Edebys historia - efterlysningar


I min kartläggning av Edebys befolkning från laga skiftet 1850 och 100 år framåt har jag stött på människor som jag inte kan placera. Det kan vara hela familjer men ofta är det enstaka personer. Ser jag att det är en piga eller dräng som vistats i byn något år och sedan dragit vidare till annan församling så får det bero. Den personen har inte gjort några bestående intryck i byns historieskrivning.
Ett problem är vad som menas med Norra Edeby resp. Södra Edeby. I husförhörslängderna är det inte entydigt. Vi vet t.e.x. att nybyggaren Olof Magnus Carlsson med familj kom att bo i S Edeby, på gränsen till Mälby. Men denna familj är placerad i N Edeby. I församlingsböckerna som avlöste husförhörslängderna 1896 gjorde man heller inte någon skillnad mellan N och S Edeby. Där heter det tex. att O M Carlssons familj bor i "Edeby norra nr 6". Vi vet ju att nr 6 i Edeby är just på gränsen till Mälby.
Förklaringen kan vara att man militärt delade in byn i norra och södra roten och det var denna indelning som följde med bönderna, oberoende var man bodde geografiskt i byn.


Bilden visar familjen Thunell 1923. Eftersom den finns i Signe Anderssons fotoalbum är det troligt att familjen bodde i södra Edeby. Signes far var Carl Erik Andersson, mamman Anna och brodern David (Kull-David).
Karl Thunell var född 1876 och gifte sig 1908 med Maria Vilhelmina Ekblom f. 1885. De flyttade från Spånga till Edeby 24 nov. 1913 med dottern Tora f. 1907 och Maria Elisabeth f. 1910. 1914 kom fostersonen Knut Olof, som då var 9 år, från Tillinge i Uppsala län där även Maria Vilhelmina var född men det antyds i kyrkoboken att det var Karls son och som var född i Enköping. Vad som inte framgår är var de kom att bo i Edeby och vad fadern arbetade med. Han anges i kyrkböckerna som agent.
Fotot är tagit då Knut Olof var 18 år. Gossen längst bak är sonen Karl Sture som vid tillfället var 6 år.
Tora flyttade till Stockholm 2 nov. samma år och Maria Elisabeth flyttade dit 1929. Knut Olof flyttade till Stockholm i nov. 1930 som sjöman.
Karl Thunell avled 1927 och hustrun 1934.

Irene Herbertsson har en tavla i sitt hem. Den föreställer Georg och Signe Forslunds hus som uppfördes 1925. Konstnären var Karl Thunell och han måste ha målat tavlan strax före sin död. Alternativt kan det vara sonen Karl Sture som senare blev chaufför och flyttade till Gävle 1942.

Familjen Thunell bodde i huset som på sjösidan ligger allra närmast gränsen till Mälby och som senare ägdes av Helge Magnusson.

























Här har vi Johanna Dahlberg född 1847 i Väddö. Hon gifte sig 27 juli 1872 med Karl Amadeus Nordström som hade kommit från Helsingfors i maj 1872 och som slog sig ner i Prästgården. Själv hade hon varit piga hos kronolänsman A P Andersson i Elmsta. Hon fick en son i oktober 1872 som levde ett par veckor. Nordström var bagaregesäll. 1873 fick de sonen Johan Reinhold. Amanda Elisabeth föddes 1875, Karl Richard 1880, Edit Julia 1884, Berna Amalia 1890 och Fanny Teresia 1893.
En ledtråd när det gäller boställe är att de enligt den första församlingsboken är bosatta i Edeby norra nr. 6, dvs i verkligheten nära gränsen till Mälby. Det verkar också logiskt med tanke på att det enda kända bageriet låg i Mälby, norr om kyrkan. Om Nordström var bagare hela livet framgår inte. De båda sönerna står som sjömän vid sekelskiftet.
Bagardottern Amanda flyttade 1894 till Häverö.
Edit flyttade norrut på Väddö 1902 och till Stockholm 1906.
Berna flyttade 1904 och kom tillbaka 1906 samt till Söderbykarl 1911.
Fanny flyttade till Katarina fs Stockholm i nov. 1912.
Sjömannen Karl Richard verkar ha bosatt sig i Valencia 1914.

Fadern Karl Amadeus Nordström avled i feb. 1915 och änkan Johanna Nordström f. Dahlberg avled i juni 1928.
Familjen bildades i Väddö, var verksam i Edeby och upplöstes en bit in på 1900-talet. Vem vet mer?

