge vid Nothamn få köpa in mark på godvillig väg. Frågan bordlades. För förfrågning angående äganderätten till mark vid Skottviken som Norrbyle byamän påstå sig äga x) , utsågs Gustav Johansson och Valdemar Olsson. Ett förslag väcktes att om någon som hade ärende till Stockholm och samtidigt ville höra sig för hos lantmäterikontoret i denna fråga skulle utbekomma 5 kr. ur byskassan. Samtliga närvarande byamän beslöt att ålderman skulle avkräva Helge Nyström arrende för år 1945 samt ålägga honom att betala 15 kr per år för honom tillhörig sjöbod vid Nothamn. I annat fall avflytttning av denna före 1 april. Lagning av Edeby brygga och huggning av timmer togs upp.
Till ålderman för år 1948 valdes Dr. Bodström. Sammanträdet beslöt att arrendepenningarna för fiskevatnet skulle insättas på byns motbok å
Sparkasseräkning i Uplands Ensk. Bank. På Valdemar Olsons förfrågan om en bristfällig brotrumma vid Bastun på Östergärdet, beslöt byamännen att om den inte
gick att laga, skulle anläggning verkställas.
Ålderman fick i uppdrag att inköpa ny protokollsbok.
x) Anm. Inte vid något senare tillfälle kunde Norrbyle visa att de ägde mark vid Skottviken. Området visades sig logiskt nog tillhöra Edeby byamän
med beteckningen Edeby s:12. Red anm.