Johan Reinhold hade mönstrat kock i skeppet Frans och mönstrade av i Hudiksvall 1892. Skeppare var J P Lodin från N Ortala. Denne hade sina två söner, 17 resp. 19 år gamla, då Frans försvann 3 december 1895. Halva familjen Lodin, den manliga delen, omkom. Det var 8 väddöbor som omkom vid förlisningen. J R Nordström fortsatte på andra fartyg. 1899 mönstrade han på Monarch i Gävle och blev sjukavmönstrad i Barry i november samma år.
Den 23 maj 1900 i Gävle mönstrade han steward i Magnus Huss som tillhörde Jerk-Anders edebyrederi. Skeppare var Per Mattsson. 19 juni hade man full last med hyvlade bräder och avgick mot Belfast dit man ankom efter 25 dygn. Efter att ha lastat kol för Stockholm i Burry Port avgick Magnus Huss den 15 augusti. I Stockholm fick man i mitten av september proviant med ångbåten Östhammar 2. Bl.a. hade 8 säckar bröd lastats vid Fredrikslunds brygga. Kanske hade Johan Reinholds far bakat brödet.
Efter en månad till sjöss i svårt väder ankom man Cardiff med virke. 1 december var fartyget lastat med stenkol till Port Louis på Guadeloupe dit man inte anlände förrän 27 januari 1901. Resorna beskrivs i Rospiggen 2002. Den 17 juli mönstrade Nordström av i Stockholm. Han hade då varit ombord i nära 14 månader med en lön på 60 kr/mån. Hur han tillbringade följande år är okänt men 1904 mönstrade han på barkskeppet Tropic i Stockholm med destination Melbourne. I Rospiggen 1955 berättar Mauritz Pettersson om Tropic.
Sjömannen Johan Reinhold Nordström rapporterades som obefintlig 1911 och skrevs in som avliden 29 jan. 1917.

Ättlingar till Johannas syster Anna Margareta Maria Dahlberg har forskat på sin släkt. Systern har givit upphov till namnet "Margaretahem" i norra Edeby och som beskrivs i "övriga fastigheter". Forskningen anger att Johanna Dahlberg föddes i Ortala 1847 och var äldst av åtta syskon. Ett tvillingpar föddes 1852 men båda dog inom några månader. Fadern var Pehr Dahlberg och modern Lovisa Jansdotter. Yngsta barnet, Carolina, föddes 3 dagar efter det att fadern dog 1861. Modern upptas i husförhörslängderna som fattighjon efter faderns död. Döttrarna kom att arbeta som pigor på olika gårdar tex. hos handlaren Pira och kronolänsman A P Andersson i Elmsta.
Systern Margareta gifte sig med Olof Fredrik Ekroth och kom alltså att bo vid båtsmanstorpen i norra byn. Däremot är det okänt var familjen Nordström bodde.



Familjen Pettersson - sågverksarbetaren
Johan Helmer Pettersson var född 15 jan 1893 i Valbo i Gävleborgs län. Han hade träffat den två år yngre Märta Andrea Elisabeth Söderman som var dotter till A P Söderman (presenteras under kapitlet Gårdarna nuvarande Forsbergs). De fick en dotter Maj Rut Elisabeth 12 maj 1913 och Johan Helmer flyttade hem till hennes familj och hjälpte till som dräng. De gifte sig 1 febr. 1914 och fick dotter nr två 29 juli. Familjen Pettersson flyttade till Ortala bruk och Johan Helmer blev sågverksarbetare. 1915 flyttade de tillbaka till Edeby någonstans i norra bykärnan och 1916 föddes sonen Sten Roland. Sonen dog i mars 1918 och den 5-åriga dottern Maj Rut i juni. Troligen flyttade de till Prästgården i samband med denna tragedi.
Vad hände sedan med familjen?


Familjen Pettersson - pråmskepparen
Erik Petter Pettersson, född 1861 i Tolfta, Uppsala län och gift 1885 med Katarina Lovisa Söderström, född 1865, kom från centralskolan före 1919 till en lgh som kan tydas som Rosendal Asplund. De hade barnen Karl Aron född 1895 i Valbo, Erik Gösta f. 1900, Knut Sigurd Leander f. 1902 och Tyra Maria f. 1904 i Bjuråker samt Märta Elvira f. 1910 i Ununge. Tydligen var centralskolan en tillfällig bostad.
1930 finns fadern och de tre sönerna kvar i Edeby, bosatta någonstans i norra bykärnan. Fadern anges som f.d. pråmskeppare.